Aftonbladets skribent Åsa Linderborg befarar att transideologin riskerar att devalvera det kvinnliga biologiska könet. Linderborg uttrycker även oro för att politikens ambition om sänkt åldersgräns för juridiskt könsbyte ska medföra konsekvenser som ingen kan överblicka.
FRÅN BREVLITTERATUREN
Kol 1:15-20
FRÅN EVANGELIERNA
Luk 1:26-38
FRÅN PSALMERNA
Ps 147:7-15
” Varje morgon gör han mitt öra villigt att lyssna på lärjungars vis.”
(Jes
50:4)
Jag hörde någon säga: ”Det
modigaste ögonblicket i en människas liv är när hon vaknar och stiger upp på
morgonen för att möta en ny dag.” Då tänkte jag på några ord i Allan Törnbergs? välkända sång om Guds
trofasthet: ”Gud är trofast, skriv de orden över varje nyfödd dag.”
”Varje nyfödd dag”! Strofen talar om dagen, som om den
hade en livscykel. Ordet ”nyfödd” talar om renhet, äkthet och sårbarhet. Tidigt
på morgonen har ingen ännu hunnit smutsa ner den här dagen. Vår valmöjlighet
att använda den här dagen till något gott eller något ont finns där i all sårbarhet. Hur ska den bli? Vi vet så väl att vi kan förstöra den om vi inte är
på vår vakt. Visst är det sant att det krävs mod att möta en ny dag.
Men vi får med Törnberg liksom
sätta en rubrik över dagens kapitel. Och den rubriken lyder: ”Gud är trofast”.
Om vi går in i dagen med den rubriken, behöver vi inte frukta, utan vi får
förtröstansfullt möta det som han i sin trofasthet lägger i vår väg.
BÖN
Herre, tack att du
har ”förutsett” den här dagen, och att jag kan få möta den i trygg förvissning
om att din trofasthet är det enda skydd jag behöver.
”Han gjorde brännofferaltaret av akacieträ. Det var liksidigt, fem alnar
långt och fem alnar brett, och fyrkantigt och tre alnar högt.” (2 Mos
38:1 FB)
Här ges en utförlig
beskrivning om hur brännofferaltaret skulle utformas. Vid altaret offrade man
djur för olika ändamål.
Genom Jesus avskaffas den
gammaltestamentliga offerkulten. Jesus offrade sig själv ”en gång för alla”
genom att ge evig återlösning med sitt eget blod (Hebr 9:12).
I romarbrevet uppmanas även
vi att offra. Det vi ska offra är oss själva som ”ett levande och heligt
offer som behagar Gud” (Rom 12:1). Det gör vi då vi överlåter våra liv i
Guds händer och ställer oss till förfogande för Guds vilja. Det kan gälla en
överlåtelse för hela livet, men framför allt är det en överlåtelse som
måste göras och levas dagligen.
Då jag blir en kristen
bekänner jag Jesus som Herre (Rom 10:9). Att göra Jesus till Herre betyder att
det är han som bestämmer i mitt liv. Det är att överlåta sig till Herren. Men
det är en sak att säga det och en annan att leva det.
Översikt:
- Vers 1-8
Beskrivning av brännofferaltaret och av karet av koppar
- Vers 9-20
Beskrivning av förgården
- Vers 21-31
Redovisning av materialet som använts
Kommentar:
På förgården fanns Brännofferaltaret och karet av koppar. På brännofferaltaret
offrades olika slags djuroffer och i karet av koppar fanns det vatten.
Prästerna skulle rena sig med vattnet både då de var på väg inåt tältet för att
möta Herren och då de var på väg utåt för att möta folket.
Till eftertanke:
"Att göra Jesus till Herre betyder att det är han som bestämmer i mitt
liv"
- Vad får det för konsekvenser i mitt liv?
I Tabernaklet var det karet av koppar som var platsen för reningen.
- Vilken plats har den invärtes reningen i mitt liv?
Sverige är allt annat än landet lagom. Vårt land utmärks av världens mest sekulära och individualistiska värderingar. Men hur gick det till? Hur kunde ett traditionellt Sverige, präglat av små gemenskaper och en kristen kultur, omformas till ett land där individens oberoende blivit vår tids självklara grundprincip?
Denna vandring genom 1900-talet har sitt huvudfokus på de 44 år där ett parti hade makten och kunde genomföra en historiskt och internationellt unik omvandling av ett land. Den här boken analyserar tre statsministrar Per Albin Hansson, Tage Erlander och Olof Palme men också ett fåtal andra, mycket hängivna samhällsomvandlare som under några avgörande decennier förändrade Sverige i grunden.
Men omvandlingen präglades inte enbart av socialistiska idéer, utan också av liberala. Förändringen genomfördes på tre områden: kyrkan, skolan och familjen. Vilka strategier använde reformatorerna på respektive område? Vilket motstånd mötte de, och hur lyckades socialdemokratin ändå genomföra en så genomgripande samhällsförändring att deras samhällsvision till slut accepterades även av den politiska oppositionen?
Detta är den första övergripande studie som gjorts om den politiska process som drev fram det sekulära och individualistiska Sverige. Välkommen med på en historisk resa genom det land som inte är som andra.
I podden Gröning & Blomgren intervjuas Per Ewert om sin bok. Det tar 60 minuter, men är väl värt att lyssna på: https://www.youtube.com/watch?v=NAXwso6RXXA&t=43s
Det genomgående temat för hela psalmen är Guds Ord. Vi kommer efterhand att fortlöpande lägga ut de 22 avsnitten på måndagar, onsdagar och fredagar.
Läs avsnittet långsamt flera gånger och ställ frågor till texten:
Är det något som "talar" till mig? Något som vägleder mig? Något som uppmuntrar mig? Något som utmanar mig? Något som jag vill lära mig utantill för att gå och begrunda under dagen?
(Bibelcitaten är hämtade från Folkbibeln 2015)
_________________________
Psalm 119 avsnitt 22. Vers 169-176
Din undervisning är min glädje (vers 174)
”Ni började bra. Vem har nu hindrat er, så att ni inte längre lyder
sanningen? Till det har ni inte blivit övertygade av honom som kallade er. Lite
surdeg syrar hela degen.” (Gal. 5:7-9)
Galaterna hade en gång blivit frälsta av bara nåd. Nu hade irrlärare
nästlat sig in ibland dem, människor som förkunnade att man måste göra vissa
goda gärningar för att duga i Guds ögon. Nu undervisade Paulus dem om friheten
i Kristus. Han tillrättavisade dem, påminde dem om denna frihet och varnade dem
för att låta ett slavok läggas på dem igen. Sedan står det at lite surdeg syrar
hela degen, eller modernare – lite jäst får hela degen att jäsa. Vi tror ibland
att en liten försyndelse inte spelar så stor roll. Men här varnar Bibeln oss
för att kompromissa med synden.
Vid en kvinnokonferens såg jag en fin illustration av detta. Den som
undervisade bad att få en flaska med rent vatten. Någon kom in med en stor
flaska rent och klart vatten. Sedan bad hon någon annan att gå och hämta vatten
från toaletten. En kvinna kom in med en flaska med grumligt kloakvatten. Så
hällde föreläsaren några droppar av det grumliga kloakvattnet i flaskan med det
rena klara friska vattnet. Omedelbart grumlades hela innehållet och ingen ville
längre dricka av det vattnet.
Gud vill att vi ska tjäna honom helhjärtat och utan kompromisser; att vi
ska vara ”det osyrade brödet” eller ”det
rena vattnet”. Det är bara då, som andra människor får lust att komma och äta
av den levande brödet och dricka från samma källa som oss.
BÖN
Herre, hjälp mig idag att leva i den frihet
som du har köpt åt mig, den som kallas nåd. Hjälp mig att inte släppa in något
orent i mitt liv som besudlar det äkta livet i dig.
"Han gjorde rökelsealtaret av akacieträ. Det var fyrkantigt, en aln
långt och en aln brett, och två alnar högt. Hornen gjordes i ett stycke med
altaret. Han överdrog det med rent guld, både ovansidan och väggarna runt
omkring, likaså hornen. Han gjorde också en kant av guld runt altaret."
(2 Mos 37:25-26 FB)
Kapitlet handlar om färdigställandet av olika detaljer i Tabernaklet,
Förbundsarken, Bordet för skådebröden, ljusstaken och rökelsealtaret. De olika
detaljerna får en ny innebörd i det Nya Testamentet.
