Artikel av Mats Tunehag från 2010, men lika aktuell idag
Det pågår en stundtals förvirrad debatt
om Lars
Vilks, Muhammedteckningar, pastor Åke
Green och andra fall där folk blir arga
och
ledsna medan andra helt enkelt menar att
det är
bara det självklara användandet av
yttrandefrihet.
Det man ofta blandar ihop är vad som är
trevligt, snällt och god etikett, med
vad som är
lag och lagstadgad rätt. Vilks, Green
och
danska tecknare har agerat inom
yttrandefrihetens ramar. Sen kan man
helt visst
diskutera om det var lämpligt eller
snällt. Även
den debatten ryms inom yttrandefrihetens
ramar.
Men det sker allvarliga
tyngdpunktsförskjutningar
i lagstiftning, lagtolkning och
debatt. Man går från yttrandefrihet till
friheten
att slippas se eller höra sådant man
inte gillar.
Det kan vara en teckning av Muhammed
eller
ett uttalande att praktiserad
homosexualitet inte
är förenlig med Kyrkans 2000-åriga lära
och
tradition. En del muslimska eller
homosexuella
grupper kräver då inskränkningar av
yttrandefriheten.
Detta blir synligt i fyra mycket
allvarliga
tendenser som finns i Sverige, Europa,
USA
och Kanada. De är alla mycket allvarliga
hot
mot yttrandefriheten – en hörnsten i
demokratin och för mänskliga
rättigheter.
För det första är det lagar, så kallade
hatbrottslagar. De bryter ofta mot
grundläggande rättprinciper som innebär
att
lagar ska vara objektiva och
förutsägbara.
Yttrandefrihetslagar ska handla om vad
som
sägs, inte hur det som uttrycks upplevs.
Då går
man från det objektiva till det
subjektiva, från
det förutsägbara till det oförutsägbara.
För det andra ökar trakasserier från
polis,
arbetsgivare och omgivning.. Värst är
det nog i
Storbritannien. För bara några veckor
sedan
arresterades en predikant i Cumbria,
England
för att ha "orsakat lidande"
genom att säga att
Bibeln lär att dryckenskap och
homosexualitet
är fel. I Glasgow avskedades en kristen
radioprogramledare efter en debatt
mellan en
muslim och en kristen om Jesus är
"vägen,
sanningen och livet". Kristna
hotellägare i
Liverpool greps och åtalades för att ha
uttryckt
en åsikt om islam i ett samtal om
religion.
Trots att de slutligen frikändes, blev
fallet en
ekonomisk katastrof för paret som
tvingades
sälja hotellet. I Italien fördes
journalisten och
författaren Oriana Fallaci inför till
domstol för
att ha skrivit att Islam "ger hat
istället för
kärlek och slaveri i stället för
frihet".
För det tredje ökar hoten. Ett
känt exempel är
den nederländska lagstiftaren Ayaan
Hirsi Ali
var tvungen att fly sitt land och flytta
till USA
efter att hon kritiserat misshandeln av
kvinnor i
muslimska samhällen. Dödshoten och
mordförsöken på Vilks och danska
tecknare är
andra_exempel.
För det fjärde ökar självcensuren.
Därmed har
yttrandefriheten minskat utan att några
lagar
har ändrats. Nyligen vågade inte svenska
och
amerikanska TV på grund av hot visa
episoder
av South Park där det finns hänvisningar
till
islam. Däremot har man utan förbehåll
och
rädsla haft avsnitt där man hånat
kristen tro.
Annonser på bussar i Miami, Florida -
som
uppmanande till religionsfrihet och
erbjöd
hjälpa till dem som vill lämna islam -
togs bort
eftersom bolaget inte ville
"förolämpa islam".
Man kan inte ha yttrandefrihet och
samtidigt
ha garantier att ingen någonsin ska
känna sig
förolämpad eller sårad. Däremot är det
garanterat att om yttrandefriheten
inskränks då
befinner sig demokratin på ett utförsplan.
Utan
yttrandefrihet finns inte mötesfrihet,
politisk
frihet, pressfrihet och religionsfrihet.
Mats Tunehag Maj 2010
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar