David Wilkerson - January 2010
”Ty HERREN älskar vad rätt är och övergiver icke sina fromma, evinnerligen bliva de bevarade; men de ogudaktigas avkomma varder utrotad” (Ps 37:28).I Lukas 22 överlämnade Jesus en allvarlig varning till sin kanske mest hängivna efterföljare. Kristus kallade aposteln Petrus åt sidan och sa honom följande i otvetydiga ordalag: ”Simon, Simon! Se, Satan har begärt att få eder i sitt våld, för att kunna sålla eder såsom vete; men jag har bett för dig, att din tro icke må bliva om intet" (Luk 22:31-32).
Väldigt få kristna borde bli förvånade över att Satan ville pröva Petrus. Trots allt framställer Skriften Petrus som en ledare bland lärjungarna. För de flesta Bibelläsare är det inte konstigt att djävulen sökte tillåtelse av Gud att angripa denne djärve lärjunge. Skriften gör klart att Satans huvudsakliga syfte är att förstöra tron hos dem som tjänar Jesus. Och bland Jesus inre cirkel av tolv utmärker sig Petrus som en man som är ivrig att handla utifrån sin tro på Kristus.
Men det är något i detta avsnitt som många kristna finner häpnadsväckande. Det är detta: Herren gav Satan tillträde till Petrus för att pröva honom! Ja, vår himmelske Fader tillät sin dyrbara tjänare att bli utsatt för djävulens list.
Tänk på det: Jesus hade redan sagt att Petrus trosförklaring var grunden på vilken han skulle bygga sin församling. Ändå satte nu Kristus sina egna ord på spel genom att utsätta Petrus för Satans brinnande pilar. Och trots Petrus oförskräckta tro vet vi att han var en väldigt bristfällig man.
Tänk om Petrus hade misslyckats i testet? Hur kunde Kristus bygga sin församling på orden från en sådan som var så sårbar mot Satans attack? Dessutom, hur kunde en kärleksfull Gud utsätta sin älskade för en sådant våldsamt angrepp? Detta är vad många kristna finner problematiskt.
Läs mer HÄR.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar