Veckans bok med 10% rabatt: DEN SISTA GENERATIONEN

Veckans bok den här veckan är DEN SISTA GENERATIONEN - Israel ett utvalt folk i Guds frälsningsplan av Claes-Göran Bergstrand.
Normalpris i vår webbshop 225:-. Den här veckan kan du köpa den för 200:- (Postens porto tillkommer).

Jesus talar i Matteus evangelium om den sista generationen som ska leva och se hans ankomst till jorden. Menar Bibeln också att vi kan veta när allt detta ska ske, och hur? Fler tidstecken än någonsin tidigare går i uppfyllelse och bibliska profetior fullbordas en efter en i allt snabbare takt.

Guds frälsningsplan, där det judiska folket har en central kallelse, har funnits i Guds hjärta sedan evigheter. Därför måste Israel vara i fokus i vår tidsorientering. Om inte, blir det svårt att vara förberedd inför den profetiska tid som vi lever i.

Med en bättre förståelse för vad som hänt det judiska folket genom hela Bibelns historia, och fram till våra dagar, får vi en starkare övertygelse om Guds existens och Bibelns unika trovärdighet. Det ger hopp och trygghet inför framtiden och leder till en sund förväntan inför nästa steg i Guds profetiska agenda ...

"Boken är skriven i stor kärlek och med mycket stort arbete nedlagt och den ger läsaren en introduktion till en värld som är fördold för många kristna. Historielöshet är en stor fara men här väntar nya perspektiv på att upptäckas."
Göran Lennartsson, pingstpredikant

"I en tid med omfattande politiska omvälvningar och naturkatastrofer behöver Bibelns profetior om den yttersta tiden aktualiseras i kristen förkunnelse. Boken är genomarbetad och väver in Bibelns profetior i ett historiskt perspektiv och med Israel i fokus. Min förhoppning är att boken ska läsas i breda kretsar och få bli väckarklocka för Guds folk i Sverige. Jag rekommenderar boken varmt."
Torbjörn Aronson, professor Southeastern University, Tampa, Florida

DAGENS ANDAKT, den 29 maj

”Han har förlåtit oss alla överträdelser och strukit ut det skuldebrev som med sina krav vittnade mot oss. Det har han tagit bort genom att spika fast det på korset” (Kol 2:14)

Det vilar en dom över varje människa. Oavsett hur ”goda” människor vi är och även om vi aldrig medvetet har syndat. Domen, skuldebrevet finns där sedan Adams och Evas dagar och ligger fast som ett arv i våra gener - potentialen att synda finns hos alla. ”Alla har syndat och gått miste om härligheten från Gud” (Rom 3:23).

I Jesus Kristus ogiltigförklaras emellertid denna dom för ”skuldebrevet” så fyllt av krav och anklagelser revs sönder när Jesus dog på korset. Då betalade han priset för varje människas synd. Denna rätt till frihet sker emellertid inte automatiskt. Varje människa måste själv komma till Kristus, han som ”äger” försoningen – och hämta ut sin skuldfrihet. Vi blir frälsta - räddade från domen.

Ordet frälst kommer egentligen från fornnordiskans ”frihalsad”. En tjuv fick ofta avtjäna sitt straff genom att han slogs i järn. Han fick en järnring runt sin hals och tjudrades fast vid en skampåle, där alla kunde se honom. När tjuven hade avtjänat sitt straff, kom smeden och såg till att järnringen runt hans hals knipsades av så att tjuven blev fri igen. Det hette då att han frihalsades – det ord som senare blev till vårt nutida frälst.  

 

BÖN

Jesus, låt mig idag leva till din ära. Tack att du har sonat min skuld och att jag får hänvisa till din död på korset, när egna och andras anklagelser hotar att stjäla min frid.

VAD FINNS I DITT HJÄRTA? 5 Mos 4

Bibelläsning: Femte Moseboken 4
Läs bibeltexten här

"Men om ni där söker HERREN, din Gud, skall du finna honom, om du söker honom av hela ditt hjärta och av hela din själ" (5 Mos 4:29 FB)

I detta kapitel varnar Moses folket för avgudadyrkan. De är på väg in i det utlovade landet och där kommer de att möta nya kulturer som tillber främmande gudar. Han varnar för avgudabilder av människor eller djur (v.16-18), och att tillbe himlakropparna (v. 19).

Att leva omgiven av en kultur som inte tillber Herren kan vara svårt. Det är lätt att vi blir indragna i avgudadyrkan av vår tids avgudar, och av allt som vill stjäla den plats som Herren ska ha i våra liv. Det är lätt att vi slutar att vara helhjärtade och låter vår kristna tro bara vara en del av alla de ting som vi ger vårt hjärta åt.

I detta sammanhang möts vi av uppmaningen i dagens bibelord om att söka Herren av hela vårt hjärta och av hela vår själ. Var är mitt hjärta idag?

- Mannakorn att tugga på under dagen:

Var har jag mitt hjärta?

_______________
Innehåll:

- Vers 1-24
Uppmaningar att lyda Herren och inte glömma vad han har gjort för sitt folk.
- Vers 25-40
Profetia om att Israels folk en gång ska skingras bland folken (vers 27).
- Vers 41-43
Fristäderna öster om Jordan
- Vers 44-49
Introduktion till de tio budorden

Kommentar:
Moses påminner om vad Gud har gjort för israeliterna och uppmanar att hålla fast på det som Gud har förordnat.

När de kommer in i löfteslandet kommer de där att möta människor som tillber andra gudar. Moses varnar för att ta till sig främmande gudar eller att tillbedja avgudabilder av djur eller himmelens stjärnor.

