Gud älskar samlingsdagar!

Del av anslagstavlan på Grönlandskåren

Igår (söndag) var vi på samlingsdag på Grönlandskåren i Oslo. Förra söndagen var på vi på samlingsdag i Moss kår. Samlingsdag innebär egentligen "Nu börjar vi på nytt". Efter en sommars uppehåll samlas vi för en ny termin, ett nytt arbetsår.

Gud älskar en ny början. Gud älskar samlingsdagar. Det bottnar i vem Gud är. Gud är en ny början. Varhelst vi släpper in Gud blir det en ny början.

Bibeln, Guds ord, börjar med en ny början. Allt är mörkt, tomt och meningslöst. Och så kommer Gud in på scenen. Det mörka börjar få ljus och färg och hela skaparverket börjar. Det är nog så som miljoner människor har upplevt sitt möte med Gud. Gud kommer in i mörkret och meningslösheten och skapar ljus, mening och harmoni i livet. Det handlar inte bara om att leva, utan också att få något att leva för. Det handlar inte bara om liv, utan om ett överflödande liv.

Det är så Bibeln börjar. Gud gör något nytt. Många verser, kapitel och böcker senare kommer Bibelns sista bok, Uppenbarelseboken. Då den första boken beskriver början, så kanske man tänker sig att den sista boken ska handla om slutet. Det gör den ju också på något sätt, men poängen är inte att allt tar slut, utan att det är nu det börjar. I slutet av Uppenbarelseboken talas det om en ny början, en ny himmel och jord. Det är helt enkelt sådan Gud är. Då Jesus själv talar om allt det svåra som kommer över jorden i den sista tiden, klimatkatastrofer, stridigheter folk mot folk (är det det vi börjar se nu?), så talar han inte om jordens dödskamp, utan om födslosmärtor. Det är något nytt på gång. En ny början på något bättre.

Där Gud kommer in blir det alltid en ny start, en ny början. Nu har vi varit på samlingsdag, en ny start. Ska vi låta Guds förnyelsesverk bryta igenom i våra liv, eller är vi nöjda med hur vi brukar ha det?

"Se, jag gör allting nytt", säger Jesus och jag kan bara ropa "Ja, jag vill vara med i det fantastiska Gud har tänkt göra under det nya arbetsåret"

/PB