(G) som i Gud i Almedalen 2018

Läs mer om (G) som i Gud - Almedalen 2018
Läs mer HÄR.

Andlig klarsyn i en förvirrad tid – del 2: Att urskilja falsk lära

- Olof Edsinger -

Ett av de tydligaste behoven av en god andlig urskiljning uppstår i mötet med det som Bibeln talar om som falsk lära. Det finns flera gemensamma drag i Nya testamentets tal om detta. Falsk lära kännetecknas av:
1) Att den ifrågasätter Guds ord.
2) Att den i många fall är lik vad som i övrigt kan beskrivas som en klassisk kristen teologi.
3) Att den gör Jesus, hans död och hans uppståndelse till något överflödigt.
4) Att den spelar ut saker mot varandra som Nya testamentets författare håller samman.

Låt oss ta dessa i tur och ordning, och låt oss för enkelhets skull använda följande avsnitt ur Första Johannesbrevet som utgångspunkt: ”Mina älskade, tro inte varje ande, utan pröva om andarna kommer från Gud. Det finns ju många falska profeter som har gått ut i världen. Så känner ni igen Guds Ande: varje ande som bekänner att Jesus är Kristus som kommit i köttet, den är från Gud, och varje ande som inte bekänner Jesus, den är inte från Gud. Detta är Antikrists ande, som ni har hört skulle komma och som redan nu finns i världen. Ni, kära barn, är från Gud och har besegrat dem, för han som är i er är större än den som är i världen. De är från världen, därför talar de utifrån världen och världen lyssnar till dem. Vi tillhör Gud. Den som känner Gud lyssnar till oss. Den som inte är av Gud lyssnar inte till oss. Det är så vi känner igen sanningens Ande och villfarelsens ande” (1 Joh 4:1–6).

Det första och mest uppenbara kriteriet på falsk lära är att den ifrågasätter den nytestamentliga undervisningen. ”Den som känner Gud lyssnar till oss”, skriver Johannes, och därmed är samtidigt en dom uttalad: att medvetet gå emot sådant som förkunnas i den heliga Skrift är synonymt med att ta avstånd från Kristus. Mest uppenbart är förstås detta när vi sätter vår lit till helt andra ideologier eller religioner än den kristna. Men också inom kyrkan är synen på bibelordet något helt och hållet avgörande. Att vi kan göra olika tolkningar är en sak – men att aktivt vända sig emot sådant som Jesus och apostlarna håller för sant och riktigt kan aldrig vara neutralt för vår andliga hälsa.

Läs mer HÄR.

1968 formade kyrkans Israelsyn

- Världen idag - 

Få ämnen delar i dag den världsvida kyrkan lika mycket som inställningen till staten Israel. På ena sidan finns väckelsekristna av olika schatteringar som ser staten Israel som ett tecken på Herrens trofasthet till sitt egendomsfolk judarna och staten Israels pånyttfödelse som ett profetiskt tidstecken. På den andra sidan finns kristna, företrädelsevis i trossamfund med kopplingar till Kyrkornas världsråd, som närmast uppfattar Israel som en skurkstat, som systematiskt förtrycker det palestinska folket och konsekvent bryter mot folkrätten. Indelningen är naturligtvis en grov förenkling men saknar inte verklightetsförankring. Hur kan kristna uppfatta staten Israel så olika?...

En vattendelare i synen på Israel handlar om bibelsyn. Så länge som vanliga kristna inte själva tilläts läsa Bibeln, var fördomarna mot det judiska folket utbredda och omfattande. I och med att Bibeln genom reformationen blev tillgänglig för var och en, väcktes även ett genuint intresse för det judiska folket och Bibelns profetior om deras upprättelse som folk och nation. Också i dag är det i bibeltroende kretsar som stödet för Israel är som störst. Men där liberalteologin och sekulariseringen vunnit insteg har även synen på Israel förändrats.
Läs mer HÄR.

Frisk efter förbön - men varför blir inte alla helade?

- Kyrkans Tidning -

År 2000 hade Maria och hennes man Peter hunnit fylla 34 år och få fem barn. Maria jobbade 75 procent som frisör, löptränade tre gånger i veckan och hade börjat nybörjarridning för vuxna. När hon en natt vaknade med fruktansvärda ryggsmärtor, tänkte hon ”ryggskott”. Men det var inget ryggskott och de akuta smärtorna skulle komma att hålla i sig med oförminskad styrka i sju år.
Smärtorna berodde på förslitning, komprimerade ryggkotor samt en disk i ryggen som flyttade sig fram och tillbaka och tryckte på en nerv. Överläkaren bedömde att en steloperation var för riskabel.

– Det var en väldigt besvärlig period med akut smärta dag och natt. Jag gick på starka tabletter och fick två stora ryggblockader på smärtkliniken, berättar Maria och fortsätter:

– Jag fick kortisonsprutor – vid ett tillfälle 14 stycken – och så fick jag sträckbehandling och vattengymnastik. Förbön fick jag också. Men det blev inte bättre.....

Läs mer HÄR.

Tidig söndagsmorgon i Riga den 17 juni

Veckorevy från min högst personliga utkikspunkt på livet

Adjö Riga
Ordet "adjö" kommer från franskans "à Dieu" som betyder åt Gud. "à Dieu" är en förkortning av "je te recommande à Dieu" som betyder "jag anbefaller dig åt gud". Det är en avskedsfras och nu tar vi avsked av Riga för den här gången. Det närmaste året har vi tillbringat mer än 60 dagar i Lettland med utgångspunkt i Riga.

Det är inte otroligt att vi kommer tillbaka någon gång i höst, men nu åker vi hem till Sverige.

I tisdags hade vi vår tionde och sista samling i soldatkursen på Riga första kår.

På onsdagen körde vi västerut för att besöka kårerna och officerarna i Saldus och i Liepaja. Liepaja ligger ute vi Östersjökusten. Det blev en heldag med över fyrtio mils körning och några timmar på varje plats.

På vägen såg vi något som är typiskt för Lettland och som knappast förekommer i Sverige. Storkar, storkar och åter storkar.

Då jag berättar i Lettland att vi inte har storkar i Sverige frågar dom förvånat, med glimten i ögat, hur barn kommer till i Sverige.

På torsdagen packade vi soppa-tvål-frälsning-påsar för att senare på kvällen gå ner till centralstationen i Riga och dela ut påsarna och inbjuda till kåren. Påsarna innehöll en påse snabbsoppa, en tvål och ett bibelord om frälsning.

Det blev många kontakter och till och med förbön ute på torget. 

Soppa-, tvål- och frälsnings-påsar

En del av patrullen som delade ut påsar och inbjöd till kåren.

På fredagskvällen hade vi bönemöte på kåren och på lördagen hade kvinnorna en heldags utflykt med bland annat stavgång.

Och nu är det söndag och snart är det dags att åka upp till Bruninieku-gatan och vår söndagsgudstjänst på Riga 1. Vi ska bland annat få välkomna en ny medlem till kåren. Vi började vårens predikoserie den 7 januari med Galaterbrevet 1 och sedan har vi (inte bara Rut och jag) predikat över ett kapitel varje söndag från Galaterbrevet, Efesierbrevet, Filipperbrevet och Kolosserbrevet. Idag blir det Rut som avslutar vårterminens predikoserie med Kolosserbrevets sista kapitel.

Sedan säger vi Adjö Riga och anbefaller även dig som läser detta i Guds händer för den kommande veckan.

Peter Baronowsky.

Israels ambassadör: Kräv ett slut på Svenska kyrkans hat mot Israel

- Dagen -
Svenska kyrkans traditionella agg mot Israel har blivit rutin och en fix idé, skriver Israels ambassadör Ilan Ben Dov.

Sedan jag kommit till Sverige har jag mött många goda och hängivna vänner till Israel vart jag än har begivit mig.

Jag har funnit vänner i riksdagen, i affärslivet, bland studenter och universitetslärare och på många andra håll.

Mot bakgrund av detta är det väldigt svårt att förlika sig med att Svenska kyrkans hållning mot Israel är så fientlig – och i själva verket ger uttryck för ställningstaganden mot den judiska staten som är bland de mest aggressiva och fientliga över huvud taget.

De som under senare år följt vad som sagts och skrivits i saken från Svenska kyrkans håll kan lätt få intrycket att dessa uttalanden formulerats av Hamas och inte av Svenska kyrkan.

Läs mer HÄR.

Förlorad och återfunnen

- Från kyrkoaretstexter.se -
Inför söndagen: Mik 7:18-20, Rom 5:6-11, Luk 15:1-7, Ps 119:170-176

Utan Jesus är mänskligheten förlorad – det är bara i Jesus vi återfunna!

I Lukas kapitel 15 finns tre liknelser som handlar om något förlorat som blir återfunnet. Den första liknelsen, som ingår i söndagens text, handlar om en man som förlorat ett får som han söker efter och hittar. Den andra liknelsen handlar om en kvinna som förlorat ett mynt som hon söker efter och hittar.

I båda dessa liknelser är det uppenbart vad de handlar om - glädjen över syndare som omvänder sig (se vers 7 och 10)!

Den sista liknelsen handlar om den ”förlorade sonen”, eller snarare den ”återfunna sonen” eller ”den gode fadern” som är mer passande titlar.

Läs mer HÄR.

Vi kristna krigar om helt fel saker

- Andreas Nielsen i Dagen -

Jag skäms. Jag skäms för mig själv. Jag skäms för oss.

Hälften av alla äktenskap i Stockholm slutar i skilsmässa inom 18 månader. Stockholm är den stad i världen med mest ensamhushåll. 48 000 barn lever i det som kallas för barnfattigdom. Det innebär att föräldrarna har så lite pengar att de inte klarar av att täcka barnens behov av mat, kläder, busskort med mera. 21 procent av dessa utsatta barn, som inte själva valt att födas in i detta utanförskap, bor i Södertälje.

Socialstyrelsen kom nyligen med siffror som gjorde mig både uppgiven, arg och ifrågasättande av vad vi håller på med. Psykisk ohälsa hos barn i åldern 10–17 år har ökat med över 100 procent på tio år. För unga vuxna i åldern 18–24 år är ökningen närmare 70 procent. De alarmerande siffrorna presenterar Socialstyrelsen i en ny rapport om utvecklingen av den psykiska ohälsan hos barn och unga, mellan åren 2006–2016. Totalt handlar det om närmare 190 000 barn och unga vuxna i Sverige som lider av någon form av psykisk ohälsa. Den enskilt största gruppen, drygt 63 000 personer, är unga kvinnor i åldern 18–24 år.....

Jag skäms. Jag skäms för mig själv. Jag skäms för oss. Förvaltarna av de goda nyheterna. Vi, som ska vara Jesu händer och fötter är som lärjungarna som bråkar om vem som ska sitta närmast Jesus, medan Jesus är fullt upptagen med att möta och fylla människors behov.

Läs mer HÄR.

En ny pingst i hela kristenheten.

- Ingemar Helmner i Världen idag -

”Jag känner sådant sug efter nytestamentlig kristendom”, sade en känd akademiker i en spännande tidningsintervju. Han var uppenbart berörd av Bibelns berättelser om de första kristna och det liv de levde. Min känsla är att han tolkar många kristnas uppriktiga längtan i Sverige i dag. Och jag tror han gör sig till tolk för tusentals andligt sökande människor som ännu inte kallar sig kristna. Om gudstjänsterna i våra kyrkor vibrerade av kraft, glädje och liv, skulle det kanske snart vara trängsel i kyrkbänkarna.
Själv har jag, under de senaste åren, försökt utmana och uppmuntra kristenheten att, med ny iver och helig nyfikenhet, studera Apostlagärningarna. Berättelsen om den unga kyrkans segertåg genom världen.

Läs mer HÄR. Betallänk.

Vem är jag? - Våga se dig i spegeln

Vem är jag? - Våga se dig i spegeln

Självkännedom

Steg fyra i serien Tio steg i det kristna livet

Grunden

   Då man bygger ett hus är det viktigt att man lägger en riktig grund. Om grunden inte är tillräckligt stabil, hjälper det inte hur fint resten av huset är. Grunden behöver inte bara vara stadig nog för huset, den måste också vara lagd på rätt sätt, så att den kan stå emot fukt. Annars kommer huset snart att förstöras inifrån genom mögel- och fuktskador.

   Om det är så viktigt med grunden då man ska bygga ett hus, är det minst lika viktigt hurdan grunden ser ut då jag ska bygga mitt liv.

   Den här serien handlar om hur man bygger upp sitt liv. För att det ska gå att bygga vidare måste vi först se till att grunden vi har lagt tål att bygga vidare på.

   Om du personligen har tagit de tre första stegen i den här serien så är du nu en kristen. Du har fått ta emot en person i ditt liv som är större och starkare än du själv och som aldrig kommer att svika dig: Jesus.

   Men till en god grund hör också att ha en realistisk bild av sig själv. Det finns många människor som byggt upp sitt liv på en lögn, på undanflykter eller på osunda relationer.

Lögn

   Då man bygger sitt liv på en lögn, måste man snart följa upp lögnen med nya lögner för att skydda den första lögnen. Till slut blir hela livet ett nätverk av lögner och vi blir mer och mer fyllda av oro för att någon ska avslöja alla våra lögner. Det kan bara sluta på ett sätt. Förr eller senare faller huset ihop.

Undanflykter

   Att bygga sitt liv på undanflykter kan kanske kännas lite behagligare än att bygga huset på lögner. För om vi upprepar våra undanflykter tillräckligt ofta kan vi lätt börja tro att det är sanningen.

   Även om det känns behagligt att komma med undanflykter som t.ex. ”Det var inte mitt fel” – ”Det beror på den och den…” – ”Det kan inte jag rå för…”, så är alla dessa undanflykter ett hinder för mig att börja bygga mitt liv på sanningen.

Osunda relationer

   Det finns kanske människor i mitt liv som jag tycker har skadat mig och som är orsak till min situation idag. Det kanske känns svårt att förlåta en sådan människa.

   Det kanske också finns människor som jag borde gå och be om förlåtelse. Brist på förlåtelse kan vara som ett gift i en människas liv. Det kan förtära en människa inifrån.

   Att inte förlåta en annan människa kan göra mig så bitter att hela min personlighet förändras. Jag kan till och med få psykiska och fysiska sjukdomar av brist på förlåtelse.

   Det är viktigt att rensa ut all gammal oförlåtelse då man ska börja bygga ett nytt liv, så man inte fastnar i det gamla livsmönstret.

”Sanningen ska göra er fria” – Joh 8:32

   Den enda grunden som håller att bygga livet på är sanningen.

Ibland kan man kanske uppleva sanningen om sig själv som ett hot. Men då beror det på att det finns saker i mitt liv som inte tål ljuset och som inte borde vara där.

   Men sanningen fungerar normalt som en befrielse. Även om sanningen är negativ kan det ändå vara en befrielse att den kommer fram. Då behöver jag inte längre vara rädd att bli avslöjad. Då har jag börjat bygga mitt liv på det som är äkta, det som är sant.

Våga se dig i spegeln!

   För att kunna bygga vidare på sin personlighet är det viktigt att man startar med en sann bild av sig själv. Man måste vara ärlig mot sig själv och se sig själv i spegeln såsom man verkligen är.

   En del människor har en mycket negativ bild av sig själva. De finner bara fel i sitt handlande och i sin personlighet. Då man upplever sin situation på detta sätt är det lätt att man går och bär på en skuld som är långt större än ”sanningen”.

   Andra människor har en alltför positiv självuppfattning. De har svårt att finna något som är fel alls i sitt liv och i sin personlighet. Allt man gör är rätt och om det överhuvudtaget finns något som är fel så beror det alltid på andra.

   Sedan finns det också människor som pendlar mellan dessa ståndpunkter. Ena stunden är man störst och bäst i världen och näst stund är man inte värd någonting.

Sanningen om mig själv

   Det finns något fint i varje människa. Också i mig. Det finns något som är sant och äkta i min personlighet och som Gud har skapat till ”sin avbild”.

   Jag måste våga se och göra något åt det som inte borde få finnas i mitt liv, för att det som är fint ska kunna komma fram. Det är först då jag vågat se sanningen och släppt fram det som är äkta och sant, som jag kan få balans och vila i mitt inre. Då behöver jag inte längre vara rädd att bli avslöjad, för då finns det inte längre något att avslöja.

Personlig självrannsakan

   Det fjärde steget, liksom de andra stegen, markerar börja på en ny livsstil. Det kan börja med att du gör en personlig självrannsakan som kan hjälpa dig att lära dig själv bättre, och att kunna se saker som kan vara till hinder för din fortsatta utveckling.

   Självrannsakan kan hjälpa dig att:

-uppenbara det som sårat och skadat dig, så att du kan ta emot helande i ditt liv

-kunna sända ut förlåtelse till de personer som gjort dig illa, så att du själv kan bli fri

-känna igen och avslöja tankar och reaktioner som är till skada för dig och andra, så att du kan vara på din vakt

   Du kan börja med att göra denna bekännelse till din egen: ”Jag vill låta den Helige Ande upplysa mitt inre, så jag kan lära känna mig själv och det som skadat mig i mitt liv. Genom det kan jag ta emot helande och befrielse samt få kraft till att bättre möta framtiden”

____________________________________________________________________

Ta fram papper och penna, be den Helige Ande leda dig och skriv ned svaren på följande frågor:

1/Vilka är mina goda sidor? Skriv en lista och börja med de mest framträdande.

2/Vilka är mina dåliga sidor? Skriv en list och börja med de mest framträdande.

3/Skriv ned saker i det förflutna som du vill bekänna och be om förlåtelse för.

4/Vad är det för saker som har gjort ont och skadat mig i mitt liv? Är jag villig att förlåta de människor som skadat mig?

Om du har tillgång till en själavårdare eller någon annan som du har förtroende för kan det vara till hjälp att gå igenom dina svar med den personen och be tillsammans.

Läs mer om de tio stegen HÄR.

"Ge oss Sverige, annars dör vi!"

- Anders Åström och Carl-Erik Sahlberg i Hemmets Vän -
 

Den nyligen publicerade undersökningen från ett katolskt institut i Paris om människors tro i Europa är ju mycket sorglig.  75 procent av de svenska ungdomarna (16–29 år) säger sig sakna religiös tillhörighet och väldigt få av dem ber. Bara två länder i undersökningen har ”sämre”  siffror, Estland och Tjeckien. En annan undersökning visar att av de ungdomar som ändå kal­lar sig kristna är det bara två av tio som läser Bibeln regelbundet – det är åtta för lite! Vi behöver en bibelväckelse i det här landet – bland unga och gamla! 

Och så de mörka siffrorna för den kyrka som ändå är störst i landet, Svenska kyrkan. Cirka 200 går ur den varje dag, alla förrättningssiffror sjunker, konfirmationen på en del håll snart ett minne blott, gudstjänstlivet på många håll är tynande. En finsk tidning utifrån deras situation där hade som rubrik nyligen: ”Ska kyrkan överleva?” ...

När man tar del av olika negativa rapporter om människors brist på tro och engagemang i vårt land föds en bön hos oss som också kan hämtas från kyrkohistorien. Den skotske reformatorn John Knox bad: ”Ge mig Skottland, annars dör jag!”  Kanske skulle vi alla be samma bön men omformulerad ”Ge oss Sverige, annars dör vi!”

Läs mer HÄR.

Tårar och glädje när 38 fångar tog emot Jesus

- Världen idag -
38 personer som sitter fängslade på Saltvik tog emot Jesus när Sebastian Stakset och hans team var på besök. – Det var den svåraste, men också bästa, uppgift jag haft, säger Stakset och berättar att han mötte gamla vänner.
Under de åtta samlingar som hölls fick teamet be frälsningsbön med 38 av de omkring 60 personer man mötte.

– Det var helt enormt, säger Sebastian Stakset uppspelt när Världen idag når honom.

Han berättar att ”tårar rann nedför härjade ansikten”, att ”hopp tändes i ögon som aldrig haft hopp” och att "till och med de mest kritiska personerna vände om”.

Läs mer HÄR. 

Läs också i Dagen HÄR.

Andlig klarsyn i en förvirrad tid – del 1: Att urskilja Kristus

Att urskilja Kristus

- Olof Edsingers blogg -

Vi är många som upplever att vi befinner oss i en förvirrad tid. Mycket som tidigare kunde tas för givet går inte längre att ta för givet. Sekulariseringen griper omkring sig både i Svenska kyrkan och i den traditionella frikyrkan. Postmodernismens relativisering av sant och falskt, ont och gott, dyker upp på de mest oväntade ställen, och bland våra ungdomsledare har man myntat uttrycket om den yngre generationen som ”liberala karismatiker” – unga kristna som i ena stunden sjunger lovsång till Jesus som världens Frälsare, och i nästa stund förnekar de mest grundläggande lärosatserna i den kristna dogmatiken.

Förvirrat, som sagt.

Till detta kan läggas att vi är många som tycker oss se att vi befinner oss i en skakningarnas tid. Allt som kan skakas ska skakas, säger Skriften (jfr Hebr 12:25–29), och i Sverige 2016 aktualiseras denna sanning både i och utanför kyrkan.

I samhället i stort är det uppenbart. Hela det västerländska samhället befinner sig i gungning – politiskt, moraliskt och religiöst. De historiskt stora flyktingströmmarna sätter de ekonomiska systemen under press, samtidigt som de avslöjar en förfärande hårdhet i de europeiska politikernas hjärtan. Det faktum att majoriteten av Europas befolkning har vänt den kristna religionen ryggen gör inte saken bättre, och parallellt med detta pågår en islamisering av Väst som har banat väg för sådana extrema religiösa yttringar som terrorism i Guds namn. Det finns all anledning att på nytt börja läsa Nya testamentets undervisning om den yttersta tiden, för att kunna tolka och bedöma tidens tecken!

Men skakningarna gäller också för den kristna kyrkan. På alla nivåer – i ledarskapet, bland medlemmarna och i de övergripande strukturerna – finns det i dag anledning att fundera på om det inte kan vara Herren själv som tillåter att det knakar i fogarna. ”Ty tiden är inne för domen, och den börjar med Guds hus”, skriver Petrus (1 Pet 4:17). Detta är en sanning som gång på gång har upprepat sig under kyrkans historia. Som allt annat som har sitt ursprung hos vår Herre ska vi betrakta dessa skakningar som ett uttryck för Guds nåd mot sina barn. Jesus själv säger att ”ingenting är dolt som inte skall uppenbaras, och ingenting är gömt som inte skall komma i dagen” (Matt 10:26). Just detta är vad som händer när den helige Ande utövar sitt mandat att överbevisa världen ”om synd och rättfärdighet och dom” (Joh 16:8).

Men samtidigt blir ju frågan mer eller mindre akut: Hur ska vi kunna urskilja Guds väg i allt detta? Hur urskiljer vi Kristus i en tid av mänsklig såväl som andlig förvirring?

Läs mer HÄR.

Fasta inslag på rupeba

Måndagar, onsdagar och fredagar: Från nyhetsflödet
Tisdag och onsdagar: Inlägg av mer undervisande karaktär
Lördagar: Inför söndagen. Betraktelse med utgångspunkt i söndagens texter.
Söndagar: "Tidig söndagsmorgon". Veckorevy från min högst peronliga utkikspunkt på livet.
Varje dag: Dagens andakt från Andaktsboken och Utmaningen, dagens bibelläsning från GT på två år.

Lausannerörelsen planerar "nyckelkonferens" 2020

"Förnyad tilltro till Guds ord"

- Dagen -
44 år efter den första historiska Lausannekonferensen har Lausannerörelsen offentliggjort planerna på en ny "nyckelkonferens i Europa".

"Europa utgör kanske den största utmaningen för kristen mission i dag", skriver planeringsgruppen för konferensen som ska anordnas i Tyskland om två år.

"Ingen annanstans i världen är den utmaningen mer brådskande och nödvändig än på den europeiska kontinenten."

Planeringsgruppen skriver att förhoppningen med processen och konferensen bland annat är att de ska generera en "förnyad tillit på Bibeln som Guds ord". 

Läs mer HÄR.