Moses varnar också för konsekvenserna om inte israeliterna trofast håller fast vid sin Gud. Då kommer Herren att skingra dem och driva bort dem till olika hednafolk (vers 26-28). Detta är en upprepning av vad Gud tidigare sagt (3 Mos 27-35). Profetian om judarnas förskingring som resultat av trolösheten mot Gud återkommer även senare (5 Mos 28:64-67).

Till eftertanke:
Varningar för att tillbe avgudar återkommer i detta kapitel.
- I vilka sammanhang möter vi idag tillbedjan av främmande gudar inom och utanför kyrkan?
- Vilka värderingar möter vi idag som attackerar den kristna tron?
- På vilka sätt kan materiella ting bli våra avgudar?
- Var är mitt hjärta?

Tidig söndagsmorgon i Kiruna den 28 maj

 

Veckorevy från min högst personliga utkikspunkt på livet

Så kom vi till slut fram till Kiruna efter 134 mils bilresa från Västerås. Vi körde upp genom inlandet, en del av Sverige som vi sällan kommer förbi. Men vi har en del minnen från den sträckningen. 1998 hade vi en bibelhelg i Östersund och 1997 hade vi en ekumenisk mötesserie i Strömsund. Där hade vi avslutningsmötet i Frälsningsarméns lokal i en stor träbyggnad. Då mötet skulle börja var det fullt med folk i lokalen. Det stod en hel del folk i den bakre ändan av lokalen trots att den första raden var helt tom. Så kom någon på idén att ställa fram ytterligare en rad stolar längst fram. Genast fylldes den näst främsta raden med folk som hade stått längst bak och sedan tog man bort stolarna i den främsta raden. Vad jag minns mer från besöket i Strömsund var att den stora platsen framför kårlokalen var full av sparkar, ett lämpligt fortskaffningsmedel i Strömsund. Längre norrut åkte vi igenom Vilhelmina. Där hade vi 2007 en pingstkongress för Norra divisionen, med möten både i Vilhelmina och Örnsköldsvik.

På vägen norrut såg vi många renar. Vid ett tillfälle var det en stor flock renar som sakta gick på vägen framför vår bil. Vi fick bara följa efter hjorden till dess den behagade lämna vägen. Vid ett annat tillfälle stod en stor älg mitt på vägen och såg oss komma med bilen. Vi saktade ned farten och efter en stund började älgen sävligt att gå av vägen så vi kunde åka vidare.

På lördagsmorgonen hade vi en sångstund på ett köpcenter i Kiruna. Vi såg att det satt en ung flicka och teckentolkade orden i sångerna vi sjöng. Jag gick fram och frågade henne om hon ville komma fram och tolka det vi sjöng så alla kunde se det. Flickan lyste upp och frågade: "Får jag??". Och så kom hon fram och vi fick lära oss en del nya tecken (Bild 1. Flickan står vid sidan av Rut).

Vi fick också möjlighet att se Frälsningsarméns blivande fastighet i Kiruna. På nedre botten blir det samlingssal och i våningarna över bostäder (Bild 2, Kårledaren i Kiruna och Rut).

Senare på dagen hade vi två bibelstudier med kaffe emellan och sedan var det inledningsmöte på Fjällkyrkan för 24 timmars lovsång. Mellan klockan 18:00 på lördagen och 18:00 på söndagen blir det lovsång nonstop. Rut och jag har vårt pass mellan 08:00 och 09:00 på söndagsmorgonen. 

Klockan 11:00 är det pingstgudstjänst i Frälsningsarméns provisoriska lokal och därefter börjar vi vår resa söderut mot Västerås.

Med önskan om en välsignad ny vecka
Peter Baronowsky

DAGENS ANDAKT, den 28 maj

”En banad väg, en vandringsled, skall gå där, och den skall kallas den heliga vägen. Ingen oren skall färdas på den, men den är till för dem. De som vandrar den vägen skall inte gå vilse, även om de är dårar” (Jes.35:8-9)

Under det kalla krigets dagar var Berlin en del av Västtyskland, även om staden geografiskt låg långt inne i det kommunistiska Östtyskland. För att kommunikationerna mellan Berlin och den övriga västvärlden skulle fungera, fanns en transitväg rakt igenom Östtyskland fram till Berlin. Den var omgiven av stängsel och för att få färdas på den vägen behövdes ett speciellt visum. De allra flesta östtyskar, som bodde i Berlins grannskap fick aldrig möjligheten att beträda den här vägen. Den var till endast för de människor som bodde i det fria Västeuropa eller i Berlin. Jag kan tänka mig människorna i Östtyskland, som bodde granne med vägen och som såg alla som färdades på den. Jag kan förstå om de hade en längtan att på samma sätt få färdas fritt, bort från det ockuperade området.

Vår värld är under ockupation av ondskan. Men det finns en transitväg till vår himmelska bestämmelse, en helig väg. Den är öppen för alla, som hämtat ut sitt visum, förlåtelsen och reningen i Jesus Kristus.

BÖN

Herre, tack att jag får följa den heliga vägen. Bevara mig ren så att jag får fortsätta att vandra på den. Tack att du då kommer att leda mig rätt.

 

VAR INTE RÄDD – 5 Mos 3

Bibelläsning: Femte Moseboken 3
Läs bibeltexten här

"Var inte rädda för dem, ty Herren, er Gud, skall själv strida för er" (5 Mos 3:22 FB)

Israels barn var på väg mot det utlovade landet. Överallt var de omgivna av fiender.

Så kan det också vara att leva som kristen idag. Vi kan uppleva oss som främlingar i vårt eget land. Vi kan uppleva att vi är omgivna av en kultur som är fientlig till evangeliet och talet om Jesus. I vissa delar av världen kan det vara ett reellt dödshot över varje kristen. I vår del av världen är främlingskapet inte en fråga om liv och död, men snarare att vara omgiven av en kristendomsfientlig kultur.

I det sammanhanget kan det vara viktigt att ta till sig löftet i dagens bibelord. Var inte rädd! Herren ska strida för dig!

- Mannakorn att tugga på under dagen:

"Var inte rädd! Herren ska strida för dig!"

_________________
Innehåll:

- Vers 1-11
Seger över Og
- Vers 12-21
Landet öster om Jordan fördelas
- Vers 23-29
Moses får se in i landet som Josua skall leda folket in i.

Kommentar:
I Kapitel tre fortsätter Moses tillbakablick över israels vandring från öknen till bebodda trakter. Där möter de hårt motstånd av Gogs vältränade armé, men israeliterna gick framåt styrkta av Guds löfte om seger.
   Israeliterna erövrar landet öster om Jordan och fördelar det enligt tidigare plan till Manasse halva stam, Gads och Rubens stammar. Men dessa stammar hade lovat att lämna sina familjer öster om Jordan och följa med de övriga stammarna för att erövra löfteslandet och inte återvända förrän de övriga stammarna fått ro i sina arvedelar (vers 20).
   Kapitlet avslutas med att Moses går upp på toppen av ett berg och får se in i löfteslandet. Moses får också uppdraget från Gud att anförtro Josua att leda folket in i det utlovade landet.

Till eftertanke:
I andakten talas det om att vi lever i en kristendomsfientlig kultur. Vi kan ibland uppleva det som att "att hela världen ligger i den Ondes våld" (1 Joh 5:19).
- På vilka sätt och inom vilka områden upplever du att vi lever i en kristendomsfientlig värld?

Inför söndagen: Tema: DEN HELIGE ANDE

 

FRÅN GAMLA TESTAMENTET
Jes 12

1 På den dagen ska du säga:

"Jag tackar dig, Herre!

Du var vred på mig,

men din vrede har upphört

och du tröstar mig.

2 Se, Gud är min frälsning,

jag är trygg och inte rädd,

för Herren Herren är min styrka

och min lovsång.

Han har blivit min frälsning."

3 Med fröjd ska ni ösa vatten

ur frälsningens källor.

4 På den dagen ska ni säga:

"Tacka Herren,

åkalla hans namn,

gör hans gärningar kända

bland folken.

Förkunna att hans namn

är upphöjt.

5 Lovsjung Herren,

för han har gjort härliga ting.

Låt det bli känt över hela jorden.

6 Ropa av fröjd och jubla,

ni Sions invånare,

för Israels Helige är stor,

han är mitt ibland er."

FRÅN BREVLITTERATUREN
Apg 2:1-11

1 När pingstdagen kom var de alla samlade. 2 Då hördes plötsligt från himlen ett dån som när en våldsam storm drar fram, och det fyllde hela huset där de satt. 3 Tungor som av eld visade sig för dem och fördelade sig och satte sig på var och en av dem. 4 Alla uppfylldes av den helige Ande och började tala främmande språk, allteftersom Anden ingav dem att tala.

5 I Jerusalem bodde fromma judiska män från alla folk under himlen. 6 När dånet hördes samlades folkskaran, och alla var skakade eftersom var och en hörde sitt eget språk talas. 7 Häpna och förundrade frågade de: "Är de inte galileer, alla de som talar? 8 Hur kan då var och en av oss höra sitt eget modersmål? 9 Vi är parter, meder och elamiter, vi bor i Mesopotamien, Judeen och Kappadokien, i Pontus och Asien, 10 i Frygien och Pamfylien, i Egypten och i trakterna kring Kyrene i Libyen, vi är inflyttade från Rom, 11 vi är judar och proselyter, kretensare och araber – ändå hör vi dem tala på våra egna språk om Guds väldiga gärningar!"

FRÅN EVANGELIERNA
Joh 7:37-39
37 På den sista dagen, den största i högtiden, stod Jesus och ropade: "Om någon är törstig, kom till mig och drick! 38 Den som tror på mig, som Skriften säger, ur hans innersta ska strömmar av levande vatten flyta fram." 39 Detta sade han om Anden, som de skulle få som trodde på honom. Anden hade nämligen inte kommit än, eftersom Jesus ännu inte hade blivit förhärligad.

FRÅN PSALTAREN
Ps 104:27-31

för att leka där.

27 Alla hoppas de på dig,

att du ska ge dem mat i rätt tid.

28 Du ger dem och de samlar in,

du öppnar din hand

och de mättas av goda gåvor.

29 Du döljer ditt ansikte

och de blir förskräckta,

du tar ifrån dem deras ande,

de dör och blir åter till stoft.

30 Du sänder din Ande, då skapas de

och du förnyar jordens ansikte.

31 Må Herrens härlighet

bestå för evigt!

Må Herren glädja sig

över sina verk.

(Bibeltexterna är hämtade från Folkbibeln)

DAGENS ANDAKT, den 27 maj

”Vår Fader, du som är i himlen… giv oss idag vårt bröd för dagen som kommer” (Matt 6:9)

När vi behöver något i arbetslivet, kan vi inte bara rusa in till chefen och kräva: ge mig det eller ge mig detta. Om det är högste chefen som ska bestämma måste vi kanske avtala tid om när vi kan få koma och kanske måste vi vänta både en och två veckor innan vi får tillträde till chefen.

Så är det inte i familjelivet. När barnen behöver något rusar de direkt till mamma eller pappa. Deras önskelista är inte alltid så genomtänkt. Inte heller behöver det gälla ett reellt behov. Så fort en önskan gör sig gällande springer de med detta till föräldrarna.

