7 juni 2015

Hur ska vi förstå Gamla Testamentet?

Mycket av läsningen av Gamla Testamentet kan vara svårt att förhålla sig till. Det finns flera tillfällen med utrotningskrig och etisk rensning som Gud ser ut att ge sin sanktion till.

I Tolkningsboken (sid.36-40) ger jag några antydningar på hur man kan se på de olika texterna i Gamla Testamentet (Efter ett längre citat från boken återkommer jag med några sammanfattande kommentarer):

"Hur ska vi förhålla oss till alla berättelser i Gamla Testamentet som talar om krig och etnisk rensning?

Vi ett tillfälle hade Rut och jag en bibelhelg för en församling i Norge. Under helgen hade vi en övning där vi skulle lyssna till vad Gud ville säga till oss personligen utifrån en bibeltext. Deltagarna fick tilldelat varsin psalm ur Bibeln och fick i uppdrag att hitta något som Gud ville säga till dem personligen i den psalmen just nu. Till exempel:
  • Ett löfte att ta till sig
  • En bön att be
  • En uppmaning att följa
  • En förmaning att ta till sig

Då deltagarna senare skulle berätta i gruppen vad de hörde Gud säga till dem var det en kvinna som sa ungefär så här:
”Då jag läste min psalm handlade den bara om alla fiender som omgav mig och hur jag skulle besegra dem med Guds hjälp. Först kunde jag inte se någon tillämpning i mitt eget liv. Jag har ju inga fiender och jag önskar inte slå ned andra människor. Men så plötsligt såg jag att alla fiender, allt det onda fanns inom mig. Det var min egen kamp för att leva ett rent liv. Det handlade om hur Gud ville hjälpa mig att ta död på det onda, synden i mitt liv, och min kamp för att leva ett rent liv.”

Om man läser Gamla Testamentets krigsberättelser eller utrotningskrig sanktionerade av Gud på detta sätt får de en mening som vi kan applicera på våra liv.

Det är vanligt att man då man läser en text i Gamla Testamentet vid sidan av den bokstavliga betydelsen också kan upptäcka ett helt annat budskap. Det kan man kalla en allegorisk eller typologisk tolkning.

Allegorisk betyder ”ett konsekvent genomfört utbyte av ett egentligt budskap mot en metafor” (Wikipedia). Det vill säga att man tolkar in en bildlik innebörd i texten. Typologisk betyder att texten innehåller typer, förebilder, för något annat än det som egentligen står.

Då kan man läsa texten på två tolkningsnivåer. En bokstavlig och en andlig.

Berättelsen om den första påsken i Egypten handlar om att ett lamm dör i någon annans ställe och genom lammets blod blir människor frälsta, räddade från döden. Det är inte speciell långsökt att se den kristna påsken där Jesus dör i människans ställe och genom Jesu blod blir frälsningen tillgänglig.

Berättelsen om Abraham som offrar sin enfödde son Isak är en förebild på hur Gud sände sin enfödde son att offras.

Nya Testamentet använder ofta den principen och ger texterna från Gamla Testamentet en ny betydelse.

De judiska lärde tillämpade ofta fyra tolkningsnyanser i skriften:
  1. Den bokstavliga, uppenbara meningen
  2. Den förmodade meningen
  3. Den tolkning man kan komma fram till genom lång och omsorgsfull tolkning
  4. Den allegoriska eller bakomliggande tolkningen

För Augustinus och de övriga kyrkofäderna var det vanligt att tolka Bibeln allegoriskt. Man sökte efter förebilder, typer, av Kristus i de gamla testamentliga skrifterna. Man såg ofta den allegoriska tolkning som mycket viktigare än den bokstavliga. Bakom de bokstavliga texterna fanns alltid ett djupare andligt innehåll.

Den katolska katekesen talar om fyra andra tolkningsnivåer:
  1. Den bokstavliga, som ger upplysning om händelserna
  2. Den allegoriska undervisar om vad man ska tro
  3. Den moraliska som talar om vad man ska göra
  4. Den anagogiska eller eskatologiska (den slutliga, himmelska) som talar om vart vi är på väg

Om vi tillämpar dess tolkningsnivåer på löftet om det förlovade landet kan vi se:
1.    Den bokstavliga betydelsen var att Gud skulle föra folket från slaveriet i Egypten till friheten i det förlovade landet där och då.
2.    Den allegoriska betydelsen kan betyda att Gud erbjuder oss frälsning från ett liv i slaveri under synden till ett liv i andlig frihet. (John Wesleys allegoriska tolkning var att man måste gå över två vatten för att komma in i överflödslandet. Röda havet var frälsningens hav som befriar oss från slaveriet. Men sedan kan man ofta uppleva att kristenlivet blir torrt och meningslöst som under vandringen i öknen. För att komma in i överflödslandet måste man därför passera ännu ett vatten, Jordanfloden, som är en bild på dopet med den helige Ande eller den andra välsignelsen)
3.    Den moraliska betydelsen handlar om att helhjärtat följa Herren. Då folket knorrar och vill vända tillbaka riskerar folket att gå miste om Guds välsignelse.
4.    I den eskatologiska, himmelska betydelsen är det förlovade landet den eviga glädjen i himmelen och jordelivet ökenvandringen dit."

Det har den senare tiden talats mycket om ersättningsteologin som går ut på att Guds löften i Bibeln
som gavs till det judiska folket nu istället är löften till den kristna församlingen, och att den kristna församlingen nu har ersatt judarna som Guds egendomsfolk.

Detta ser jag som en misstolkning av Bibeln. Däremot, om man resonerar enligt citatet ovan, kan jag gott tänka mig att det finns olika skikt, olika tolkningsdimensioner, som alla på olika sätt kan vara riktiga.

Den bokstavliga, där-och-då-tolkningen, kan behöva få en helt annan betydelse för våra liv då vi vill följa ordet här-och-nu, än vad den hade där och då.

Bibeln är rik på tolkningsnivåer för att på olika sätt tala till oss i olika tider.

Må Gud välsigna dig i din vidare bibelläsning.

/PB

Glöm inte bort att komma ihåg...

Kommentar till dagens bibelläsningen från 5 Mos 16
(Kommentar till de övriga texterna i dagens bibelläsning finner du HÄR.)


"Kom ihåg att du var slav i Egypten och följ noga dessa regler"  (5 Mos 16:12 FB)

Då Guds folk kom in i det förlovade landet och fick se sitt välstånd öka var det lätt att glömma var de kom från och vem som räddat dem.

De kom från ett mångårigt slaveri. De hade fått fly för sina liv. De hade fått gå igenom svåra umbäranden. Men det var Gud som hade befriat dem genom att ingripa med ett antal underverk. Det var Gud som hade lovat befrielse och det var Gud som hade befriat dem.

Kan du komma ihåg ett liv utan Jesus? Du kanske har ett liknande vittnesbörd om ett förr och ett nu? Och även om du inte har den dramatiska vändpunkten i ditt liv kan du kanske med fasa tänka dig ett liv utan Jesus. Kan du tänka dig tomheten och meningslösheten med livet om inte Gud fanns?

Glöm inte bort vad Herren har gjort för dig är budskapet i dagens vers. Varje gång du kommer ihåg detta fylls du med tacksamhet och med iver att fullgöra Guds kallelse i ditt liv.

Glöm inte bort att komma ihåg...  


/PB

Apostlagärningarna - del 6: Pingstupplevelsen



Förra avsnittet handlade om hur man kan tolka Apostlagärningarna. Även om varje enskild berättelse i Apostlagärningarna inte är normerande, så finns det en mönsterbild som går igenom hela boken: Gud kan göra det omöjliga med människor som satsar hela sitt liv på att följa Honom. Petrus, Stefanus, Filippus, Paulus och många fler. Allt pekar på att Gud kan göra ett obegränsat verk genom dem som lever i en obegränsad överlåtelse.

Pingstupplevelsen
Det grekiska ordet för pingst betyder femtio. Pingstdagen var den femtionde dagen efter påskdagen.

Påsken firades till minnet av befrielsen från slaveriet i Egypten. Genom blodet från offerlammet blev människor räddade (2 Mos 12). Denna påsk fick sin fullbordan då Jesus gav sitt liv som ett offerlamm för att frälsa var och en som tror.

Pingsten firades som en glad skördefest. Man prisade Gud för den nya skörden (3 Mos 23:15-22). "När pingstdagen kom" (Apg 2:1) blev det också en glad skördefest. Den dagen blev tre tusen människor "skördade" till Guds rike (Apg 2:41). Pingsten firades också till minnet av att Gud gav lagen på Sinai, skrivet på två stentavlor (2 Mos 19-31). Då skrevs lagen på stentavlor. Då Anden föll över lärjungarna blev lagen inskriven i människors hjärtan.

Då lärjungarna var samlade kom det plötsligt ett dån från himlen och tungor som av eld satte sig på var och en av dem. De blev alla fyllda med den Helige Ande och började tala i tungomål, ett språk de inte hade lärt sig. Detta drog till sig stor uppmärksamhet. Många människor samlades för att se vad som hände.

Under pingsthögtiden hade det samlats judar från alla världen hörn och de blev förvirrade då de hörde sitt eget språk talas av män som de visste kom från Galiléen. Det visste inte vad de skulle tro och de frågade: "Vad betyder detta?" (Apg 2:12). Några trodde till och med att lärjungarna var berusade.

Pingstdagen var den dag då både löftet och befallningen i Apg 1:8 började uppfyllas. Gud mötte lärjungarna på ett nytt sätt, med en ny kraft som gjorde att lärjungarnas okontrollerade uppförande väckte både förskräckelse och undran. Om lärjungarna den dagen inte kunde ha full kontroll och uppföra sig respektabelt, får vi försöka förlåta dem. Gud mötte dem. Väntan på det som var lovat var slut, och lärjungarna lät sig villigt ryckas med av Andens nya vind utan reservationer.

Många namn
Vi använder många olika namn då vi talar om frälsningen: frälst, pånyttfödd, blivit kristen, omvänt sig, blivit ett Guds barn, mött Herren m.fl.

När vi ska försöka beskriva pingstupplevelsen använder vi också många namn: döpt med den Helige Ande, fylld av den Helige Ande, andedöpt, mött Herren på nytt, blivit förnyad, den andra välsignelsen m.fl.

Ibland blir det till och med långa diskussioner om de olika namnen och vad de egentligen betyder och vad som är skillnaden mellan dem. Låt oss se hur Bibeln använder begreppen för att beskriva denna händelse.

Jesus säger i Apg 1:5 "ni skall bli döpta med den helige ande om bara några få dagar."

I Apg 1:8 säger Jesus: "ni skall få kraft när den helige anden kommer över er."

Det är ingen tvekan om att dessa två förutsägelser av Jesus pekar fram mot det som hände med lärjungarna på pingstdagen. Men då dessa två förutsägelser går i uppfyllelse står det att "alla fylldes av helig ande" (Apg 2;4).

Här används det alltså tre olika namn på samma erfarenhet:
-döpt med den helige ande
-den helige ande kommer över dem
-fylld av helig ande
Dessa tre beteckningar är de som genomgående används i det Nya Testamentet. De används i följande sammanhang:

Den Helige Ande kommer över någon:
Matt 3:6; Mark 1:10; Luk 3:22 och Joh 1:32. Beskriver då den Helige Ande kommer över Jesus
Apg 1:8 Jesus säger det till lärjungarna
Apg 8:16 De nyfrälsta i Samarien
Apg 10:44 Kornelius och människorna i hans hus
Apg 19:6 Lärjungarna i Efesos

Döpt med den Helige ande
Matt 3:11; Mark 1:8; Luk 3:16; Joh 1:33; Apg 11:16 Johannes döparen om att Jesus ska döpa med den Helige Ande
Apg 1:5 Jesus om lärjungarna
1 Kor 12:13 Om församlingen i Korint

Fylld av den Helige Ande
Apg 2:4 Lärjungarna på pingstdagen
Apg 4:31 Bönemöte i Jerusalem
Apg 9:17 Ananias till Paulus
Ef 5:18 Till församlingen i Efesos

Då lärjungarna blev fyllda med den Helige Ande var den stora frågan "Vad betyder detta?" (Apg 2:12). Samma fråga kan vara lika aktuell i dag. Vi kommer tillbaka till det i nästa lektion.
-Vad innebär det att bli döpt med den Helige Ande?
-Har inte alla kristna den Helige Ande? 

/PB

Tidig söndagsmorgon den 7 juni

Veckorevy från min helt personliga utkikspunkt på livet

Den gångna veckan har vi haft en veckas ledighet i sydligare nejder tillsammans med ett av barnen med familj. Här fick möta värmen som inte ville dyka upp i maj.

Under veckan har vi nåtts av positiva rapporter. Förra söndagen välkomshälsade man 41 nya medlemmar i Solheimsviken kår i Bergen! 27 juniorsoldater, 7 soldater och 7 civilmedlemmar.
 Mange innvielser i helgen
Samma söndag blev det 2 nya soldater och 3 nya civilmedlemmar i Sarpsborg. Samma söndag blev det två nya soldater i Stavanger. Läs mer HÄR.

Tidigare i maj upptogs det 14 nya civilmedlemmar i vår "hemkår" Moss och två nya soldater i Sagene kår, Oslo. Läs mer HÄR. Det börjar hända saker och Jesus sa ju: "Lyft blicken och se hur fälten redan har vitnat till skörd" (Joh 4:35).

Men nu är det dags för en ny vecka med nya utmaningar och möjligheter.

Ha en välsignad vecka!
Peter Baronowsky



6 juni 2015

6 juni - Sveriges nationaldag

Sveriges nationaldag och svenska flaggans dag firas den 6 juni varje år och är en helgdag i Sverige. Nationaldagen firas dels till minne av dagen då Gustav Vasa valdes till Sveriges kung 1523 – Sverige blev ett enat land – och 1809 års regeringsform (som gällde fram till 1974 års regeringsform). Händelserna har samma datum: 6 juni.

Tidigare firades 6 juni enbart som "svenska flaggans dag" och det var först 1983 som dagen även fick status som nationaldag. Sedan 1996 är nationaldagen en salutdag, och från och med 2005 är nationaldagen även en helgdag.


(Bild och text från Wikipedia)

5 juni 2015

Andra Gudar

Kommentar till den dagliga bibelläsningen från 5 Mos 12
(Kommentar till de övriga texterna i dagens bibelläsning finner du HÄR.)
 
Kommentar till den dagliga bibelläsningen
Ni skall bryta ner deras altaren, slå sönder deras stoder och bränna upp deras aseror, hugga ner deras avgudabilder och utplåna deras namn från dessa platser”  (5 Mos 12:5 FB)

Herren varnar ständigt för att folket ska avfalla till att tillbe andra gudar då de flyttar in i det utlovade landet och möter nya kulturer och religioner. I det nya landet konfronteras Guds folk med ett mångkulturellt och mångreligiöst samhälle.

Herren varnar inte bara för att tillbe de nya religionerna, dessutom varnar Herren för att lägga oss till med deras seder och att dyrka Herren på samma sätt som de främmande religionerna.

Det finns en trend i vårt samhälle som går i motsatt riktning mot Herrens varningar i 5 Mosebok. Kyrkan inbjuder till religionsdialog och man inbjuder till och med till ett mångreligiöst ”Guds hus” där de olika religionerna får plats sida vid sida. Skolor, och till och med kyrkor, inför yoga och seder från andra religioner på schemat och i sin verksamhet.

Som kristen kan man inte kompromissa med vad Herren önskar. 


/PB

4 juni 2015

"Gud är Gud"

Fire of God gästar Fredrik och Filip live på kanal 5 

Om...!

Kommentar till den dagliga bibelläsningen från 5 Mos 11
(Kommentar till de övriga texterna i dagens bibelläsning finner du HÄR.)
Om ni nu lyssnar till de bud som jag idag ger er så att ni älskar Herren, er Gud, och tjänar honom av hela ert hjärta och av hela er själ, då skall jag ge regn åt ert land i rätt tid, höstregn och vårregn, och du skall få bärga in din säd, ditt vin och din olja” (5 Mos 11:13-14 FB)

Om ni nu lyssnar…

I Bibeln finner vi både ovillkorliga och villkorliga profetior.
De ovillkorliga kommer att hända oavsett allting annat. Att Jesus kommer tillbaka är en sådan ovillkorlig profetia. Han kommer att komma tillbaka. Det är bara så.
De villkorliga profetiorna uppfylls om något annat sker. Om vi nu lyssnar till vad Herren säger och lyder så kommer välsignelser att komma över oss. Och inte bara över oss.

Denna profetia är av största betydelse för våra liv och vår tjänst. Våra val och vår lydnad avgör utgången av våra liv, och för många andra människors liv.

Därför är det så viktigt att vi aldrig glömmer bort denna profetia. Vi uppmanas att ordna våra förhållanden så att vi ständigt påminns om dessa ord:
-lägg orden i ditt hjärta (vers 18)
-bind dem på din hand (vers 18)
-bind dem på din panna (vers 18)
-tala om dem var du går (vers 19)
-skriv dem på dörrposterna (vers 20)
-skriv dem på dina portar (vers20)

Ordna ditt liv så att du aldrig glömmer Guds löften till dig. Om du bara lyssnar….
 
