Rätt sång, fel sida

David Wilkerson - December 21, 2009

Israel var i en hopplös situation. De var fångade i fällan, med Röda Havet framför dem och bergen till vänster och höger om dem. En vred farao och hans stridsvagnar av järn närmade sig dem bakifrån.

Detta är en välkänd berättelse, en som du hört hela ditt kyrkoliv. Israels barn leddes av Gud in i en fasansfull kris där de var omringade av en rasande fiende. Hur otroligt det än kan tyckas hade Herren med avsikt lett sitt folk till denna riskabla punkt. Jag tror det är en berättelse med stor betydelse för kyrkan idag, ja, verkligen, just vid detta ögonblick i historien.

Israel var fångade i fällan, till synes helt hjälplösa. Och det gav upphov till panik genom hela Israels läger. Hustrur och barn grät ihopkrupna runt fäderna och far- och morföräldrarna. En grupp av ilskna äldste slog ner på sin ledare Moses och klandrade honom, ”Fanns det inte tillräckligt många gravar i Egypten? Du har släpat ut oss hit för att dö. Vi sa till dig i Egypten att låta oss vara ifred. Det hade varit bättre för oss att vara slavar åt farao än att dö i denna eländiga öken!”

Jag undrar om Moses kan ha haft en stund av tvivel i den stunden. Jag föreställer mig honom falla ner på knä, ropa, ”Herre, vad är det som händer? Hur är det möjligt att detta är din vilja för oss?” Ändå verkar det som att Gud tillrättavisade Moses när han svarade, ”Mose: "Varför ropar du till mig?” (2 Mosebok 14:15).

Läs mer HÄR.