I Guds rike är det inte arbetslivets formella principer, utan familjelivets generositet och öppenhet som gäller. Vi får komma till Gud vår far, när som helst och med vad som helst. Han vill att vi alltid ska göra våra önskningar kända för honom (Fil 4:6)

BÖN

Herre, tack att jag får komma till dig, när som helst och med vad som helst, och du finns där för att lyssna. Inte alltid får jag vad jag ber om, men jag vet att när jag talat om mina önskningar för dig så hanterar du detta så att det som är bäst för mig kan hända.

LÄNGE NOG... – 5 Mos 2

Bibelläsning: Femte Moseboken 2
Läs bibeltexten här

"Då sade Herren till mig: Länge nog har ni gått runt om denna bergsbygd..."  (5 Mos 2:3 FB)

Kapitlet ser tillbaka till åren i öknen. Uppmaningen Herren ger till folket är att nu får det räcka med att vandra runt bergsbygden. Nu var det dags att gå vidare.

Samma uppmaning kan kanske riktas till oss idag. Församlingar har lätt att stagnera och bara fortsätta med den verksamhet som man har vant sig vid. På samma sätt kan det vara med det personliga kristenlivet. Det har också lätt att stagnera till vissa traditioner och mönster.

Men då säger Herren: "Länge nog har ni gått runt..."

Nu är det dags att gå vidare. Guds rike är inte statiskt. Det är dynamiskt. Det drivs genom inspiration av den Helige Ande. Låt den Helige Ande inspirera oss att dra vidare. Att ta nya steg i tron. Att våga låta oss ledas av den Helige Andes inspiration.

- Mannakorn att tugga på under dagen: 

"Länge nog har ni gått runt..."

_________________
Innehåll:
Fortsatt genomgång av Israels vandring mot det utlovade landet.

Kommentar:
Här kommer fortsättningen av Moses första tal, som är en återblick på det som varit. Det handlar om åren då israeliterna vandrade omkring i öknen. Gång på gång kommer uppmaningen att dra vidare mot målet:
- "Länge nog har ni gått runt om denna bergsbygd." (vers 2)
- "Så bryt nu upp och gå över bäcken Sered" (vers 13)
- "Bryt nu upp och gå över floden Arnon." (vers 24)

Till eftertanke:
"Länge nog har ni gått runt..."
- Vad kan den uppmaningen innebära för mig idag?
- Finns det något jag bör lämna efter mig?
- Finns det något nytt jag ska gå in i?

- Hur är det med församlingens liv? 
- Är årsprogrammet bara en kopia av förra årets program? Går vi bara runt? 
- Vad skulle kunna hända om vi vågade fråga Gud hur han vill förnya församlingens liv?

UTMANINGEN

Till alla bibelläsare som följer UTMANINGEN!

Du vet väl om att hela bibelläsningsplanen finns tillgänglig i högerspalten på rupebabloggen.

Du kan också ladda ner hela bibelläsningsplanen för tre år och spara den på din dator eller skriva ut den. Du finner den här: rupebabloggen: Bibelläsningsplaner

DAGENS ANDAKT, den 26 maj

 

”De såg hur tungor som av eld fördelade sig och stannade på var och en av dem. Alla fylldes av helig ande och började tala andra tungomål, med de ord som Anden ingav dem.”     
(Apg. 2:4) 

Dagens bibelord beskriver vad människorna såg hända med apostlarna den första pingstdagen. ”Tungor som av eld” kom över dem och de började tala med ord som Anden ingav dem. Den helige andes eld har alltid varit förknippad med det heliga Gudsordet.

När Moses kom till Sinai berg och fick motta Guds ord på stentavlorna, visade sig Gud också genom elden. Det står att ”israeliterna såg Herrens härlighet som en förtärande eld på toppen av berget” (2 Mos 24:17)

Det var också med eld som Jesaja tog emot sin kallelse att förkunna Gudsordet. En ängel berörde hans mun med ett glödande kol. (Jes 6:6). Och när Elias ville bevisa för de falska profeterna att Gud var den sanna Guden, bad han Gud att sända eld från himlen och förtära Elias offer. Och Gud svarade på Elias bön.

För kristna som idag tar sin kallelse och sitt uppdrag på allvar, kan drivkraften upplevas som en helig eld. En eld som inte blir tillfredsställd förrän man fullföljt det som Gud kallar till. . 

BÖN

Herre, jag behöver beröras av din renande eld idag. Låt din Helige Ande falla över mig och vara drivkraften i mitt liv.

INTAG LANDET – 5 Mos 1

Bibelläsning: Femte Moseboken 1
Läs bibeltexten här

"Se, HERREN, din Gud, har lagt landet framför dig. Drag dit upp och intag det, så som HERREN, dina fäders Gud, har befallt dig. Var inte rädd och var inte förfärad." (5 Mos 1:21 FB)

Intag landet! Det var den uppmaningen som Israels folk hade fått då de stod vid gränsen till det utlovade landet (vers 8+21).

Gud hade gett folket landet, men folket måste själv inta det. Utanför köksfönstret i vår lägenhet i Lettland hängde en stor flagga med texten "Lettland för Kristus". Liknande flaggor har Frälsningsarmén över hela världen med namnet på landet, staden eller stadsdelen. På den kår jag växte upp var texten på flaggan "Kungsholmen för Kristus".

En sådan uppmaning och en sådan text indikerar att det finns ett område som ska intas. Ett område som är moget för skörd.

Hur lyder uppmaningen i ditt liv? Uppmaningen i din personliga tjänst kanske inte handlar om att inta ett helt land. Eller också gör det det.

Men det finns ett fält som är moget för skörd i din omgivning. Det kan vara en annan människa som bara väntar att någon ska hjälpa honom eller henne att ta steget in i det nya livet.