Tidig söndagsmorgon i Riga den 10 juni

Veckorevy från min högst personliga utkikspunkt på livet

Så var det söndag igen och denna söndag vaknar vi upp i Riga. Vi flög ifrån Arlanda tidigt på morgonen den 6 juni, Sveriges Nationaldag, för att arbeta i Lettland. Ja, man arbetar faktiskt i Lettland på Sveriges nationaldag.
 
Kunde man inte förvänta att resten av världen skulle respektera Sverige nationaldag? I varje fall borde kanske Lettland respektera den. Det var ju inte så länge sedan Riga var Sveriges största stad! Det var någon gång på 1600-talet som Lettland var svenskt. På den tiden var hela Östersjön ett svenskt innanhav, om jag kommer ihåg rätt.

Dagen efter nationaldagen körde vi ner till Daugavpils, inte så långt ifrån Vitryska gränsen. Bilresan till Daugavpils tar sju timmar tur och retur. 42 mil på lettiska vägar.

Daugavpils är den näst största staden i Lettland och är i stort sett rysktalande. Kåren i Daugavpils samlar bortemot hundra personer till gudstjänsterna och har ett omfattande arbete bland stadens missbrukare.

På fredagen hade vi vår nionde samling i vår soldatkurs på Riga första kår. Jag undervisade där om vår elfte lärosats: Vi tror på själens odödlighet, kroppens uppståndelse, den allmänna domen vid världens slut, på de rättfärdigas eviga salighet och de orättfärdigas ändlösa straff. Därefter talade Rut om tre konsekvenser av vår elfte lärosats för våra liv: Vår egen strävan att leva rättfärdiga liv, att ta vara på varandra och uppmuntra varandra i vår vandring med Herren samt att få med oss så många som möjligt till himmelriket.
 

På lördagen undervisade vi på en socialkurs för de kårer i Lettland som arbetar bland missbrukare. Det vill säga i stort sett alla kårer. Några deltagare från Estland fanns också med på kursen.

Idag är det söndagsmorgon och vi är snart på väg till Riga första kår för att ansvara för förmiddagsgudstjänsten. Idag har vi kommit till Kolosserbrevet kapitel tre i vår predikoserie.

Efter gudstjänsten skall vi åka på kårutflykt med kåren. Vi tar bussen till ett grönområde där vi grillar, leker och har gemenskap. Det har utlovats bra väder under dagen, så det blir säkert bra. 

Därefter är det dags att samla krafter för en ny vecka.
Jag ber att du ska få uppleva en välsignad vecka.
Peter Baronowsky

Vittnesbördet: Therese blev en helt ny människa

- Inblick -

Som tonåring tyckte Therese att kristna var osmarta och hade ologiska resonemang. Trots det följde hon med en klasskompis till en kristen konferens. Där fick hon uppleva Guds närvaro och omsorg. Ett halvår senare blev hon andedöpt. – Det förvandlade mig och var den bästa dagen i hela mitt liv, det största som någonsin har hänt mig. Det går inte att jämföra med någonting som jag varit med om varken före eller efteråt, berättar Therese för Inblick.

Läs mer HÄR.

Inför Söndagen - KALLELSEN TLL GUDS RIKE

Söndagen den 10 juni


- kyrkoaretstexter.se -
Sak 3:1-7, Luk 14:15-24, Upp 19:5-9, Ps 65:2-5

Varje människa är kallad till Guds rike. Kallelsen är en inbjudan att vandra tillsammans med Jesus.

I söndagens text från Lukas 14 befinner sig Jesus troligen i Peréen, öster om Jordandalen. På väg mot Jerusalem besöker han städer och byar, se Luk 13:22. Som vanligt gick Jesus till den lokala synagogan på lördagsförmiddagen. Det var inte ovanligt att gästtalaren blev inbjuden till en sabbatsmåltid hemma hos av föreståndaren efter gudstjänsten....

Läs mer HÄR.

"Foster som överlever abort ska lämnas att dö"

- Världen idag -

Inget sent aborterat foster ska bli föremål för livräddande behandling. Det slår gynekologer, barnmorskor och neonatalläkare fast i ett förslag till nya riktlinjer. Om fostret flämtar eller om det rycker i dess armar eller ben, ska det lindas in varmt och lämnas att dö.

Läs mer HÄR.

Sommarkonferenser