Faran av ett steg i rätt riktning

Vikten av att gå hela vägen med Gud
David Wilkerson September 2010

Jag vill tala med dig om den smygande faran i en tendens som är vanlig bland många kristna. På ytan kan denna tendens verka vara harmlös, men i realiteten kan den förorsaka haveri. Jag kallar denna farliga tendens för bruket av ”att ta ett steg i rätt riktning.”

Det är alltid bra att ta ett steg i tro när vi har satt vår förtröstan till Kristus. Som en Herrens tjänare applåderar jag den sortens steg. Men Bibeln visar oss att det är en stor fara om vi inte följer upp det där första steget med förökad tillit.

Lot är en av Bibelns främsta exempel. I Första Mosebok 19 läser vi om Lots övernaturliga räddning från Sodom och Gomorra. Vredens ängel från Gud hade dykt upp på scenen och varnat Lot, ”Ty vi skola fördärva detta ställe; ropet från dem har blivit så stort inför HERREN, att HERREN har utsänt oss till att fördärva dem" (Första Mosebok 19:13).

När Lot hörde detta handlade han omedelbart i tro. ”Då gick Lot ut och talade till sina mågar, som skulle få hans döttrar, och sade: "Stån upp och gån bort ifrån detta ställe” (19:14). Lot trodde på ängelns varning och tog den på tillräckligt stort allvar för att berätta om den för sin familj.

Sedan läser vi att Lot ”dröjde” nästa dag: ”När nu morgonrodnaden gick upp, manade änglarna på Lot och sade: ’Stå upp och tag med dig din hustru och dina båda döttrar, som du har hos dig, på det att du icke må förgås genom stadens missgärning.’ Och då han ännu dröjde, togo männen honom vid handen…

”Och medan de förde dem ut, sade den ene: ’Fly för ditt livs skull; se dig icke tillbaka, och dröj ingenstädes på Slätten. Fly undan till bergen, så att du icke förgås.’ Men Lot sade till dem: "Ack nej, Herre. Se, din tjänare har ju funnit nåd” (19:15-19).

Lot visste att han blivit välsignad med Guds frälsande nåd. Han hade blivit barmhärtigt räddad från Sodom, som Gud var redo att döma. Herren gav till och med Lot specifik vägledning och sa att han skulle fly till det närbelägna berget.

Men Lot tvekade återigen, och begärde av Gud något som låg i hans eget intresse: ”Stor är den barmhärtighet som du gör med mig, då du vill rädda mitt liv; men jag förmår icke fly undan till bergen; jag rädes att olyckan hinner mig, så att jag omkommer. Se, staden därborta ligger helt nära, och det är lätt att fly dit, och den är liten" (19:19-20).

Sanningen är den att Lot inte ville ta sig till berget. Han ville i stället slå sig ner på slätten, i en stad som hette Soar, vars namn betyder ”liten”. I Lots tanke var det en ”liten sak” att begära av Gud.

Här är en bild av en man som tar ett steg i rätt riktning, ett steg i tro. Om Lot hade fortsatt efter det där första steget med ytterligare förtröstan hade han varit på väg mot en plats av välsignelse i enlighet med Guds fullkomliga vilja.

Enligt min åsikt är Lot som många kristna idag. Det är möjligt för oss att bli räddade från vår egen typ av Sodom. Vi kan räddas från ett liv i synd, fruktan och besvikelse och i stället smaka på Guds förunderliga barmhärtighet. Och vi börjar höra Gud vägleda oss, ”Gå upp på berget.”

Läs mer HÄR.