Förvandlad!

Förvandlad - Skandinavisk kongress i Oslo 23-26 juni 2016
Läs mer HÄR.

NT-BOKEN del 2 - Apostlagärningarna

Boken är på 133 sidor i A5-format. Det kommer efterhand att bli möjligt att köpa den som ett studiehäfte. Nu kan du få den som e-bok.

”Om ni förblir i mitt ord, är ni verkligen mina lärjungar, och ni skall förstå sanningen, och sanningen skall göra er fria” (Joh 8:31-32).

Det händer något med oss då vi läser Guds Ord. Vi lär känna Gud och hur han tänker.

Den här boken ingår i serien NT-boken och behandlar Apostlagärningarna.

Boken består av två delar, del 2A är en genomgång av Apostlagärningarna kapitel för kapitel, och del 2B tar upp speciella teman som behandlas i Apostlagärningarna.

Del 2A

Till varje kapitel finns det en kortare andakt och ett mannakorn att tugga på under dagen. Därefter finns det en avdelning med rubriken ÖVERSIKT–KOMMENTAR -TILL EFTERTANKE.

Del 2A kan användas som andaktsbok, för självstudium, gruppsamtal eller för predikoförberedelser, eller helt enkelt som uppslagsbok.

Men kom ihåg att läsa Bibeln samtidigt som du läser denna bok. För det finns speciella löften knutna till bibelordet:

”Salig är den…som har sin glädje i Herrens undervisning och begrundar hans ord daga och natt” (Psalm 1:1-2).

Bibelhänvisningarna är hämtade från Folkbibeln om intet annat anges.

Del 2B

Del 2B tar upp olika teman från Apostlagärningarna. Den är speciellt tillrättalagt att användas i gruppsamtal, men kan även användas för egna studier.

 

Faderns kärlek

Gud har behag till Sina Barn
David Wilkerson - Augusti 2010

De flesta kristna vet vad Bibeln säger om Guds stora kärlek till sina barn. Men till och med efter flera års trofast vandring med Jesus har många aldrig lärt sig att tillägna sig denna stora kärlek. Tråkigt nog finns det hängivna tjänare till Gud som aldrig kunnat glädja sig åt den härliga erfarenheten och privilegiet av att känna Faderns kärlek. Och inget annat gör Guds hjärta mer bedrövat.Under de år jag tjänat Herren har jag identifierat tre huvudhinder som gör att kristna inte till fullo tar del av den särskilda kärlek vår Fader har för oss.

1. Många kristna tror egentligen inte på vad Gud säger om sig själv.

Begrunda hur Gud beskriver sig själv för Moses: ”HERREN! HERREN! - en Gud, barmhärtig och nådig, långmodig och stor i mildhet och trofasthet, som bevarar nåd mot tusenden, som förlåter missgärning och överträdelse och synd” (2 Mosebok 34:6-7).

Här var de grundläggande egenskaper som Gud ville att Moses skulle känna till om honom: Han är barmhärtig, nådig, långmodig och förlåtande. Vi har undervisats mycket om detta. Ja, från pärm till pärm talar Bibeln om hur kärleksfull och ömsint vår Faders hjärta är mot oss.

Men ändå när vi har kört fast i dyn mitt i prövningar och vedermödor glömmer vi ofta vad Gud har sagt om sig själv.

Läs mer HÄR.

Tidens tecken med Anders Wigholm - Del 11 av 11

Anders Wigholm var en av Frälsningsarméns kunnigaste bibellärare. Han hade ett specialintresse för den sista tiden före Jesu tillkommelse och tidens tecken i förbindelse med det.

1979-80 spelade Anders Wigholm in en serie om tidens tecken. Elva bibelstudier på 45-60 minuter.

Vi lägger här ut bibelstudierna som ljudfiler så att många fler kan få ta del av Anders Wigholms undervisning. Ta dig tid att lyssna. Det är verkligen högintressanta bibelstudier.

Del 11 av 11 - Lyssna HÄR.

Tidig söndagsmorgon på Jeløy den 12 juni

Veckorevy från min högst personliga utkikspunkt på livet

Så var det söndag igen efter en intensiv vecka. Veckan började med Sveriges nationaldag. För oss som bor i Norge var det en vanlig arbetsdag, men på kvällen samlades vi, en grupp invandrare från Sverige. Det är alltid problem med integrering av invandrargrupper och så är det också med oss svenskar. Visserligen var vi med och firade "syttende mai", men den sjätte juni blev vi blågula och samlades för att sjunga "Du gamla, du fria". Jag tror vi var mellan 20 och 30 personer samlade från familjerna Kjellén, Baronowsky och Nilsson.

Bodil och Helge

Sist vi försökte inta Norge gick det ju inte så bra. Dom sköt vår kung, Karl den 12 (eller var det vi själva som sköt honom?). Den här gången kommer vi in i landet lite mer försiktigt och nedtonat (Du som läser detta: säg ingenting till norrmännen).

Dagen efter nationaldagen var det "business as usual". Rut och jag hade två utbildningsdagar för de som ska bli vägledare för de åtta nya löjtnanterna som sänds ut under kongressen. Den andra dagen var också de som har varit vägledare inbjudna för att dela sina erfarenheter med de blivande vägledarna.

På kvällen efter den andra kursdagen åkte vi över Oslofjorden och vidare ned till Tönsberg för att vara med om farvälvälmötet för Bodil och Helge som flyttar upp till Mosjöen och Sandnessjön.

Ny rektor på Jelöy

Under kursen släpptes också nyheten om vem som blir ny rektor på Jelöy Folkhögskola. Nu har Wenche Walderhaug varit rektor i åtta år och har fått nya order till Oslo. Wenche var elev på Bibellinjen 1986/87. Och då man nu skulle utse en ny rektor som blev det naturligtvis en tidigare bibelevelv från Jelöy, Hans Nilsson som gick på skolan 1987/88. Han är dessutom svensk. Vi gratulerar Hans och skolan till den nya utnämningen!

I fredags var det åter dags att ta fram den blågula flaggan och vinka lite extra med den. Det äldsta barnbarnet tog studenten! Detta hände i Borås som är hemort till äldsta sonen och hans familj. Då vi flyttade hem från Norge sist, 1988, flyttade vi till Borås och äldste sonen tyckte nog att han hade flyttat färdigt med föräldrarna då, så där blev han kvar.

I väntan på studenten

Vi har faktiskt firat en student tidigare i Borås. Det var 21 år sedan, då äldsta barnbarnets blivande mor tog studenten. Äldste sonen och jag satt då i en öppen bil och spelade kornett hela vägen hem till Frufällan (Det var vackrare musik på lastbilsflaken på den tiden!?).

Ja, nu är det söndag och snart börjar en ny spännande vecka. Jag  ber att det ska bli en välsignad vecka för dig.

/Peer Baronowsky

Jeg ser....

Profetiska morgontankar i juni

Jag ser framför mig en ökande polarisering inom kristenheten i västvärlden

Den ena sidan har en stark tro på Bibeln som Guds ord.

Den andra sidan har en fantastisk förmåga att tolka bibelordet så det stämmer överens med det som är politiskt korrekt just nu.

Den ena sidan representerar en väckelsekristendom med människors frälsning som högsta prioritet.

Den andra sidan representerar en humanistisk kristendom och är fokuserad på verksamheter.

Den ena sidan har en stark längtan att få manifestera Guds kraft och se ett andligt uppvaknande bland Guds barn.

Den andra sidan försvarar det som är och sätter sin tillit till kunskap och resurser.

Den ena sidan förkunnar omvändelse, synd, den dubbla utgången och Jesu återkomst.

Den andra sidan förkunnar en terapeutisk kristendom med mål att få människor att må bra och känna sig inkluderade.

Den ena sidan tror att Jesus är den enda vägen till Fadern.

Den andra sidan tror att Jesus är den bästa vägen till Fadern, men vill inte utesluta att det även kan finnas andra vägar.

Den ena sidan bygger på en levande, dynamisk relation till Jesus och ingenting annat.

Den andra sidan litar på strukturer, traditioner, sakrament, riter och yttre former.

Den ena sidan kommer stundtals att vara en liten kämpande minoritet utan stort inflytande.

Den andra sidan kommer att ha makt, resurser, positioner, inflytande och den kommer att ringakta den kämpande minoriteten.

Jag ser framför mig en ökad polarisering inom kristenheten i västvärlden.

Jag önskar att jag ser fel, men jag är rädd att jag ser rätt.

/Peter Baronowsky

Tecken och under

Apostlagärninarna 12/12

Utgångspunkten för den förra lektionen var lärjungarnas bön i Apg 4:24-30. Den bönen slutar med orden "Sträck ut din hand och bota de sjuka, låt tecken och under ske genom din helige tjänare Jesu namn."

För lärjungarna var tecken och under inte något avlägset som de bara hade läst eller hört talas om. Tecken och under var en del av deras vardagsverklighet. Redan i det andra kapitlet i Apg. läser vi att "många under och tecken gjordes genom apostlarna" (v.43). Något senare står det i Apg 5:12 "Genom apostlarna skedde många tecken och under bland folket".
Men det var inte bara apostlarna som utförde tecken och under. Det utfördes även av andra kristna. "Stefanos var fylld av nåd och kraft och gjorde stora under och tecken bland folket"(Apg 6:8). Då lärjungarna sedan spriddes ut över landet genom förföljelsen i Jerusalem, fortsatte det på många olika platser. Filippos kom till Samarien och folket där hörde honom tala
"såg de tecken han gjorde" (Apg 8:6). Det står också att Simon "häpnade när han såg vilka tecken och under som skedde" (Apg 8:13).

Också senare under Paulus missionsresor utfördes tecken och under. det står att Paulus och Barnabas "talade öppet och frimodigt i förlitan på Herren, som bekräftade sitt nåderika ord genom att låta dem göra tecken och under" (Apg 14:3).

Tecken och under var ett normalt förkommande inslag i lärjungarnas tjänst och var ett bevis på att Herren samverkade med dem: "Men de gick ut och predikade överallt, och Herren bistod dem och bekräftade ordet genom de tecken som åtföljde det" (Mark 16:20)

Dessa tecken
Då Jesus tog avsked av sina lärjungar. sa han: "Dessa tecken skall följa dem som tror: i mitt namn skall de driva ut demoner, de skall tala nya tungomål, de skall ta ormar med sina händer, de skall inte bli skadade om de dricker dödligt gift, och de skall lägga sina händer på sjuka och göra dem friska." (Mark 16:17-18).

I Apostlagärningarna ser vi hur Jesu förutsägelse går i uppfyllelse:

- Jesus hade sagt att de skulle driva ut onda andar, en fortsättning på Jesu verksamhet. I det femte kapitlet fördes det fram många människor "som plågades av orena andar, och alla blev botade" (v.16). I Samarien, där Filippos verkade, var det många som hade orena andar som for ut med höga skrik (Apg 8:7). Vi läser också om hur Paulus befaller de onda andarna att fara ut (Apg 16:18 och 19:12)

-Jesus hade sagt att de skulle tala nya tungomål. På pingstdagen började de alla tala i nya tungor (Apg 2:4). Då Petrus senare talade i Kornelius hus "föll den heliga anden över alla som hörde hans ord. De omvända judar som hade följt med Petrus häpnade över att den heliga andens gåva blev utgjuten också över hedningarna; de hörde hur dessa talade med tungor och prisade Gud." (Apg 10:44-46). I kapitel 19 möter Paulus en grupp lärjungar "och när Paulus lade händerna på dem, kom den helige Ande över dem, och de talade med tungor och profeterade" (Apg 19:6 FB)

-Jesus hade sagt att de skulle ta ormar i sina händer. Då Paulus förliste med skeppet på väg till Rom tog de sig iland på ön Malta. Där högg sig en huggorma fast i hans hand. "Men Paulus skakade av sig ormen i elden och tog ingen skada. De väntade nu att han skulle svullna upp eller plötsligt falla död ner. Sedan de väntat länge och sett att inget ovanligt hände honom, ändrade de sig och sade att han var en gud" (Apg 28:5-6).

-Jesus hade sagt att de inte skulle bli skadade om de drack dödligt gift. Något sådant exempel finns inte med i Apostlagärningarna, men det berättas att Josef Barnabas, som är omnämnd i Apg 1:23, en gång drack dödligt gift utan att bli skadad av det.

-Jesus hade sagt att de skulle göra de sjuka friska. I Apostlagärningarna finns det många exempel på det. Det börjar med en lam man vid Sköna porten (Apg 3) och fortsätter sedan med en mängd exempel med många människor med olika slags sjukdomar genom hela Apostlagärningarna.

De som tror

Jesus sa att dessa tecken skulle följa dem som tror. De ska inte bara följa apostlar, profeter och lärare, men alla som tror.
Har vi slagit oss till ro och bedriver vår kristna verksamhet på en nivå där vi själva kan kontrollera det som sker? Räknar vi med att Jesus kan ingripa på ett övernaturligt sätt? Eller är vi nöjda med att själva kunna styra det som händer genom att sätta vår lit till mänskliga förmågor?

Vi borde kanske på nytt sträcka oss ut och be bönen som lärjungarna bad i i Apg 4:
"Sträck ut din hand och bota de sjuka, låt tecken och under ske genom din helige tjänare Jesu namn."

Frågor till samtal och eftertanke

1. Samtala om likheter/olikheter mellan den första församlingen och dagens församlingar då det gäller förekomsten av tecken och under. Varför är det så?

2. Samtala om frågorna i studiehäftet:

A - Har vi slagit oss till ro och bedriver vår kristna verksamhet på en nivå där vi själva kan kontrollera det som sker?

B - Räknar vi idag med att Jesus kan ingripa på ett övernaturligt sätt?

C - Eller är vi nöjda med att själva kunna styra det som händer genom att  sätta vår lit till mänskliga förmågor?

3. Vad kan vi göra för att Guds kraft ska bli mer närvarande i våra dagar?

4. Samtala om det kapitel deltagarna läst i Apostlagärningarna till dagens samling (Kapitel 10). Var det något speciell som ”talade” till dig eller något som väckte frågor?

5. Utvärdering. Samtala om dina intryck av att vara med i samtalsgruppen om Apostlagärningarna. Vad tycker du har varit bra? Vad skulle kunna göras bättre?