-Gud hade gett folket landet, men folket måste själv inta det.
-Gud kan ha förberett en människa att ta emot frälsningen, men du måste själv gå och ta in skörden.

- Mannakorn att tugga på under dagen:

På vilka områden önskar Gud att jag skall utvidga Guds rike på jorden?

___________________
Innehåll:

Återblick på vad som skett
- Vers 1-8
På väg genom öknen
- Vers 9-18
Moses tillsätter ledare
- Vers 19-33
Spejarna i Kanaan. Folkets beslut att inte gå in i landet.
- Vers 34-46
Folket ångrar sig och försöker inta landet trots Moses varningar.
Israeliterna blev besegrade av Amoreerna.

Kommentar:
Här börjar det första av Moses tal i Femte Moseboken (Kap 1-4) 
Det är en återblick på Israel barns upplevelser under ökenvandring.

Israeliterna hade slagit sig till ro vid Horeb och Herren manade folket att gå vidare: "Ni har stannat länge nog vid detta berg. Bryt upp" (vers 6-7).

Moses berättar också om hur domare tillsattes för folket och hur man sände in tolv spejare innan man vågade gå in för att erövra landet. Det blev stor besvikelse i himlen då folket inte trodde på Guds löften utan bestämde sig för att inte försöka inta landet.

Herren blev vred (vers 34-35) och bestämde att inga av de då levande israeliterna skulle få komma in i landet utom de två av spejarna som röstade för att de skulle inta landet: Kaleb och Josua.

Till eftertanke:
Herren sa till israeliterna "Ni har stannat länge nog vid detta berg. Bryt upp" (vers 6-7).
- Vilka uppbrott har jag upplevt i mitt liv? 
- Hur är min situation nu? Har jag stannat länge nog med det jag håller på med? Har jag en kallelse att gå vidare i något uppdrag?

På vilka områden önskar Gud att jag skall utvidga Guds rike på jorden?
- I mig? Ta papper och penna och sätt dig ned och fråga Herren hur han vill utvidga sitt rike i dig.
- På vilka områden önskar Gud utvidga Guds rike i församlingen?
- På vilka områden önskar Gud utvidga Guds rike utanför församlingen?

Idag läser vi det sista kapitlet i 4 Mosebok i bibelläsningsprogrammet UTMANINGEN

Moses skriver Moseböckerna (Bild från FreeBibleimages)

Idag läser vi det sista kapitlet i 4 Mosebok i vår dagliga bibelläsning. I morgon börjar vi läsa 5 Mosebok. Här kommer en lite introduktion:

Femte Moseboken heter på engelska och på många andra språk Deuteronomy. Det betyder ordagrant "Den andra lagen". Men det är inte så att Moses kommer med en ny lag, men Femte Mosebok är en repetition av lagen som en förberedelse till intåget i löfteslandet.

Femte Mosebok består huvudsakligen av Moses tal till folket och kan indelas på följande sätt:

1/ Moses första tal (Kap 1-4)
- VAD GUD HAR GJORT FÖR OSS
Tillbakablick: Vägen från Sinai

2/ Moses andra tal (Kap 2-28)
- ATT LEVA ETT GUDFRUKTIGT LIV
Tillbakablick: Lagen upprepas

3/ Moses tredje tal (Kap 29-30)
- ÖVERLÅT ER TILL GUD
Blick mot framtiden: Israel ska gå in i det nya    landet

4/ Moses sista dagar (Kap 31-34) NYTT LEDARSKAP
Moses avskedstal, Moses avskedssång, Moses död 

Med Femte Moseboken avslutas moseböckerna som också kallas Torah, som betyder lagen. De fem Moseböckerna går även under namnet Pentateuken som kommer av ett grekiskt ord som betyder "en bok i fem delar".

Femte Moseboken har också stor betydelse i Nya Testamentet. NT har mer än 80 citat och hänvisningar till Femte Moseboken.

Steg 8 – Förhållande till andra

 

Från bibelsamtalsmaterialet Tio Steg Framåt

Cykelhjulet

Tänk dig ett cykelhjul med fyra ekrar. Om inte navet sitter i centrum av hjulet, eller om en av ekrarna är för lång, så kommer hela cykeln i obalans och kommer att skumpa upp och ned bortöver vägen.

Så är det också i det kristna livet. Navet, centrum i det kristna livet, är Jesus Kristus. Om inte han får vara centralgestalten som genomsyrar allt annat i livet kommer det kristna livet i obalans.

Av de fyra ekrarna, som måste stå i balans med varandra, handlar två om kommunikationen uppåt: bön och bibelläsning. De två andra har att göra med kontakten till dem vid vår sida, våra medmänniskor: gemenskap och tjänst.

Detta steg och de två återstående stegen i tiostegsprogrammet handlar om dessa fyra ekrar:
-förhållande till andra/gemenskap – steg 8
-bön – steg 9
-bibelläsning – steg 9
-uppgift/tjänst – steg 10

Kristi kropp

Att bli född på nytt innebär att bli född in i ett nytt sammanhang, in i en ny familj. För att beskriva denna nya familj, församlingen/kåren, använder Bibeln flera olika bilder:
-en kropp (Kristi kropp), där varje person är en lem, en del av kroppen.
-ett vinträd, där varje person är en gren i vinträdet.

Bägge bilderna skildrar en levande, fast sammanknuten enhet, där varje del är beroende av helheten.

-det är svårt för en tumme att överleva om den inte är förenad med resten av kroppen

-det är svårt för en gren att överleva om den inte sitter fast vid trädet

-det är svårt för en kristen att överleva om han eller hon inte är fast förenad i en kristen gemenskap.

 

Vi behöver varandra

Att komma med i en grupp, församling/kår, innebär mycket positivt. Vi får stöd av varandra, uppmuntran, gemenskap och tillhörighet. Men det kan också innebära nya problem. Vi får nya hänsynstaganden och förpliktelser mot varandra.

Det krävs mycket tålamod för att lära sig lev i den nya familjen/kåren/församlingen. Ibland kan det till och med kännas som om det kristna livet vore mycket enklare att leva om inte alla de andra fanns med och skapade störningar i min tillvaro. Vi måste lära oss att förstå att den kristna gemenskapen/kåren/församlingen inte är fullkomlig. Man blir inlemmad tillsammans med andra som också de är ofullkomliga och i tillväxt.

Men det är nödvändigt för varje kristen att låta sig förenas i en kristen gemenskap för att både få och ge hjälp, styrka och kärlek.

 

Mina med-lemmar

Då jag har blivit en lem i Kristi kropp är jag omgiven av andra människor som också de är lemmar. De är mina med-lemmar.

På samma sätt som det är i den mänskliga kroppen, har en lem i Kristi kropp inte samma grad av gemenskap med alla de andra lemmarna. Tummen har till exempel närmare gemenskap med de andra fingrarna än med tårna.

Varje kristen borde få uppleva styrkan av att vara förenad på tre olika nivåer:

 

1 – Min allra närmaste med-lemmar

Varje kristen borde ha någon eller några (1-4 personer) att dela det personliga livet med i ett nära förhållande:

-någon att dela vardagens glädjeämnen, sorger och misslyckanden med

-någon att tala personligt med

-någon att be tillsammans med för att kunna hjälpa varandra med uppmuntran och tillrättavisning

Bland Jesu lärjungar var det tre som stod Jesus speciellt nära. Stunderna av största glädje och sjupaste förtvivlan delade Jesus bara med dessa tre. Upplevelsen på härlighetens berg (Matt 17:1), och Jesu bönekamp i Getsemane (Matt 26:37).

Har du någon som du kan dela dina bekymmer och glädjeämnen med? Har du någon som du kan be personligt med? Om du inte har det, kan du be Gud att hjälpa dig att finna någon och sedan vara uppmärksam i din omgivning på olika möjligheter Herren sänder i din väg.

 

2 – Den lilla gruppen

Alla borde få vara med i en levande grupp sär man kan samtala och lära av varandra. En studiegrupp, bönegrupp, samtalsgrupp eller rote (ca tio personer). En grupp där man får näring, växtkraft och träning genom varandra.

Jesus hade en sådan grupp omkring sig. De var tolv personer som levde tillsammans med Jesus. De lyssnade, såg, samtalade och tränades. De var lärjungar som utvecklades och växte i den lilla gemenskapen. Ibland lyckades de bra, ibland misslyckades de och kunde då få hjälp och vägledning i gruppen för att lyckas bättre nästa gång.

Finns det någon böne- eller bibelstudiegrupp i det sammanhag där du står? Kan du vara med att starta en sådan grupp?

 

3- Kåren/församlingen

Alla kristna bör vara med i en kår eller församling. Församlingen ger oss tillfälle att komma tillsammans för undervisning, lovprisning, förbön och inspiration.

Jesus hade en större grupp av människor som hörde till honom. Vid ett tillfälle utser han 72 personer ur den gruppen som han sände ut (Luk 10:1).

 

Tillhörighet

Det är viktigt för en kristen att höra till en församling. Ja, till och med livsviktigt. Det är viktigt att du låter dig inlemmas och blir en del av Kristi kropp, inte bara för att du ska få ut så mycket som möjligt av gemenskapen, utan också för att du ska ge något till gemenskapen.

Just du är nämligen viktig! Det betyder något att du finns med. Din närvaro är betydelsefull. Om du mister en lem på din kropp, är det något som saknas. Du lider brist på något.

Så är det också i kåren/församlingen. Du är skapad för att höra till. Du behövs. Både du och kåren/församlingen lider brist på något om inte du är med.

Det är alltså viktigt både för dig och för kåren/församlingen att du gör följande bekännelse och bön till din egen och att du tar konsekvenserna av den:

”Jag bekänner att jag tillhör Kristi kropp på jorden.

Jag vill också vara praktiskt inlemmad och förenad med andra kristna i kåren/församlingen”.

DAGENS ANDAKT, den 25 maj

 

”Han skall vara din framtids säkra grund, rik på frälsning, vishet och kunskap” (Jes. 33:6 FB)

Ingen av oss vet vad som väntar oss i framtiden. Ingen vet om vi har många dagar kvar framför oss i livet eller bara ett kort ögonblick. Vi kan planera och tänka ut hur vi skulle vilja ha det i framtiden, men någonstans vet vi att vi egentligen inte äger en enda minut av den tid som ännu inte kommit.

En del av oss blir tidigt smärtsamt medvetna om att det inte lönar sig att bygga sitt liv varken på pengar och materiella tillgångar eller karriär och personlig utveckling. Allt detta kan raseras på ett ögonblick. Sjukdom, arbetslöshet eller ekonomisk bankrutt kan drabba oss alla. Det enda som håller att bygga sitt liv på är Gud. Hans son Jesus Kristus har skapat denna världen. Paulus säger att han ”finns före allting, och allting hålls samman i honom.” (Kol. 1:17) Han är den enda säkra grunden för människor att bygga sitt liv på.

BÖN

Tack Jesus att du som håller hela världen i din hand också är en garanti för min framtid och den grund som jag får bygga mitt liv på.

ARVET STÅR FAST – 4 Mos 36

Bibelläsning: Fjärde Moseboken 36
Läs bibeltexten här

"Detta är vad HERREN befaller angående Selofhads döttrar: De må gifta sig med vem de vill, men de skall gifta sig inom en släkt i sin egen fädernestam.Ty ingen arvedel bland Israels barn får gå över från en stam till en annan, utan Israels barn skall behålla var och en sin fädernestams arvedel." (4 Mos 36:6-7 FB)

Kapitlet handlar om Selofhads döttrar. De hade ärvt sin far eftersom Selofhad inte hade några söner. Föreskrifterna i kapitlet talar om att döttrarna bara får gifta sig inom sin släkt. Annars skulle deras arvedel gå över till en annan släkt, och det som Gud givit som arvedel ska stå fast.

Du är en arvinge. Du har fått ett arv som ingen kan ta ifrån dig. Han ger dig frälsning, förlåtelse, kraft i den Helige Ande, överflödande liv, frid, glädje, evigt liv och mycket mer: "Jag ber att era hjärtan skall upplysas, så att ni förstår vilket hopp han har kallat er till och hur rikt på härlighet hans arv är bland de heliga" (Ef 1:18)

- Mannakorn att tugga på under dagen:

Vi är Guds barn. Vi är Kristi medarvingar. Vi har ett arv som inte kan tas ifrån oss.

___________________
Innehåll:
Instruktioner om kvinnliga arvtagares giftermål.

Kommentar:
   Här fortsätter följetongen om arvet för Selofhads döttrar. Vid den andra folkräkningen konstaterades att Selofhad inte någon son som kunde ärva efter honom (4 Mos 26:33).
   I nästa kapitel träder Selofhads döttrar fram och påtalar orättvisan att Selofhads namn skulle utraderas ur hans släkt därför att han inte hade några söner. Selofhads döttrar bad att de skulle få en arvedel vid fördelningen av landet. Detta resulterade i att kvinnlig arvsrätt infördes (4 Mos 27:1-11).
   I det sista kapitlet i Fjärde Mosebok, innan folket ska gå in i löfteslandet, upptäcker man nästa problem. Om Selofhads döttrar gifter sig med någon från en annan stam i Israel kommer Selofhads arvedel följa med till den andra stammen. Detta resulterade i att Selofhads döttrar fick gifta sig med vem de vill, men bara inom den egna stammen och principen slogs fast att "ingen arvedel får gå över från en stam till en annan, utan Israels stammar ska behålla var och en sina fäders arvedel" (4 Mos 36:9).

Till eftertanke:
Kapitlet handlar om arv och arvsrätt. I Nya Testamentet är de troende "Kristi medarvingar" (Rom 8:17) och i Jak 2:5 talas det om att "ärva det rike som han har lovat dem som som älskar honom".
- Vad innehåller arvet till de troende? Här i tiden? I den kommande tiden?

I Efesierbrevet kapitel 1 finns en förteckning över det som vi redan nu har fått.

- Vilka delar av mitt arv som Guds barn har jag hittills tagit emot?

Vittnesbördet: Ritchie såg ingen väg ut ur missbruket – mötte Gud i duschen

- Anna Karlsson i Världen idag -

"På fyllan hamnade han ofta i slagsmål och en gång skadade han sig rejält. Någon ringde ambulansen och Ritchie hamnade på sjukhus med recept på starka smärtstillande tabletter som följd. 

– Tabletterna blev inkörsporten till drogmissbruket, säger Ritchie. 

– Det låter kanske konstigt, men det var som en kyss från djävulen. Tabletterna blev min kvinna direkt. Jag satt i soffan och pundade mycket.

Tabletterna tog bort smärtan både fysiskt och i själen, menar Ritchie, liksom tomheten han kände. Men den ena tabletten ersattes snart av en annan, starkare, substans. Drivet efter mer knark matade drivet efter pengar, och så höll det på"

Läs mer här: 
https://www.varldenidag.se/reportage/ritchie-sag-ingen-vag-ut-ur-missbruket-motte-gud-i-duschen/repwbb!RAlHFVjg5@6dHoQEJbgnQ/

DAGENS ANDAKT, den 24 maj

 

”Med evig kärlek älskar jag dig, därför har jag så länge visat dig godhet.”
(Jer 31:3)

Gud har alltid en positiv respons. När vi säger ”jag kan inte” säger han att jag förmår allt. ”Allt förmår jag genom Honom som ger mig kraft.” (Fil 4.13) När vi säger att det är omöjligt säger han ”Det som är omöjligt för människor är möjligt för Gud. (Luk 18:27) Vi har så lätt att förringa oss själva och säga att vi ingenting duger till, men han lovar att ge oss visdom. ”Om någon av er brister i vishet skall han be till Gud, som ger åt alla utan förbehåll eller förebråelser, och han skall få vad han ber om” (Jak 1.5) Mest av allt försäkrar han oss om att han älskar oss, särskilt de dagar när vi känner att ingen annan bryr sig om oss. Bibelordet stryker under att det inte handlar om en flyktig förälskelse, utan Guds kärlek är evig, utan slut.

BÖN

Herre, ibland glömmer jag bort den väldiga tillgång som jag har i dig. Påminn mig om att jag förmår allt i dig, att ingenting är omöjligt för dig och att du som älskar mig vill utrusta mig med all vishet som jag behöver för att klara av den här dagens utmaningar.

GRÄNSER - 4 Mos 34 och EN FRISTAD - 4 Mos 35

 Obs idag läser vi två kapitel (Förslag: läs ett på morgonen och ett på kvällen)

GRÄNSER - 4 Mos 34

Bibelläsning: Fjärde Moseboken 34
Läs bibeltexten här

"HERREN talade till Mose. Han sade: "Befall Israels barn och säg till dem: När ni kommer till Kanaans land, då är detta det land som skall tillfalla er som arvedel: Kanaans land, så långt dess gränser når." (4 Mos 34:1-2 FB)

Kapitlet handlar om gränser. Det definierar Israels gränser åt alla håll.

Guds rike idag har också gränser. Guds rike är ett område där Jesus är Herre. Guds vilja definierar Guds rikes gränser. En kristen kan inte leva hur som helst och ändå kalla sig kristen.

Idag upplevs varje gräns ofta som en utmaning som måste överträdas. På det moraliska området rivs alla gränser och staket. Gränser ses som något ont som hindrar mig att göra det jag vill eller som hindrar mig att förverkliga mig själv.

Men gränser eller staket har också en annan funktion. Det är ett skydd för det som finns utanför. Det hjälper mig att inte gå fel eller överträda det som är Guds vilja för mitt liv.

Tio Guds bud eller bergspredikan är inte för att göra livet svårare för oss. Det är en hjälp att komma rätt i livet. Det hjälper oss att känna gränserna för vad som är rätt eller fel.

Guds ord hjälper oss komma rätt. "Ditt ord är mina fötters lykta och ett ljus på min stig." (Ps 119:105)

- Mannakorn att tugga på under dagen:

Hjälp mig att ära dig med mitt liv och leva inom gudsrikets gränser.

_________________
Innehåll:
Kanaans gränser definieras

Kommentar:
Herren talar till Moses och specificerar löfteslandets gränser. Det skulle sedan fördelas genom lottkastning till nio stammar samt en halv stam. Två och en halv stam hade redan fått sina landområden öster om Jordan: Rubens stam, Gads stam och halva Manasse stam.

Löfteslandets gränser kunde pekas ut på en karta. Det kan vara svårare att se var Guds rikes gränser går idag. Jesus säger att Guds rike finns inom oss (Luk 17:21 Bibel 2000). Då vi tar emot Jesus och blir frälsta finns gudsriket inom oss. Vi blir ett Tempel för den Helige Ande (1 Kor 3:16). Men bibelordet om att Guds rike finns inom oss kan också översättas med att riket finns mitt ibland oss (Luk 17:21 Folkbibeln). Så vilket är den mest riktiga översättningen? Är Guds rike i oss eller ibland oss? Jag skulle tro att båda kan vara riktiga. En bra definition på var Guds rike är kan vara att Guds rike är den plats där Jesus regerar. Att bli frälst är att bekänna Jesus som Herre i sitt liv och då vi lever i gemenskap med varandra så att Jesus blir förhärligad, då är Guds rike mitt ibland oss.

Till eftertanke:
Att bli frälst innebär att Jesus blir Herre i mitt liv.
- Vad får det för konsekvenser i mitt liv att det är Jesus som är Herre och inte jag själv?

Guds rike har gränser. De definieras av Guds Ord i Tio Guds bud, i Jesu bergspredikan och på många andra sätt. Idag kan vi uppleva att det finns en tendens att flytta gränser i etiska/moraliska frågor.
- Ge exempel på etiska/moraliska frågor som diskuteras och förändras i våra dagar.
- Vad är orsaken till att "gränser" flyttas? Har Gud ändrat uppfattning? Finns det andra orsaker?

 

EN FRISTAD - 4 Mos 35

Bibelläsning: Fjärde Moseboken 35
Läs bibeltexten här

"Säg till Israels barn: När ni har gått över Jordan in i Kanaans land, skall ni utse åt er städer som skall vara fristäder för er.... Dessa städer skall ni ha som tillflyktsorter" (4 Mos 35:10-12 FB)

Inför intåget i det utlovade landet får Israels barn instruktioner om att de ska inrätta fristäder runt om i landet. Om man hade dödat någon av misstag, skulle man kunna fly till en fristad och vara beskyddad från straff eller hämnd. Man skulle då vara beskyddad så länge man inte lämnade fristaden. Utanför fristaden fanns inget beskydd (vers 26).

Idag är det Jesus som är vår fristad. Inte bara för oavsiktliga fel vi begår, utan till och med för alla fel vi gör medvetet. Det finns förlåtelse i honom. I honom kan vi bli friköpta från våra överträdelser. Men det är bara i honom allt detta finns. Utan Jesus är vi oskyddade. Jesus är vår fristad.

"I honom är vi friköpta genom hans blod och har förlåtelse för våra synder på grund av den rika nåd som han har låtit flöda över oss, med all vishet och insikt." (Ef 1:7-8)

- Mannakorn att tugga på under dagen:

Jesu är min "fristad".

___________________
Innehåll:
- Vers 1-8
Leviternas städer och landområden
- Vers 9-34
Asylstädernas funktion

Kommentar:
Efter det att landet fördelats mellan stammarna skulle varje stam ge några städer med omkringliggande land till leviterna. Leviterna var avdelade för att göra tjänst för Herren och fick inget eget landområde. Leviterna skulle sammanlagt få 48 städer med omkringliggande land.

Sex av leviternas 48 städer skulle också användas som fristäder. Tre öster om Jordan och tre väster om Jordan. Fristäderna skulle vara en tillflyktsort för den som av misstag dödat någon. Det finns också beskrivet i detalj vad som menas med att döda av misstag och vad som ska betraktas som mord (Vers 16-34).

Till eftertanke:
Leviternas uppgift var att betjäna folket och göra tjänst inför Herren. De övriga stammarna skulle svara för leviternas underhåll. På samma sätt fungerar det i de flesta kyrkor världen över även idag. Medlemmarnas bidrag ska finansiera pastorns/frälsningsofficerens lön samt utgifterna för församlingens verksamhet och byggnader.
- På vilket sätt bidrar jag till finansieringen av församlingsarbetet? Ekonomiskt? Oavlönad tjänst?