Veckorevy från min högst personliga utkikspunkt på livet
Så var det söndag igen och den här söndagsmorgonen vaknar vi upp i Stockholm.
Stockholm är den stad där Rut och jag har vuxit upp. Vi har gjort det mesta samtidigt. Vi var juniorsoldater samtidigt på Stockholms 6:e kår på Kungsholmen. Vi blev invigda till soldater i Frälsningsarmén samtidigt, den 1 januari 1961. Ja, vi till och med gifte oss samtidigt, den 29 mars 1969.
På åttiotalet flyttade vi till Norge och arbetade i nio år som lärare på Jelöy Folkhögskola. Sedan flyttade vi tillbaka till Sverige och arbetade i tjugo år med utbildning på Frälsningsarméns Sociala Institut.
Efter det flyttade vi till Riga och var ledare för Frälsningsarmén i Lettland i tre och ett halvt år. Som nyblivna pensionärer flyttade vi därefter hem till Sverige och Stockholm igen, men efter bara några månader fick vi frågan från Frälsningsarmén i Norge att flytta dit under två år för att vara "coacher" för de nya löjtnanterna i territoriet Norge, Island och Färöarna. De "två åren" har nu blivit fyra och nu räknar vi med att flytta hem till Sverige igen.
Ja, tankarna går tillbaka i tiden då vi nu åter trampar på Stockholms gator, i den miljö där vi en gång växte upp.
Nu är vi, som sagt, i Stockholm. Det är långhelg. Vi besöker yngste sonen med familj. Solen skiner. Grillfest med barn, barnbarn och vänner. Skansenbesök. Det är sommar!
Men snart är långhelgen över och nästa vecka står för dörren.
Jag ber att det ska bli en välsignad vecka för dig.
Peter Baronowsky
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar