Kristenheten i Sverige står vid ett vägval. Alla kommer inte att välja samma väg. Det kommer att bli en ökande klyfta inom kristenheten mellan dem som tar Guds ord på allvar och de som följer trenderna i den samtid vi lever i.
Denna klyfta gäller inte Frälsningsarmén speciellt. Den gäller mer eller mindre alla kristna samfund.
Detta är vad jag ser:
Jag ser framför mig en ökande polarisering inom kristenheten i västvärlden
Den ena sidan har en stark tro på Bibeln som Guds ord.
Den andra sidan har en fantastisk förmåga att tolka bibelordet så det stämmer överens med det som är politiskt korrekt just nu.
Den ena sidan representerar en väckelsekristendom med människors frälsning som högsta prioritet.Den andra sidan representerar en humanistisk kristendom och är fokuserad på verksamheter.
Den ena sidan har en stark längtan att få manifestera Guds kraft och se ett andligt uppvaknande bland Guds barn.Den andra sidan försvarar det som är och sätter sin tillit till kunskap och resurser.
Den ena sidan förkunnar omvändelse, synd, den dubbla utgången och Jesu återkomst.
Den andra sidan förkunnar en terapeutisk kristendom med mål att få människor att må bra och känna sig inkluderade.
Den ena sidan tror att Jesus är den enda vägen till Fadern.Den andra sidan tror att Jesus är den bästa vägen till Fadern, men vill inte utesluta att det även kan finnas andra vägar.
Den ena sidan bygger på en levande, dynamisk relation till Jesus och ingenting annat.Den andra sidan litar på strukturer, traditioner, sakrament, riter och yttre former.
Den ena sidan kommer stundtals att vara en liten kämpande minoritet utan stort inflytande.Den andra sidan kommer att ha makt, resurser, positioner, inflytande och den kommer att ringakta den kämpande minoriteten.
Jag ser framför mig en ökad polarisering inom kristenheten i västvärlden.
Jag önskar att jag ser fel, men jag är rädd att jag ser rätt.
/Peter Baronowsky.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar