Tidig söndagsmorgon den 2 februari

 

Veckorevy från min högst personliga utkikspunkt på livet

Nu har vi rest bort på en "skrivarvecka". Flera av de böcker vi skrivit har haft sin början i en "skrivarvecka", en vecka då vi reser bort och kopplar loss från de dagliga rutinerna och koncentrerar oss på ett skriva och läsa.

Den första boken vi gav ut var Ruts andaktsbok DAGBOKEN. Den kom inte till under någon "Skrivarvecka", den kom till mitt under krävande heltidsjobb då vi arbetade på FASI, Frälsningsarméns Sociala Institut på Lännersta. Där undervisade vi på många olika slags kurser för alla anställda inom Frälsningsarméns socialtjänst och Myrorna. 

Den första april 2007 startade vi vår blogg som vi senare även publicerade på facebook. Ett fast inslag i bloggen var att Rut skrev "Dagens Andakt" varje dag.

Någon gång på nyåret 2008 bestämde vi oss att ge ut Ruts andakter i bokform. Då räckte det inte för Rut att bara skriva en andakt om dagen. Vi startade ju den första april året innan så vi hade inga andakter för årets första tre månader, så Rut fick en del tidspress eftersom vi gärna ville att boken skulle bli färdig till julen 2008. 

Någon gång i november lämnade vi in boken för tryckning och hoppades att vi skulle ha böckerna till jul. I slutet av november var vi i Milano tillsammans med yngste sonens frus familj. Det skulle bli vår första bok och vi undrade nog om det skulle vara någon som var intresserad att köpa den.

Så en kväll satt jag i lobbyn på hotellet där vi bodde för att kolla min mail. Och där fanns helt oväntat ett brev från divisionschefen för Frälsningsarméns norra division där han beställde ett exemplar till varje officer i divisionen och en fråga om vi kunde sköta utsändningen till alla officerarna. Om jag inte minns fel var det ett tjugotal böcker. Då hade vi inte ens sett boken och vi visste inte om tryckeriet kunde få fram böckerna i tid till jul. 

Jag funderade nog hur divisionschefen för Frälsningsarméns Norra Division vågade beställa en bok som ännu inte fanns. Vi hade inte ens sett boken själva. Jag svarade att det gjorde vi gärna och bad till Gud att tryckeriet skulle få fram böckerna i tid. Och det gick bra.

Inte anade vi då att Dagboken skulle bli översatt till både norska och svenska och att den fortfarande idag är vår mest sålda bok varje år.

Den norska boken är ett resultat av en bibelhelg vi hade i Norge. Många av våra bekanta och gamla elever från de år vi var lärare på Jeløy Folkehøyskole i Norge var där. I avslutningsmötet frågade jag om det var någon som var intresserad att översätta Dagboken till norska och efter mötet kom en tidigare elev, Marianne Spor och anmälde att hon gärna ville översätta den.

Den engelska översättningen gjordes av Sven Ljungholm. Sven var svensk som levt större delen av sitt liv i USA och var amerikansk frälsningsofficer. Då han kom till, Lettland, där vi då bodde, såg han Dagboken och frågade han om han fick översätta den till engelska.

Den svenska Dagboken har fått en stor spridning och den norska Dagboken har fått en ännu större spridning. Den engelska har vi inte lyckats få någon större spridning på. Är det någon som har något förslag?

Med önskan om en välsignad ny vecka.
Peter Baronowsky