I NT är det vi som är rökelsen som sprider en vällukt av gudsnärvaro och som
ger en doft av evigheten: "Men vi tackar Gud, som alltid för oss fram i
Kristi segertåg och genom oss överallt sprider sin kunskaps väldoft. Ty vi är
en Kristi rökelse inför Gud bland dem som blir frälsta och bland dem som blir
förtappade" (2 Kor 2:14-15)
Vi behöver idag människor som inte bara sprider en lukt av sig själva utan
framför allt en Kristusdoft som gör att människor får en längtan att lära känna
Jesus.
Översikt:
- Vers 1-24
Beskrivning av Arken, bordet och lampstället
- Vers 25-29
Beskrivning av Rökelsealtaret och smörjelseoljan
Kommentar:
"Ty vi är en Kristi rökelse inför Gud" (2 Kor 2:15). I Nya
Testamentet liknas de troende med rökelsen som sprider Kristi väldoft.
Församlingen beskrivs i Uppenbarelseboken med bilden av en ljusstake (Upp
1:20)
Till eftertanke:
- På vilka sätt kan en kristen liknas med rökelse?
- På vilka sätt kan man se på församlingen som en ljusstake?
Guds ord sprids (vers 1-3)
”Tröttna inte på att göra det som är rätt” (vers 13)
En sak till…
Det tredje kapitlet inleds med en bön om att Guds Ord ska
spridas vidare och finna anseende.
Förra kapitlet handlade mycket om Laglöshetens människa
och att den kraften varit verksam alltsedan den tid då brevet skrevs till våra
dagar. Den har tagit sig uttryck i olika former av totalitära stater som
hänsynslöst dödar och förtrycker dem som inte vill inordna sig.
Under 1900-talet kunde vi se detta ta sig i uttryck bland
andra i Sovjetunionen och Kommunistkina. Det verkar som om dessa totalitära
härskare har haft en väldigt stark tro på bibelordets kraft. De gjorde allt för
att förhindra att människor kom i kontakt med Guds ord. Det var inte tillåtet
att föra in Biblar i landet och de som smugglade Biblar kunde riskera långa
fängelsekraft. Tänk om vi kristna hade samma tilltro till bibelordets makt som
dessa totalitära stater.
I den senare delen av 1970-talet var Järfälla Brass på
väg att göra en musikresa till Polen, som då fortfarande var ett stängt land
bakom Järnridån. Järfälla Brass var en musikkår i en Pingstförsamling och inför
resan ville de förstärka sin kornettsektion med en duktig kornettist. Då bad de
mig följa med på resan (??).
Vi skulle besöka små pingstförsamlingar i Polen. Mötena
fick inte annonseras och vi fick inte spela utomhus. Ofta samlades grupperna i
något större vardagsrum, och då det kom en musikkår på 30 man kunde det bli
rätt fullt.
Då vi skulle gå igenom tullen vid inresan till Polen,
gick man noga igenom mitt bagage. Kanske på grund av att jag hade ett märke på
min jacka där det stod ”One Way Jesus”. Jag hade tre Biblar med mig. Min
personliga svenska Bibel, som på den tiden var 1917 års översättning, en liten
svensk fickbibel och en engelsk Bibel eftersom vi skulle vittna och predika på
engelska.
Dessa Biblar väckte tulltjänstemännens misstänksamhet. De
tog in mig i ett förhörsrum och började skriva upp varje bokstav på titelbladet
på tulldeklarationen. Detta för att de vid utresan skulle kunna kontrollera att
jag hade dessa Biblar med mig ut ur landet. De skrev bokstav efter bokstav utan
att förstå vad de skrev ”Bibeln, eller den heliga skrift, stadfäst av Konungen
1917”.
De tillkallade en engelsktalande tolk och så kom alla
frågor. De fann också i slutet av Bibeln kartor av Israel och då blev de ännu
mer misstänksamma och det blev ännu fler frågor. Antagligen gjorde de allt
detta för att skrämma mig och dämpa min frimodighet en smula. Det blev, som
sagt, många frågor om Bibeln och vad som stod i den, tills de plötsligt förstod
att jag älskade situationen. Jag fick berätta om Jesus och om vad evangeliet
handlade om. Då de förstod att jag verkligen njöt av situationen upphörde deras
iver att fråga. De gav mig tulldeklarationen som jag skulle få signerad vid
utresan och ville inte ha mer med mig att göra.
