DETTA MÅSTE DU LÄSA!

Jag håller just på att läsa en profetisk bok av Rick Joyner, Mobilizing the Army of God. Han skriver med utgångspunkt från Uppenbarelseboken om att vara kristen i den sista tiden. Rick Joyner framhåller att man har använt mycket energi för att försöka förstå hur, var och när vilddjurets märke ska fästas på människokroppen. Men det kanske inte alls handlar om ett fysiskt märke utan mer om en tillhörighet, på samma sätt som Gud märker oss med ett sigill (märke).

Rick Joyner skriver:

”Skada inte jorden eller havet eller träden, förrän vi har satt sigill på vår Guds tjänare, på deras pannor” (Upp 7:3). 

Det kommer att råda ett relativt lugn till dess Herren har satt sitt sigill på sina tjänare/slavar. Vi undgår att bli märkta med vilddjurets märke genom att vara märkta med Guds sigill som hans tjänare. Satan kan inte sätta sitt märke på dem som är märkta med Guds sigill.

Hur blir vi märkta som tjänare? Först och främst måste vi förstå att inte alla troende är tjänare. Många som gör anspråk på förlösningen genom Kristi blod fortsätter att leva sina liv för sig själva. En tjänare är en Kristi slav. En slav har inget som är hans eget - det gäller tid, pengar, resurser och till och med vår familj. Vi blir tjänare då vi har givit allt till Honom utan att hålla något tillbaka.

Vi har blivit köpta med ett pris och vi är inte längre våra egna. Det enda sättet att inte ta på sig vilddjurets märke och tillhöra djävulen är att vara Herrens. Inte en enda kommer att kunna tas ur Guds hand. Pengar har alltid haft makt att avslöja vem vi verkligen tillber. Det är kännetecknande att vilddjuret är en ekonomisk makt, och till slut i ekonomins tidsålder är det ekonomin som avgör vem vi verkligen tillhör. Hur vi hanterar våra pengar och allt det som anförtrotts oss att förvalta kommer att bli viktigare och viktigare.

En avgud var inte bara något som hedningarna tillbad, men det representerar vad de verkligen litade på. Pengar har en förmåga att avslöja vem vi verkligen sätter vår lit till, och vem vi verkligen tjänar – världen, djävulen, oss själva eller Herren. Vi måste använda de kommande dagarna av relativ fred för att få ordning på våra förhållanden på alla sätt. Men framför allt måste vi lära oss att sätta vår tillit till Gud och bara till Honom i varje del av vårt liv. Det kommer att komma en tid på jorden då sanna kristna inte kommer att tillåtas att köpa, sälja eller bedriva handel. Nu är det tid för oss att lära känna Herren som källan för vår försörjning. Som psalmisten uttrycker det: ”Därför skall alla fromma be till dig medan du är att finna. Om än stora vattenfloder kommer skall de inte nå dem” (Psalm 32:6).

Lösningen är inte att alla kristna ska isolera sig från världen och försöka bygga självförsörjande samhällen. I de kommande tiderna kommer vi inte att kunna lita på vår egen förmåga. Självtillräcklighet kan vara lika mycket en avgud som många andra källor som vi kan sätta vår lit till. 

Vi måste lita på Herren som vår källa och behålla vår tillit till Honom. Han kan komma att leda några att bygga självförsörjande samhällen, men om vi börjar lägga vår förtröstan i dem kommer vi ändå att falla. Nyckeln till vår överlevnad i den kommande tiden är att vara tjänare. Varje Herre är pliktig att svara för slavarnas försörjning, och vi har den mest pålitlige Herre som finns. Han kommer att ta hans om de sina.

Att vara en Herrens tjänare är att bli hans slav, men det för också med sig den största frihet vi någonsin kan uppleva i denna världen. Vi är kallade att vara döda för denna världen och då vi verkligen är döda för denna världen finns det ingenting världen kan göra oss. Det är omöjligt för den som är död att frukta, att bli förödmjukad eller att känna saknad för att han förlorar några av hans ägodelar. Om vi tillåter fruktan för att förlora våra ägodelar eller vår position att kontrollera oss, är det en indikation på att vi fortfarande har avgudar i vårt hjärta. Vi är kallade att vara döda för denna världen men levande i Kristus. Då vi har Honom så verkar denna världens skatter vara små och obetydliga.

Då Kristus är vårt liv, vår förtröstan och vårt hjärtas längtan, så kan han anförtro oss värdsliga ägodelar och positioner. Men om Han inte får vara vårt liv, vår förtröstan och vårt hjärtas längtan, kommer våra ägodelar och positioner oundvikligen att regera över oss. Vad som än regerar över oss är vår herre. Vi är på väg in i en tid då Jesu herradöme måste vara mer än en doktrin – det måste vara en djup och förblivande realitet i våra liv. (sid.27-40)

Översättning till svenska: Peter Baronowsky