24 feb. 2011

Marcus Birro om den fria viljan

Marcus Birro: Den fria viljan är aldrig särskilt fri. Den är självisk och hädande
Marcus Birro skriver i Expressen - "Det bor en revolt i att underordna sig. Det verkliga upproret sker aldrig på gatorna. Den ständiga och sanna revolutionen äger rum i all tysthet, i hjärtats allra mjukaste kammare.


Den fria viljan är aldrig särskilt fri. Den är självisk och hädande. Den tar egentligen ingen hänsyn till vad jag vill, vad jag drömmer om.


När människor talar lugnt med Gud på kvällarna kan man se en försiktig vit rök stiga mot himlen. Det är som andetag. Gud andas. Vi också. Vi är i samklang med oss själva. Den stora anden i världen leder oss rätt först när vi kommit fram till den gemensamma gläntan i skogen. Först när vi lagt bort alla svärd och sköldar, först när vi klätt av oss all skinande plåt och rustning, ska vi upptäcka att vi nakna kan ta oss igenom vilken eld som helst.


När vi gör oss sårbara växer vi i styrka. När vi står gråtande på botten av det här livet kan ingen skada oss längre."

Inga kommentarer: