Du har väl hört om mannen som blev stoppad av polisen för att han hade kört förbi en stoppskylt. Polisen frågade om han inte hade sett skylten, och mannen svarade.
- ”Jo, men jag tror inte på allt jag läser”
Det är bra att ha ett kritiskt förhållningssätt. Vi ska verkligen inte tro på allt vi läser. Men det finns faktiskt också saker som vi ska tro på!
Det finns en tendens i våra dagar att ge efter för sådant som är fel och börja kalla det för rätt, bara för att ”alla gör det”. Detta är en skrämmande utveckling.
I nyhetssändningarna den 20 februari i år meddelades att en rad partier i Sveriges riksdag nu vill att frågan om ett tredje juridiskt kön ska utredas, och man kritiserar starkt regeringen för att de inte omedelbart skrider till verket. Detta är i sig värt en egen krönika där vi kan diskutera varför vi i så fall bara ska utreda om det ska få finnas ytterligare ett kön utöver man och kvinna, varför inte två eller tre ytterligare kön?
Men det var inte detta jag reagerade starkast på i nyhetsinslaget. Det som fick mig att verkligen fundera, var när Centerpartiets familjerättspolitiska talesperson Martina Johansson säger:
- ”… Samhället och lagstiftningen behöver hänga med så som människor lever.”
Jag som alltid trott att Sveriges rikes lagstiftning är till för att tala om vad som är rätt och vad som är fel!
Vad blir konsekvensen om lagstiftningen ska rätta sig efter hur människor lever och inte tvärt om? Människor stjäl, alltså ändrar vi lagstiftningen så att det blir rätt att stjäla. Människor begår bedrägerier mot varandra, alltså ändrar vi lagstiftningen så att det blir rätt att bedra.
Tyvärr finns det många områden där starka samhällsföreträdare argumenterar för ett sådant synsätt.
Men det finns faktiskt något som är rätt och något som är fel och de flesta länders juridiska institutioner anstränger sig till det yttersta för att i lagstiftningen slå fast vad som är vad.
Och det finns saker som vi ska tro på! Till exempel trafikregler och andra lagar och bestämmelser, som finns i vårt samhälle för att vi ska kunna leva tillsammans så friktionsfritt som möjligt.
Och vi ska tro på bruksanvisningar. Om jag inte tror på det jag läser i bruksanvisningen till min bil, och häller diesel i en bensinbil, går det galet ganska fort. Då är det ingen bra idé att hävda att jag är en person som inte tror på allt jag läser.
Bibeln är som en bruksanvisning, som vill visa hur vi som människor fungerar bäst. Och Bibeln anger vissa regler och lagar som är avsedda att hjälpa oss som människor att navigera i våra olika relationer. Men jag är rädd att många läser Bibeln med ett så kritiskt förhållningssätt att de går miste om hela grejen.
Om jag vill leva som kristen måste jag förstå att jag inte kan välja och vraka mellan vad jag vill följa och vad jag inte vill följa i Bibelns budskap. Det är med Bibelns som med Svea rikes lag, vi som medborgare kan inte välja eller välja bort vilka delar av helheten som vi vill följa. Lagen är till för att följas, inte att skrivas om efter hur människorna lever.
I den 119:e psalmen står det många viktiga verser. Till exempel ”Summan av ditt Ord är Sanning” (Ps. 119:160). Vi kan alltså inte plocka ut delar av Bibeln och hävda att vi har funnit sanningen med stort S. Bibeln måste ses i sin helhet och som kristen måste jag acceptera att även om jag inte förstår allt så måste jag förhålla mig till helheten och följa dess budskap.
Det står också att ”Ditt ord är mina fötters lykta” (Ps 119:105). Bibeln är som en lykta. Jag får inte insikt i hela sanningen vid ett hastigt möte med dess budskap. Bibeln lyser upp ett litet stycke i taget. Men när jag följer lyktans sken kommer jag djupare i Bibelns sanningar för varje steg jag tar.
Nej, vi ska inte tro på allt vi läser. Men den som är klok läser och tror på det som kan rädda deras eget liv och andras – i denna tiden och för evigt.
(Tidigare publicerad den 25 mars 2021)
