Historisk-kritisk bibelsyn och trons Jesus

BIBELSYN OCH BIBELBRUK - del 1

Jag håller just på att läsa en bok av Joseph Ratzinger, kanske mer känd som påve Benediktus XVI. Bokens titel är Jesus från Nasaret.

Ratzinger berättar i förordet om sin teologiska utgångspunkt för boken. Han berättar hur det under 1950-talet kom en mängd teologiska böcker med utgångspunkt i den historisk-kritiska bibelforskningen, som försökte beskriva den "historiske Jesus". Då jag läser det kommer jag ihåg då jag själv läste teologi i min lärarutbildning i slutet av 1960-talet. Vi läste då böcker som "Den historiske Jesus i ny belysning" av Ethelbert Stauffer.

Ratzinger beskriver hur avståndet mellan "den historiske Jesus" och "trons Kristus" vidgades, så de två bilderna av Jesus blev helt skilda från varandra.

Joseph Ratzinger förkastar inte den historisk-kritiska forskningen. Den har sitt berättigande, men det har också sina begränsningar. Den behandlar inte de viktigaste frågorna för den som ser Bibeln som Guds ord till oss idag. Frågor om Guds existens och handlande idag har ingen plats i den historisk-kritiska bibelforksningen.

Den historisk-kritiska forskningen undersöker skrifterna från ett "där- och då-perspektiv" och har ingenting att säga i ett "här- och nu-perspektiv". Ratzinger framhåller att den historisk-kritiska bibelsynen:
- inte är nog för den som ser Bibeln som en helig skrift, inspirerad av Gud
- studerar varje bibelbok separerad från helheten medan den troende läser Bibelns böcker som en helhet, "kanonisk exegese"
- studerar den historiske Jesus utifrån källkritisk forskning, medan den troende ser Kristus som nyckeln till att förstå Bibeln som helhet, kristologisk hermeneutik

Ratzinger skriver att synen på Jesus som Gud överskrider den historiska metodens möjligheter och öppnar för en större dimension.

Då jag läser Ratzingers utgångspunkt för sitt teologiska arbete ser jag framför mig en bild. Den historisk-kritiska forskningen är som att studera ett fotavtryck. Ett vetenskapligt studium av fotavtrycket kan ge en del information. Man kan kanske räkna ut hur gammalt det är, man kan mäta fotavtryckets storlek och form, man kanske till och kan avgöra om det är en man eller kvinna som har gått där, man kanske till och med kan avgöra vikten på den som har gjort fotavtrycket.

Men man kan inte ge svar på frågan vem personen är idag. Genom att möta personen kan man inom bara några sekunder få bild som är helt överlägsen den man fick genom att bara studera fotavtrycket.

Ratzingers slutsats kvarstår. Vi kan ha en del nytta av den historisk-kritiska forskningen, men den är helt otillräcklig för den som tror på Gud.

/Peter Baronowsky