Tidig söndagsmorgon på Jelöy den 7 maj

Veckorevy från min högst personliga utkikspunkt på livet
(Bilden: Fredrikstens fästning i Halden)

Så var det söndag igen. Veckan som gått har burit med sig påtagliga tecken på att sommaren trots allt är på väg.

Den gångna veckan har också burit med sig ett antal resor till Halden/Tistedal. Det har inte alltid gått så bra då svenskarna besöker Halden. På Wikipedia kan vi läsa: "1718 anlände Karl XII och den svenska armén, med cirka 35000 man till Fredrikshald. Med sig hade Karl XII den franska belägringsexperten Philippe Maigret. Senare kom även Carl Gustaf Rehnskiöld, frigiven efter rysk fångenskap. Fästningen hade en besättning av 1400-1800 man, som visste att vägen stod öppen till Oslo, om fästningen skulle falla.
    Den 30 november gick Karl XII som vanligt ut i skyttegravarna och kikade. Den här natten var han allra längst fram i skyttegraven. Mellan klockan nio och tio fick han en kula i vänster tinning och avled ögonblickligen. I och med hans död försvann all kampvilja hos de redan krigströtta svenskarna, och de begav sig senare tillbaka till Sverige. Karl XII:s fälttåg mot Norge slutade på nästan samma plats där det börjat."

Den här veckan veckan gick det bättre för svenskarna. Vi kom med en betydligt mindre armé. Det vara bara Rut och jag. En orsak till att det gick bättre denna gång var förmodligen att vi var inbjudna. En annan orsak var kanske att vi hade biblar i händerna i stället för gevär.

I måndags var det stor första maj-fest med temat "Hela kyrkan sjunger". Lokalen var sprängfylld och fick vara med om ett förnämligt musikprogram.

Hela lördagen hade vi bibelstudier på kåren i Tistedal/Halden och nu på söndagsmorgonen ska vi åka till Tistedal för tredje gången den här veckan, för att ha avslutningsgudstjänsten av Bibelhelgen.

Mellan alla besök i sydöstligaste hörnet av Norge har vi under veckan haft en kurs hemma på Jelöy. Under tisdagen och onsdagen hade vi kurs för de som ska vara vägledare för de nya löjtnanterna som ska sändas ut i förbindlese med kongressen i juni.

Nu på söndag är vi, som sagt i det sydostligaste hörnet av Norge. Nästa söndag kommer vi att vara i det nordöstligaste hörnet. Då ska vi besöka Vadsö och "Polarteamet". Om vi skulle åka bil och köra genom Sverige eller Finland är det mer än tvåhundra mil. Om vi åker genom Norge blir det betydligt längre. Då är det mycket närmare att köra till Rom. Norge är ett avlångt land, men lugn, vi ska ínte köra bil. Visste du, förresten att Vadsö ligger öster om Finland?

Ha en välsignad vecka
Peter Baronowsky