HÖGMOD GÅR FÖRE FALL – Hes 28 och PROFETIA MOT DET SJÄLVGODA - Hes 29

 

HÖGMOD GÅR FÖRE FALL – Hes 28

Bibelläsning: Hesekiel 28
Läs bibeltexten här: 
https://folkbibeln.it/?book=hes&chapter=28&verse=1

"Ditt hjärta är högmodigt och du säger: Jag är en gud, jag tronar på en gudatron mitt ute i havet. Ändå är du bara en människa och inte en gud,
hur mycket du än i ditt hjärta tycker dig vara en gud."  (Hes 28:2 FB)

En profetia mot kungen i Tyrus. Kungens framgångar, rikedom och vishet gjorde hans hjärta högmodigt (vers 5), och kungens högmod ledde också till hans fall (vers 19). 

Högmod är en av de sju dödssynderna och räknas ibland som den allvarligaste eftersom den berövar människan förmågan att se klart och tydligt på sig själv och sin omgivning. Den ger en alltför stor självuppskattning och gör att den högmodige ser ned på andra människor. Ordspråksboken säger: "högmod går före fall." (Ordsp 16:18)

Kapitlet innehåller även en profetia om Guds löfte att återsamla sitt folk i sitt land: "Så säger Herren, HERREN: När jag samlar Israels hus från de folk där de är kringspridda, skall jag uppenbara min helighet bland dem inför hednafolkens ögon, och de skall sedan bo i sitt land, det som jag gav åt min tjänare Jakob" (vers 36) 

______________________________

Mannakorn att tugga på under dagen:
Högmod går före fall.
______________________________

Innehåll kapitel 28:
Profetia mot kungen i Tyrus (vers 1-19)
Profetia mot Sidon (vers 20-24)
Löfte till Israels hus (vers 25-26)

Kommentar:
Profetia mot kungen i Tyrus (vers 1-19)
Förra kapitlet handlade om domen över Tyrus. Detta kapitel vänder sig mot fursten av Tyrus. En vanlig tolkning av kapitlet är att fursten över Tyrus inte bara är den mänsklige fursten utan satan själv. Han var i Edens lustgård ( vers 13), han hade varit en kerub (ängel) med stora befogenheter och tillgång till Herrens heliga berg (vers 14). Han blir senare avslöjad och nedkastad från Herrens heliga berg (vers 16-17). I denna tolkning är fursten den andemakt som förgiftade Tyrus. På andra ställen i Bibeln används "fursten" som benämning på en andemakt över ett område ("Fursten över Persiens rike stod emot mig under tjugoen dagar" Dan 10:13).

Profetia mot Sidon (vers 20-24)
Sidon ligger strax norr om Tyrus på Medelhavskusten. Sidon visade förakt emot Israel. Sidon blev senare en lydstat till det persiska riket, gjorde uppror mot Persien och mötte ett blodigt slut (351 f.Kr.).

Löfte till Israels hus (vers 25-26)
Mitt i alla domar mot Israels grannar kommer ett löfte till Israels hus. De ska få vända tillbaka till sitt land efter att de varit utspridda bland många folk (vers 25). Det löftet började uppfyllas 1948 då Israeliterna fick tillbaka sitt land.

Löftet om trygghet och fred (vers 26) är ännu inte uppfyllt utan pekar säkert fram mot Jesu återkomst och tusenårsriket.

Till eftertanke:
Även om det ibland tar lång tid innan profetiorna i Gamla Testamentet går i uppfyllelse så kommer de alla slutligen att bli uppfyllda: "Himmel och jord skall förgå, men mina ord skall aldrig förgå" (Luk 21:33).

 

PROFETIA MOT DET SJÄLVGODA - Hes 29

Bibelläsning: Hesekiel 29
Läs bibeltexten här:
https://folkbibeln.it/?book=hes&chapter=29&verse=1

"Jag är emot dig, farao, du Egyptens kung,
du stora monster, som ligger där i dina strömmar
och säger: Nilen är min, jag har själv gjort den."  (Hes 29:3 FB)

Här talar profeten ord från Gud mot Egypten och Egyptens kung.

Gud talar emot det självgoda, det som tar till sig berömmelse, det som ser ned på de andra och det som litar på sin egen styrka.

Alla de som satt sin tillit till Egypten kommer att se det vackla. De som stöder sig på Egypten ska uppleva att käppen de lutar sig mot ska gå sönder och skada dem själva (vers 7).

Gud har samma budskap till oss idag. Vi ska inte förhäva oss och tro att vi är större än vad vi är. Vi ska inte sätta vår tillit till oss själva eller våra egna resurser. Vi ska bygga våra liv på tillit och beroende till Herren. Vi får söka först och främst Guds rike. Då vi gör det kommer alla andra saker att falla på plats. (Matt 6:33) 

______________________________

Mannakorn att tugga på under dagen:
"Det som för världen var oansenligt
och föraktat....har Gud utvalt... för
att ingen människa skall berömma
sig inför Gud" (1 Kor 1:28-29)
______________________________

Innehåll kapitel 29:
Profetia mot Egypten

Kommentar:
Då Jerusalem hotades av Babylons kung Nebukadnessar ingick Juda ett förbund med Egypten. Men Nebukadnessar drog ut mot Egypten som led ett stort nederlag. Egypten beskrivs här som en rörstav (som växte vid Nilen). Då man stöder sig mot rörstaven bryts den av och skär in i den som stöder sig på den (vers 6-7).

Nebukadnessar anföll senare ännu en gång Egypten 572 f.Kr. (vers 19) och förde bort många egyptier i fångenskap till Babylon. Efter några år blev Babylonierna besegrade av det persiska riket. Den persiske kungen Koresh gav då en möjlighet för de fångna folken att återvända till sitt hemland. Det fick judarna göra och även de egyptier som varit fångar i Babylon. Den egyptiska fångenskapen i Babylon varade i fyrtio år (vers 11).

Egypten som tidigare hade varit en stormakt blev ett underkuvat folk. Först av perserna, sedan av grekerna och sedan av romarna.

Till eftertanke:
Sensmoralen av detta kapitel lär oss att det inte finns någon trygghet i att lita på sig själv (Egypten), eller lita på hjälp från andra (Juda). Vi blir igen påminda att den enda vi kan lita på som aldrig sviker är Gud själv.