Hur ska vi förstå Gamla Testamentet?

Mycket av läsningen av Gamla Testamentet kan vara svårt att förhålla sig till. Det finns flera tillfällen med utrotningskrig och etisk rensning som Gud ser ut att ge sin sanktion till.

I Tolkningsboken (sid.36-40) ger jag några antydningar på hur man kan se på de olika texterna i Gamla Testamentet (Efter ett längre citat från boken återkommer jag med några sammanfattande kommentarer):

"Hur ska vi förhålla oss till alla berättelser i Gamla Testamentet som talar om krig och etnisk rensning?

Vi ett tillfälle hade Rut och jag en bibelhelg för en församling i Norge. Under helgen hade vi en övning där vi skulle lyssna till vad Gud ville säga till oss personligen utifrån en bibeltext. Deltagarna fick tilldelat varsin psalm ur Bibeln och fick i uppdrag att hitta något som Gud ville säga till dem personligen i den psalmen just nu. Till exempel:

• Ett löfte att ta till sig
• En bön att be
• En uppmaning att följa
• En förmaning att ta till sig

Då deltagarna senare skulle berätta i gruppen vad de hörde Gud säga till dem var det en kvinna som sa ungefär så här:

”Då jag läste min psalm handlade den bara om alla fiender som omgav mig och hur jag skulle besegra dem med Guds hjälp. Först kunde jag inte se någon tillämpning i mitt eget liv. Jag har ju inga fiender och jag önskar inte slå ned andra människor. Men så plötsligt såg jag att alla fiender, allt det onda fanns inom mig. Det var min egen kamp för att leva ett rent liv. Det handlade om hur Gud ville hjälpa mig att ta död på det onda, synden i mitt liv, och min kamp för att leva ett rent liv.”

Om man läser Gamla Testamentets krigsberättelser eller utrotningskrig sanktionerade av Gud på detta sätt får de en mening som vi kan applicera på våra liv.

Det är vanligt att man då man läser en text i Gamla Testamentet vid sidan av den bokstavliga betydelsen också kan upptäcka ett helt annat budskap. Det kan man kalla en allegorisk eller typologisk tolkning.

Allegorisk betyder ”ett konsekvent genomfört utbyte av ett egentligt budskap mot en metafor” (Wikipedia). Det vill säga att man tolkar in en bildlik innebörd i texten. Typologisk betyder att texten innehåller typer, förebilder, för något annat än det som egentligen står.

Då kan man läsa texten på två tolkningsnivåer. En bokstavlig och en andlig.

Berättelsen om den första påsken i Egypten handlar om att ett lamm dör i någon annans ställe och genom lammets blod blir människor frälsta, räddade från döden. Det är inte speciell långsökt att se den kristna påsken där Jesus dör i människans ställe och genom Jesu blod blir frälsningen tillgänglig.

Berättelsen om Abraham som offrar sin enfödde son Isak är en förebild på hur Gud sände sin enfödde son att offras.

Nya Testamentet använder ofta den principen och ger texterna från Gamla Testamentet en ny betydelse.

De judiska lärde tillämpade ofta fyra tolkningsnyanser i skriften:

1. Den bokstavliga, uppenbara meningen
2. Den förmodade meningen
3. Den tolkning man kan komma fram till genom lång och omsorgsfull tolkning
4. Den allegoriska eller bakomliggande tolkningen

För Augustinus och de övriga kyrkofäderna var det vanligt att tolka Bibeln allegoriskt. Man sökte efter förebilder, typer, av Kristus i de gamla testamentliga skrifterna. Man såg ofta den allegoriska tolkning som mycket viktigare än den bokstavliga. Bakom de bokstavliga texterna fanns alltid ett djupare andligt innehåll.

Den katolska katekesen talar om fyra andra tolkningsnivåer:

1. Den bokstavliga, som ger upplysning om händelserna
2. Den allegoriska undervisar om vad man ska tro
3. Den moraliska som talar om vad man ska göra
4. Den anagogiska eller eskatologiska (den slutliga, himmelska) som talar om vart vi är på väg

Om vi tillämpar dess tolkningsnivåer på löftet om det förlovade landet kan vi se:

1.    Den bokstavliga betydelsen var att Gud skulle föra folket från slaveriet i Egypten till friheten i det förlovade landet där och då.

2.    Den allegoriska betydelsen kan betyda att Gud erbjuder oss frälsning från ett liv i slaveri under synden till ett liv i andlig frihet. (John Wesleys allegoriska tolkning var att man måste gå över två vatten för att komma in i överflödslandet. Röda havet var frälsningens hav som befriar oss från slaveriet. Men sedan kan man ofta uppleva att kristenlivet blir torrt och meningslöst som under vandringen i öknen. För att komma in i överflödslandet måste man därför passera ännu ett vatten, Jordanfloden, som är en bild på dopet med den helige Ande eller den andra välsignelsen)

3.    Den moraliska betydelsen handlar om att helhjärtat följa Herren. Då folket knorrar och vill vända tillbaka riskerar folket att gå miste om Guds välsignelse.

4.    I den eskatologiska, himmelska betydelsen är det förlovade landet den eviga glädjen i himmelen och jordelivet ökenvandringen dit."

Det har den senare tiden talats mycket om ersättningsteologin som går ut på att Guds löften i Bibeln

som gavs till det judiska folket nu istället är löften till den kristna församlingen, och att den kristna församlingen nu har ersatt judarna som Guds egendomsfolk.

Detta ser jag som en misstolkning av Bibeln. Däremot, om man resonerar enligt citatet ovan, kan jag gott tänka mig att det finns olika skikt, olika tolkningsdimensioner, som alla på olika sätt kan vara riktiga.

Den bokstavliga, där-och-då-tolkningen, kan behöva få en helt annan betydelse för våra liv då vi vill följa ordet här-och-nu, än vad den hade där och då.

Bibeln är rik på tolkningsnivåer för att på olika sätt tala till oss i olika tider.

Må Gud välsigna dig i din vidare bibelläsning.

/PB