/PB

1 juni 2015

Den passionerade bruden (Aug 1995)

Inte alla som tillhör vad som kallas nådetidens församling kommer att vara med som Jesu Kristi brud. Inte alla som sger: "Herre, Herre" kommer att få gå in i himlen. Vi vet detta från skriften.

Hur som helst, inom den prästerliga kyrkan över hela världen finns en utvald kropp. En helig kvarleva, som kommer att innefatta Kristi brud. Just nu förbereder Gud den här bruden för bröllopet med Hans Son. Han kommer att introducera bruden för sin brudgum vid Lammets bröllop!

De troende som utgör bruden behöver inte tillhöra den organiserade kyrkan. Men de har en sak gemensamt: De har en passion för Jesus! Detta är det första kännetecknet hos alla dem som utgör Jesu brud. De är totalt förälskade i sin Herre. Man känner igen dem mer på kärleken till Honom, än på kunskapen om Honom.

Sanningen är att kyrkan idag ruineras av en död, intellektuell strävan efter teologi, men som saknar hjärta för Kristus. Bibelskolor och seminarier är fyllda med studenter och lärare som tillbringar år för att fördjupa sig i doktriner, hårklyverier, felletande i Bibeln, arkeologi, mirakler och den historiske Jesus.

Det är denna kunskap om Jesus - utan hjärta för Honom, som har producerat den nuvarande Laodicea-kyrkan. Vi är en kyrka som intellektuellt sett har allt rätt. Vi vet hur man ska möta allt vårt folks behov. Vi ger massor av resurser, och tror inte att vi behöver ngonting. Där sitter vi tillbakalutade och tänker: "Nu är det inget mer vi kan tillägga. Vi har alltihop!"

En del kyrkor här i New York City tror att de har täckt alla behov. De anställer själavårdare för personalen, psykologer, psykiatriker - allt som behövs för den mänskliga kroppen och själen. Men en sådan kunskap, utan ett passionerat hjärta som brinner för Jesus, producerar bara en dubbelt död församling.

Aldrig tidigare i historien har det funnits så mycket huvudkunskap om andliga saker, men samtidigt med en så liten innerlighet i förhållandet till Jesus. Den sista tidens Laodicea-församling är full av kunskap om Kristus, men dess hjärta är stängt för Honom!

En predikant kan stå framför en församling och ge ut en ström av intellektuella ord. Kunskap som han har samlat på sig från bibelskolor och seminarier, eller som han själv studerat sig till. Ändå kan det vara den tråkigaste av predikningar.

Utan ett brinnande hjärta för Jesus lämnar den åhrarna oberörda. Om predikanten bara känner till Jesus intellektuellt och själv inte älskar Honom, blir resultatet bara död kunskap och inte liv.

Just nu torkar människor i de flesta kyrkor nästan ut, andligt sett. Ironiskt nog är det de mest utbildade talarna som någonsin stått i en predikstol som står för predikningarna. Dessa män har blivit tränade och åter tränade, och ändå har de aldrig haft ett brinnande hjärta för Jesus! Jag kan bara säga en sak: Kyrkan kommer aldrig att ha en bruds hjärta fyllt av kärlek till Kristus, så länge herdarnas hjärtan är kalla.

Jesus säger i Matteus 24: "Därför måste ocks ni vara beredda, ty när ni minst väntar det, då kommer Människosonen" (Matt 24:44).

Läs mer HÄR.

Apostlagärningarna - Del 5: Att tolka Apostlagärningarna



Det första kapitlet i Apostlagärningarna avslutas med att man utser en ersättare för Judas. Jesus hade haft tolv apostlar och man ville upprätthålla tolvtalet. Ersättaren blir Mattias, och han utses genom att kasta lott (Apg 1:26). Betyder det att man ska utse ledare i församlingen i dag genom att kasta lott? Betyder det att det bibliska sättet att utse ledare på är att kasta lott?

De flesta menar nog att man inte ska följa detta exempel bokstavligt. Men om vi inte ska följa Apostlagärningarna "som det står skrivet", hur ska vi då tolka Apostlagärningarna?

Deskriptiv eller normativ
Apostlagärningarna är en deskriptiv (=beskrivande) bok. Den berättar vad som verkligen hände. Den är en historisk bok. Men är den också en normativ bok? En bok som sätter upp normer och regler? De händelser som beskrivs i Apg är de avsedda att varar mönsterbilder för hur vi ska leva, organisera församlingar och göra andliga erfarenheter?

De flesta bibeltroende människor läser, mer eller mindre omedvetet, Apg som en normativ bok. En bok som talar om hur saker och ting bör eller ska göras.

Detta är ofta orsaken till splittring bland kristna i många trosfrågor. Ska den enskilda församlingen vara självstyrande eller ska det finnas en central huvudorganisation? Måste man tala i tungor för att vara andedöpt? Ska man äga allt tillsammans inom församlingen?

Ett tydligt exempel
Låt oss gå tillbaka till exemplet med Mattias, den tolvte aposteln i Apg 1. Om händelserna i Apg skulle vara normativa för all kristna i alla tider så måste slutsatsen bli denna: "Det bibliska sättet att utse ledare i församlingen är genom att kasta lott". Mycket få kristna skulle vara villa att skriva under på den trossatsen. Jag tror inte att det finns någon församling som använder den metoden då man ska tillsätta nya ledare. Men ändå är det ofta på liknande sätt, utifrån en enskild vers i Apg, som människor bildar sig en uppfattning om vad som är bibliskt.

Men låt oss fortsätta på detta spår för att se var vi hamnar. Låt oss säga att vi vill bilda en absolut biblisk församling och att vi håller på att skriva trosläran för den församlingen. Vi har kommit fram till kapitlet "Tillsättning av ledare i församlingen". Då väljer vi som första trossats: "Ledare i församlingen ska tillsättas genom att kasta lott", och så hänvisar vi till Apg 1:26.

Denna trossats håller bra ända tills vi en dag kommer fram till det sjätte kapitlet i Apg. Där tillsätter man också ledare i församlingen, men här sker det genom val. Nu börjar vi få lite problem med vår troslära. Men eftersom vi fortfarande har uppfattningen att händelserna i Apg är normativa, korrigerar vi vår troslära lite grand. Efter den första trosartikeln lägger vi till: "Gäller endast tillsättning av apostlar". Därefter skriver vi en ny tilläggstrossats som lyder: "Övriga ledare tillsättes genom val". Nu har vi två trossatser under avdelningen "Tillsättning av ledare".

Detta håller bra tills vi en annan dag kommer till det trettonde kapitlet i Apg. Där blir Paulus och Barnabas utsedda till apostlar (Apg 13:1). Fram till den tidpunkten hade Paulus och Barnabas varit profeter och lärare, men här avskiljs de till att bli apostlar (Apg 14:14). På vilket sätt tas de ut till att bli apostlar? Genom fasta, bön, ett profetiskt budskap och handpåläggelse.

Inte nog med det. I kapitel fjorton möter vi ett fjärde sätt att utse ledare i församlingen. En överordnad ledare utser ledare i församlingen (Apg 14:23).

Tidigare hade vi två trossatser. Nu har vi problem.

Detta är ett tydligt exempel. De flesta är nog överens om att man inte kan tolka Apg på detta sätt. Det kan vara viktigt att tänka på detta då man läser en historisk bok i Bibeln, så att vi inte drar ur lära från det som det inte var meningen att vi skull dra ut lära från.

Hela Bibeln är Guds ord
Hela Bibeln, från början av 1 Mosebok till slutet av Uppenbarelseboken är Guds ord.

Stora delar av Bibeln är normativ. Mycket normativ. Gud vill inte att vi ska vara osäkra på vad det innebär att vara kristen och följa honom.

Men även om Bibeln är det sanna rättesnöret för den kristna tron, så betyder det inte att vi ska följa allt som finns beskrivet i Bibeln. Vi ska till exempel inte begå äktenskapsbrott och mörda även om vår förebild David gjorde det. Vi ska till exempel inte sträva efter att bli osams och komma i häftiga gräl med andra kristna, även om vår förebild Paulus gjorde det (Apg 15:39).

Vi kan inte ta ut en mening ur Bibeln och gör en lära av det. Bibeln är en sann bok. De historiska böckerna berättar vad som verkligen hände. Inte vad som borde ha hänt.

I Bibeln kan vi hitta händelser
-som vi ska följa
-som vi absolut inte ska följa
-där det inte klart framgår om vi ska följa det eller inte (t.ex. berättelsen om Mattias)

Speciellt då vi läser de historiska, berättande, böckerna i Bibeln måste vi känna till Bibelns lära i övrigt för att kunna avgöra om det vi läser är avsett att vara normativt eller inte för oss.

/PB