BIBELSYN OCH BIBELBRUK del 2
Det är vanligt att man då man läser en text i Gamla
Testamentet, vid sidan av den bokstavliga betydelsen, också kan upptäcka ett
helt annat budskap. Det kan man kalla en allegorisk eller typologisk tolkning.
Allegorisk betyder ”ett konsekvent genomfört utbyte av ett
egentligt budskap mot en metafor” (Wikipedia). Det vill säga att man tolkar in
en symbolisk innebörd i texten. Typologisk betyder att texten innehåller typer,
förebilder, för något annat än det som egentligen står.
Då kan man läsa texten på två tolkningsnivåer. En bokstavlig
och en andlig.
Berättelsen om den första påsken i Egypten handlar om att
ett lamm dör i någon annans ställe och genom lammets blod blir människor
frälsta, räddade från döden. Det är inte speciell långsökt att se den kristna
påsken där Jesus dör i människans ställe och genom Jesu blod blir frälsningen
tillgänglig.
Berättelsen om Abraham som offrar sin enfödde son Isak är en
förebild på hur Gud sände sin enfödde son att offras.
Nya Testamentet använder ofta den principen och ger texterna
från Gamla Testamentet en ny betydelse.
De judiska lärde tillämpade ofta fyra tolkningsnyanser i
skriften:
- Den
bokstavliga, uppenbara meningen
- Den
förmodade meningen
- Den
tolkning man kan komma fram till genom lång och omsorgsfull tolkning
- Den
allegoriska eller bakomliggande tolkningen
För Augustinus och de övriga kyrkofäderna var det vanligt
att tolka Bibeln allegoriskt. Man sökte efter förebilder, typer, av Kristus i
de gamla testamentliga skrifterna. Man såg ofta den allegoriska tolkning som
mycket viktigare än den bokstavliga. Bakom de bokstavliga texterna fanns alltid
ett djupare andligt innehåll.
Den katolska katekesen talar om fyra andra tolkningsnivåer:
- Den
bokstavliga, som ger upplysning om händelserna
- Den allegoriska
undervisar om vad man ska tro
- Den
moraliska som talar om vad man ska göra
- Den
analogiska eller eskatologiska (den slutliga, himmelska) som talar om vart
vi är på väg
Om vi tillämpar dess tolkningsnivåer på löftet om det
förlovade landet kan vi se:
1. Den
bokstavliga betydelsen var att Gud skulle föra folket från slaveriet i Egypten
till friheten i det förlovade landet där och då.
2. Den
allegoriska betydelsen kan betyda att Gud erbjuder oss frälsning från ett liv i
slaveri under synden till ett liv i andlig frihet. (John Wesleys allegoriska
tolkning var att man måste gå över två vatten för att komma in i
överflödslandet. Röda havet var frälsningens hav som befriar oss från
slaveriet. Men sedan kan man ofta uppleva att kristenlivet blir torrt och meningslöst
som under vandringen i öknen. För att komma in i överflödslandet måste man
därför passera ännu ett vatten, Jordanfloden, som är en bild på dopet med den
helige Ande eller den andra välsignelsen)
3. Den
moraliska betydelsen handlar om att helhjärtat följa Herren. Då folket knorrar
och vill vända tillbaka riskerar folket att gå miste om Guds välsignelse.
4. I
den eskatologiska, himmelska betydelsen är det förlovade landet den eviga
glädjen i himmelen och jordelivet ökenvandringen dit.
Detta avsnitt är ett utdrag ur TOLKNINGSBOKEN - Hur ska man tolka Guds Ord?
Du kan beställa boken genom att skriva ett mejl till
info@rupeba.se. Häftet kostar 80:- (postens porto 14:- tillkommer). Du kan läsa mer om Tolkningsboken
HÄR.