Det var säkert många på den tiden som bad samma bön som
Paulus om att Guds Ord skulle spridas och vinna anseende. De har blivit
bönhörda och idag kan vem som vill läsa Bibeln i det forna Sovjetunionen.
TILL
EFTERTANKE
Guds Ord har en inneboende kraft. Det är Gud om talar ord
om frälsning, förlåtelse och kraft genom den Helige Ande. Många människor har
blivit frälsta genom att bara läsa Guds Ord.
-På vilka sätt kan vi som lever idag vara ett bönesvar på
Paulus bön om att Guds Ord ska spridas och vinna anseende i vår tid?
Paulus tar ännu en gång upp temat om att vara förebild
för andra. Han skriver att thessalonikerna ska efterlikna Paulus (vers 7), och
att Paulus ville ge dem ett föredöme att följa (vers 9).
I ett annat brev skriver Paulus att vi är levande
Kristusbrev till människorna i vår tid. Det är inte så många idag som läser
1917 års översättning. Det finns modernare översättningar. Men det finns så
många idag som aldrig läser någon Bibel. Den enda bibelöversättning de kommer i
kontakt med är vi själva och de Kristusbrev vi är till andra människor.
TILL
EFTERTANKE
Vi är alla en levande bibelöversättning. Ett brev från
Gud till andra människor. Nästan alla människor som blir kristna blir det för
att de känner någon som är kristen. Väldigt många som medvetet väljer att inte
bli kristna tar det valet därför att de känner en kristen som de absolut inte
vill bli lik.
Det avgörande för andra människors livsval är vilken typ
av kristna de möter, vilken bibelöversättning de kommer i kontakt med.
-Hur kan jag bli mer medveten om att jag kanske är den
enda bibelöversättning några människor någonsin kommer i kontakt med? Hur kan
det påverka mitt liv?
I avslutningen av brevet får thessalonikerna uppmaningen
att inte tröttna på att göra det som är rätt. Paulus skriver ungefär samma
uppmaning i Galaterbrevet ”Låt oss inte tröttna på att göra det som är rätt.
När tiden är inne får vi skörda, bara vi inte ger upp” (Gal 6:9)
Även om du inte ser så stora resultat av ditt arbete för
Herren, ge inte upp.
Moder Theresa ger oss uppmaningen:
-
Det
goda du gör kommer att vara glömt i morgon. Det spelar ingen roll – gör gott.
-
Ärlighet
och uppriktighet gör dig sårbar. Det spelar ingen roll – var uppriktig och
ärlig.
-
Det
som du byggt upp under år kan förstöras på ett ögonblick. Det spelar ingen roll
– bygg på.
-
Människan
är oförnuftig, ologisk och egocentrisk. Det spelar ingen roll – älska henne.
TILL EFTERTANKE
Hur kan vi i den
kristna gemenskapen sporra varandra till att fortsätta göra det som är rätt,
även i tider av små resultat?
Jag har i kommentarerna till Thessalonikerbreven skrivit
flera gånger att det finns två huvudteman i breven. Jesu återkomst och vår
helgelse.
Det finns ett tema till som är genomgående i båda breven.
Det handlar om bön. Paulus talar om hur han ber för thessalonikerna och ber
också om förbön för sig själv.
Här följer några exempel:
-1 Thess 1:2-4 Paulus tackar Gud för det som händer i
församlingen i Thessalonike
-1 Thess 2:13 Paulus fortsätter att tacka för specifika
framgångar i församlingen
-1 Thess 3:9-11 Paulus fortsätter att tacka för
thessalonikerna och ber att de ska fortsätta att växa så att de kan stå
oförvitliga och rena då Jesus kommer tillbaka.
-1 Thess 5:17 Paulus uppmanar thessalonikerna att be
ständigt
-1 Thess 5:25 Paulus ber om förbön
-2 Thess 1:3 Även det andra brevet inleds med tacksägelse
över den fortsatt goda utvecklingen i Thessalonike
-2 Thess 2:13 Paulus tackar och ber för församlingen
-2 Thess 3:1 Paulus ber om förbön om att Guds ord ska
spridas
TILL
EFTERTANKE
Thessalonikerbreven är ”genomdränkta” av bön. Den levande
och intensiva bönen i församlingarnas första tid var säkert en av orsakerna
till den explosionsartade spridningen av kristendomen.
-Hur är det med bönelivet i mitt liv? Hur är det med
bönelivet i Guds församling idag?
”Härlighetens Gud visade sig för vår fader Abraham… och sade till
honom: Lämna ditt land och din släkt och gå till det land jag skall visa dig.
Då lämnade Abraham Kaldeen…”
(Apg 7:2)
Minnesbilden är så stark. Jag minns min nya gråa kappa. Jag var kanske
4-5 år. Vi stod på kajen när mostern skulle resa till Amerika med den stora
atlantångaren. Jag såg hennes lilla ansikte högt däruppe på däck, strax ovanför
relingen. Hatten satt lite på sned och hon vinkade till oss. Sedan lade skeppet
ut. Som seden var, kastades det en massa pappersgirlanger från båten till dem
som stod på kajen. Girlangerna, i alla färger, band samman folket på båten och
folket på kajen, och mattan av girlanger utefter skrovet, såg nästan lika
kraftig ut som förtöjningstrossarna som redan hade lossats. Båten hade lagt ut,
för sin långa resa till landet på andra sidan. När båten långsamt gled allt
längre ut, brast den ena efter den andra av pappersgirlangerna och till slut
hade alla band mellan det gamla landet och människorna på båten slitits av.
Nästa gång båten la till skulle det vara i den nya världen på andra sidan.
Den här bilden har kommit tillbaka till mig sedan jag blev vuxen, som
en bild på det andliga livet. Att bli en kristen är lite som att lägga ut på en
lång resa. De kära vännerna i det gamla står där på kajen och girlangerna som
binder oss samman ser så starka ut. Men när vi väl låter Guds andes kraft föra
oss längre och längre ut mot den nya destinationen, så brister banden som vill
hålla oss kvar. Precis som Abraham blir vi idag kallade av härlighetens Gud att
lämna det gamla och gå till ett land som han ska visa oss. Abraham fick ingen
uppenbarelse om hur det skulle bli i det nya. Han fick förlita sig endast på
Guds löfte. Så är det också för oss. Låt oss göra som Abraham. Låt oss ge oss
av. Låt oss slita varje band som vill hålla oss tillbaka.
BÖN
Herre, du som är härlighetens Gud, tack att
jag får följa dig in i det som du har tänkt för mitt liv. Hjälp mig att låta
alla band, som vill hålla mig tillbaka, brista och följa dig helhjärtat in i en
okänd framtid.
"Det man hade samlat var
tillräckligt för allt det arbete som skulle utföras, ja mer än nog" (2 Mos 36:7 FB)
Förra kapitlet handlade om insamlingen till Guds hus. I detta
kapitel får vi reda på insamlingsresultatet (vers 5, 6 och 7). Man fick mycket
mer än man behövde. Herren välsignade givandet med sitt överflöd.
Det är vad som händer i församlingen då alla blir besjälade av villigheten att
ge. De som var konstnärligt begåvade gav sina händer till Guds verk. De som
hade materiella resurser gav av dessa till Guds verk.
Guds tanke med församlingen är ett överflöd av Andens gåvor, våra naturliga
gåvor och ett överflöd av välsignelser. Då vi börjar ge händer det något med
oss själva, och med hela församlingen.
Kommentar: Givmildheten var stor. Jag har aldrig upplevt att
församlingsledningen har uppmanat medlemmarna att sluta ge, för att man redan samlat
in allt man behövde.
Men jag har många gånger upplevt att människors hjärtan öppnar sig
för att ge då man upplever Guds närvaro på ett starkt sätt.
Gud är överflödets Gud. Då en liten pojke i Nya Testamentet gav
sin egen matsäck, välsignade Jesus matsäcken så att maten räckte till fem tusen
män, förutom kvinnor och barn. Det blev till och med tolv korgar fulla kvar, då
alla blivit mätta! (Matt 14:13-21)
Till eftertanke:
För dem som skulle arbeta med Tabernaklet behövdes det tre kvalifikationer:
Insikt (vers 1), kunskap och kreativitet
Förmåga (vers 1), det var inte nog med kunskap och kreativitet, de måste
också ha förmåga, skicklighet i det praktiska arbetet. De måste uppleva en kallelse
att gå in i det arbetet (vers 2)
Hur är det med mig?
- Inom vilka områden har jag insikt?
- Inom vilka områden har jag förmåga?
- Inom vilka områden upplever jag en kallelse?
v.3 Förtröstansfullt jag bidar morgondagen,
min dolda stig för Gud är uppenbar.
Han leder mig och länkar mina öden,
i Herrens trofasthet jag trygghet har.
Kör
Min framtid är i Herrens händer
I natten mörk han ljuset tänder
Han leder mig ett steg i sänder
på väg till himlens land
Det genomgående temat för hela psalmen är Guds Ord. Vi kommer efterhand att fortlöpande lägga ut de 22 avsnitten på måndagar, onsdagar och fredagar.
Läs avsnittet långsamt flera gånger och ställ frågor till texten:
Är det något som "talar" till mig? Något som vägleder mig? Något som uppmuntrar mig? Något som utmanar mig? Något som jag vill lära mig utantill för att gå och begrunda under dagen?
(Bibelcitaten är hämtade från Folkbibeln 2015)
_________________________
Psalm 119 avsnitt 21. Vers 161-168
Jag älskar Guds ord (vers 163)
”Och vår frimodiga tro på Gud är denna: om vi ber honom om något efter
hans vilja, så hör han oss. Och om vi vet att han hör oss vad vi än ber om, så
vet vi också att vi får vad vi ber honom om.”
(1 Joh. 5:14-15)
Dagens bibelord lovar att Gud hör oss om vi ber efter hans vilja, och
att vi får det vi ber om, om vi vet att vår bön stämmer med denna vilja. Det är
ingen tvekan om att Gud vill att alla människor ska bli frälsta. Därför vet vi
med säkerhet att han ger oss frälsningen när vi ber om det. Därför blev hon
frälst den där dagen. Kvinnan som ville bli frälst, men som förväntat sig att
frälsningen var det samma som en uppsättning känslor. Plötsligt förstod hon att
frälsning och känslor inte är samma sak. Gud har aldrig lovat oss en känsla av
att vara frälst, en känsla av att vi ska bli räddade undan den dom, som ska gå
över denna världen. Han har lovat att vi verkligen ska bli räddade, med eller utan
känslor, om vi gör det han säger i sitt ord. ”Om du … med din mun bekänner att
Jesus är Herren, och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de
döda, skall du bli frälst” (Rom 10:9 LB). Det handlar om två saker: 1) att du
med din mun bekänner att Jesus ska ha herraväldet i ditt liv och 2) att du
verkligen tror att Jesus lever. Om dessa två saker är uppfyllda ”skall du bli
frälst”.
Hon blev frälst den där dagen. Kvinnan som plötsligt förstod att
frälsningen är en realitet, en verklighet som vi får träda in i den dag vi ger
Jesus bestämmanderätten över våra liv och tror att han lever.
BÖN
Tack Herre för alla de människor som idag
får upp ögonen för din frälsning. Tack för vissheten om att den som kommer till
dig med ett uppriktigt och ärligt sinne, den visar du aldrig bort. Och när vi
ber efter din vilja vet vi att vi redan har det vi har bett om i vår bön.
"När Mose sedan steg ner från Sinai berg och på vägen ner hade med sig
vittnesbördets båda tavlor, visste han inte att hans ansiktes hy strålade,
därför att han hade talat med HERREN. Aron och alla Israels barn såg Mose, och
se, hans ansiktes hy strålade." (2 Mos 34:29-30 FB)
När
Moses kom ned från berget strålade hans ansikte. Hans ansikte hade fått en ny
strålglans - därför att han varit tillsammans med Gud.
Paulus hänvisar till denna händelse då han talar om den förvandling som också
sker med oss då vi umgås med Herren: "Men närhelst någon omvänder sig
till Herren, tas slöjan bort. Herren är Anden, och där Herrens Ande är, där är
frihet. Och vi alla som med avtäckt ansikte skådar Herrens härlighet som i en
spegel, vi förvandlas till en och samma bild, från härlighet till härlighet.
Det sker genom Herren, Anden." (2 Kor 3:16-18 FB)
Den som umgås med Gud, blir förvandlad mer och mer till Guds härlighet.
Då jag var ung sjöng man ofta kören: "Låt din härlighet, Jesus, bli sedd hos mig. All den kärlek och renhet som finns i dig. Rena mig med ditt blod, gör mig helig och god, så din bild kan framträda alltmer i mig."
Även om orden kan kännas ålderdomliga idag, finns i kören en genuin bön om
renhet och förvandling som väl behöver bes även idag.
Kommentar:
Moses gick upp på berget och var där tillsammans med Herren i fyrtio dagar och
fyrtio nätter. Där skrev Herren för andra gången de tio budorden på
stentavlorna som Moses tagit med sig upp (vers 28).
Då nu folket ska komma in i ett nytt land kommer de att möta andra folk som
tillber andra gudar. Guds främsta varning till sitt folk är då att inte tillbe
de gudarna:
- "Du ska inte tillbe någon annan gud" (vers 14).
- "Du ska inte göra några gjutna gudar åt dig" (vers17).
Men Herren kommer även med ännu en förmaning som hänger ihop den den första
varningen:
-"Ta dig tillvara för att sluta förbund med invånarna i det land dit du
kommer" (vers 12). Varningen ges för att förbundet med andra folk kommer
att fresta folket att börja tillbe andra gudar. Deras söner skulle gifta sig
med döttrarna från andra folk och döttrarna kommer att förleda sönerna att
hålla sig till deras gudar (vers 16)
Till eftertanke:
Paulus använder bilden med slöjan framför ansiktet i 2 Kor 3:16-18. Läs texten.
- Försök förklara vad det innebär att "skåda Herrens härlighet"?
- Vad ska vi göra för att "förvandlas till en och samma bild"?
______________________
Bibelläsning: Andra Moseboken 35: OFFERVILLIGHET
Läs bibeltexten här
”Och varje man och kvinna av Israels barn som hade ett villigt hjärta att
bära fram något till allt det arbete som Herren hade befallt genom Mose att man
skulle göra, bar fram sin frivilliga offergåva åt Herren” (2 Mos 35:29 FB)
Kapitlet handlar om hur Israels folk villigt bar fram av sina ägodelar det
som behövdes för att fullgöra Guds verk. Folket demonstrerar en stor
offervillighet.
På samma sätt bygger församlingens verksamhet idag på att det finns människor
med ett villigt hjärta som bär fram sina gåvor av allt det som Herren har
välsignat dem med.
Men offervillighet handlar inte bara om materiella gåvor. Hur mycket är jag
vill att offra för Guds rike av mig själv, min tid, min energi?
_______________
Översikt:
Påminnelse om sabbatsbudet. Folkets gåvor både i arbete (konstskicklighetens
gåva, vers 10) och i pengar (vers 24)
Innehåll:
För allt arbete för att bygga tabernaklet behövdes det yrkesskickliga
människor. Det handlade om snideriarbeten, konstvävnader och brokiga vävnader
(vers 35). Arbete i guld, silver, koppar, sten och trä (vers 32-33).
Men det räckte inte med mänsklighet för att bygga Guds Tabernakel. Gud fyllde konstnärerna med Guds Ande och vishet (vers 31).
Så är det också med Guds församling idag. Det räcker inte med mänskliga kunskaper och talanger även om de är viktiga. För arbetet i Guds församling behövs den Helige Andes kraft och vishet. Jämför i Nya Testamentet då man tillsätter socialarbetare i församlingen. Socialarbetare måste naturligtvis ha speciella egenskaper för att kunna vara socialarbetare. Men det räckte. De måste vara "fyllda av Ande och vishet" (Apg 6:3).
Till eftertanke:
Hur är det i Guds församling idag? Ser vi bara till mänskliga egenskaper då vi
tillsätter frivilliga och anställda, eller ser vi i lika hög grad till deras
gudsrelation och gudsberoende?
Dagens "Manna" är: Då Gud får beröra våra hjärtan frigörs
resurser för Guds rike.
- Vad tänker du om det?
