”Mina kära, nu är vi Guds barn, men det har ännu inte blivit uppenbart
vad vi kommer att bli.” (1 Joh 3:2)
Jag tycker om att tänka på mig
själv som ett Guds barn. Barnaskapet innebär för mig så mycket positivt av
tillit och av tillväxt. Vuxenlivet representerar mer det färdiga, det som
slutat att växa.
Barnaskapet ger
också en viss frihet att misslyckas. Någon har sagt ”Ha tålamod med mig Gud är
inte färdig med mig än”. Vi mår bra av ett sådant förhållningssätt både mot oss
själva och mot andra, som kanske inte alltid uppträder så som vi tycker att de borde.
Guds namn – Jahve – betyder ”Jag är”, men det är bara Gud som är, alla vi andra håller på att bli.
BÖN
Far i himlen, jag
tackar dig för att jag får vara ditt barn, och att du tålmodigt håller på att
forma mig till den du har tänkt att jag ska vara. Och tack för att jag får vara
den jag är, medan jag håller på att växa till.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar