”… bättre behärska sig själv än inta en stad” (Ords 16:32)
När vi läser tidningarna, ser på
TV eller hör på radio kan vi ibland överväldigas av hur det ser ut i världen.
Ondskan tycks triumfera överallt, bortvändhet från Bibelns Gud applåderas, och
etiska grundprinciper som varit ledstjärnor för människor i vårt samhälle under
sekler, raseras lättvindigt. I stället för att kalla felaktiga beteenden för
synd, och därmed kunna åtgärda problemen, försöker man ändra på språket – man
vill ta bort ord som skuld, synd, skam. Ingen ska behöva känna sig kränkt för
att man har handlat fel. Därför tar man bort allt som skulle kunna
klassificeras som rätt eller fel. Om ingenting är fel, behöver man inte känna
skuld – tror man.
När vi möter vår egen maktlöshet i
konfrontation med detta, brukar jag tänka: Nej, det är sant jag har inte makt
att förändra varken vårt lands inrikespolitik eller utrikespolitik. Jag har
ingen makt att förändra det sociala sammanhanget jag lever i. Jag har ingen
makt att förändra mina närmaste. Men det finns en plats, där jag har obegränsad
makt och inflytande. Det är i mitt eget inre, - i min vilja, i min tanke, i
mina känslor och i mitt förstånd. Jag kan, med Guds hjälp, och på grund av Jesu
försoningsverk, hålla mitt inre rent.
Om Guds rike får växa till i mitt
liv, kommer det att få konsekvenser först i min närmaste omgivning, sedan som
ringverkningar till en större sfär, än jag kan ana eller tänka.
BÖN
Herre jag ger dig
kontrollen över mitt liv och när jag gör det vet jag att du vill hjälpa mig att
leva rätt idag. Låt ditt rike växa till i mig, ständigt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar