2 okt. 2024

Det var då det...



Detta inlägg kunde man läsa på rupebas sida för ungefär femton år sedan:

 För en tid sedan var vi med på en pastorssamling i Riga. Det var i stort sett biskopar och pastorer från olika delar av Lettland. Alla kyrkosamfund i Lettland leds av en biskop.

Det var mycket som var intressant och annorlunda. Till exempel var en av de närvarande biskop för pingstförsamlingarna i Lettland. Kanske ett tips till den svenska pingströrelsen? Förresten hade pingströrelsen i Lettland två pastorer: en för de lettisktalande församlingarna och en för de rysktalande.

Rut och jag betraktades också som biskopar eftersom vi var ledare för Frälsningsarmén i Lettland. Så man kan säga att Frälsningsarmén också hade två biskopar. De två officerarna i första raden till höger var kårledare för den stora rysktalande kåren i Riga. 

Gruppfotot består huvudsakligen av medelålders och äldre män. I Sverige hade det förmodligen varit betydligt fler inslag av kvinnor i gruppfotot. De enda två kvinnorna som var närvarande (förutom de som serverade maten vid borden) var från Frälsningsarmén.

Då jag ser på bilden tänker jag också på en annan sak som är helt unik med Frälsningsarméns sätt att arbeta. Den gemensamma tjänsten. Både mannen och hustrun är ordinerade pastorer. Det förekommer inte i något annat kristet sammanhang.

Alla de andra fick lämna sin äkta hälft hemma, medan man i Frälsningsarmén har möjlighet att tjäna tillsammans. Att stå sida vid sida i en gemensam tjänst på lika villkor. Vilken styrka! - Konstigt att ingen annan kommit på det.

PB

Inga kommentarer: