Guds vidrörande

Den berörda människan 
David Wilkerson, Maj 27, 2002

När Herren rör vid någon drivs den personen ner på sina knän. Han hamnar i ett intimt förhållande med Kristus. Och utifrån den intimiteten hämtar han nya uppenbarelser från himlen. Den personen är angelägen om att frambära sina synder inför den Helige Ande, för att döda dem. Hans själ blir förnyad och han träder in i ett tillstånd av vila. Och han börjar att tjäna Kristus med en ny passion och med större kärlek.

Framförallt blir den här tjänaren, medan han växer, mer och mer medveten om den kommande domedagen. Han vet att han måste stå inför Guds tron och svara på en stor fråga: "Hur målade du Kristus för en förlorad värld?" Vi kommer alla att möta den här frågan på Domens dag: "Hur vittnade du om Kristus för de ogudaktiga? Hur visade du på honom genom ditt sätt att leva och handla? På vilket sätt representerade du honom genom ditt sätt att leva?"

Detta är det enda kriteriet för hur vi kommer att bli dömda den dagen. Det spelar ingen roll om vi har varit instängda med Gud som Moses, fått ta emot fantastiska uppenbarelser som Daniel, varit heliga som Paulus, eller predikat frimodigt som Petrus. Alla kommer att dömas efter denna enda måttstock: hur pekade våra liv på vem Jesus är och vad han gör?

Den Helige Ande grundade detta sätt att döma på efter pingst, liksom Kristus grundade sin församling. Romarna hade makten vid den tiden. Detta rike hade en ande av stolthet, arrogans och materialism. Romarna undvek de förtryckta, inklusive änkor, faderlösa och fattiga. Från Eufrat och hela vägen till Atlanten fanns det väldiga monument som firade minnet av Roms militäriska segrar. Palats byggdes för rikets krigshjältar. Men ingenstans fanns det ett hem eller en institution för de fattiga. Ingenting i imperiet visade på att man bekymrade sig om de fattiga.

Läs mer HÄR.