"Vad ska jag göra med min längtan?"

Mitt i veckan - TIO STEG I DEN KRISTNA VANDRINGEN - Steg 2:  Tro

Vad ska jag göra med min längtan?

Det första steget handlade om att erkänna sin längtan och sin maktlöshet.  Då man vågar erkänna sin maktlöshet och att man inte klarar sig i egen kraft, kan man kanske känna sig tom och utlämnad.

Människor har i alla tider försökt att fylla detta tomrum med någon form av innehåll: att göra karriär, alkoholmissbruk, dagdrömmeri eller att hoppas att saker och ting ska bli bra av sig själv.

Men dessa ting är inte till någon varaktigt hjälp. De hindrar mig bara från att kunna ta emot verklig hjälp och de håller min befrielse på avstånd. Det hjälper inte att hoppas på hjälp om det man sätter sitt hopp till inte är trovärdigt eller har möjlighet att hjälpa.

Varifrån ska min hjälp komma?
Då man erkänner sin längta och sin maktlöshet är det viktigt att man vänder sin tro och sitt hopp till något/någon som vill och kan hjälpa.

De allra flesta människor på jorden tror på något. En högre makt eller kraft. Men att bara tro på en diffus makt som man själv har skapat i sin fantasi och sina förhoppningar är inte till stor hjälp då det verkligen gäller.

Hundratals miljoner människor på den här planeten har lärt känna en personlig Gud som både vill och kan hjälpa oss i vår situation då vi vågar vända oss till honom.

Vem är Gud?
Gud presenterar sig på många olika sätt för att vi ska lära känna honom:
·    I naturen och skapelsen
·    I sitt ord (Bibeln)
·    Genom händelser och personer i vår vardag
·    Genom vårt inre

Men framför allt har han visat oss vem han är genom sin son Jesus Kristus:
Han vill…:
”Det är hans vilja, att alla människor ska bli frälsta och lära känna sanningen” (1 Tim 2:4)
…och han kan:
”Men åt alla dem som tog emot honom gav han rätten att bli Guds barn, åt alla dem som tror på hans namn” (Joh 1:12)

Gud vill ha gemenskap med dig. Inte därför att du är snäll, duktig, vacker eller intelligent, utan helt enkelt därför att han älskar dig:
”Men Kristus bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog för oss medan vi ännu var syndare” (Rom 5:8)
”Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte ska gå under utan ha evigt liv.” (Joh 3:16)

Då Gud ser på dig gör han det inte med fördömelse. Han pekar inte ständigt på dina misslyckanden. Han vill ge dig en ny start.

Då Jesus berättar liknelsen om den förlorade sonen (Luk 15), så är Fadern en bild på hur Gud är. Då den förlorade sonen kommer hem igen efter att ha övergivit sin familj och förslösat hela sitt arv, blir han inte mött med ett: ”Vad var det jag sa?” I stället möts han av en öppen välkomnade famn och bjuds in i gemenskapen.

Då Jesus presenterar sig själv (Luk 4:18), säger han att han har kommit:
·    Med ett glädjebud till de fattiga
·    Med befrielse för de fångna
·    Med syn för de blinda
·    För att ge de förtryckta frihet

-Upplever du att ditt liv är fattigt och meningslöst?
Då finns det ett glädjebud till dig från Gud?
-Upplever du att du sitter fast i vanor som du inte kan bryta dig loss från?
Då säger Jesus att han har kommit med befrielse för dig.
-Upplever du att allt är mörkt i ditt liv och att du inte ser något hopp eller någon ljusning?
Då säger Jesus att han har kommit för att ge dig ny syn på dig själv och på framtiden.
-Upplever du att du är förtryckt i ditt inre?
Att din personlighet är förtryckt på grund av hur ditt liv har varit eller på grund av andra människors inställning till dig? Då har Jesus kommit för att föra dig ut i en ny frihet.
Hur ska jag kunna klara av att tro?

Det finns säkert många människor som tycker att de inte klara av att tro, även om de skulle försöka. Och de kanske frågar sig: ”Hur mycket tro måste jag ha för att bli godkänd av Gud?”

Men tro är inte en prestation. Tro är en gåva från Gud. Gud kräver inte en viss nivå av tro som du måste prestera för att bli accepterad. Eftersom tron är en gåva från Gud är det han som ger dig tron.
Men du måste vilja tro. Du måste ge Gud villigheten att tro. Du måste våga rikta din vilja mot Gud för att kunna ta emot hjälp från honom.

”Varifrån ska min hjälp komma?” frågar psalmförfattaren i Psalm 121. Och han finner själv svaret: ”Min hjälp kommer från Herren, som har skapat himmel och jord.”

Vill du också vända dig mot Gud och söka hjälp från honom, kan du göra denna bekännelse till din egen:
”Jag tror att Gud, som han visar sig i Jesus Kristus, kan hjälpa mig till en total förändring i mitt liv. -Denna förmåga att tro är en gåva från Gud.” 
________________
På norska: Läs HÄR.
______________________
Läs mer om Tio Steg Framåt HÄR.
______________________

Pridefestivalen är direkt skadlig för folkhälsan

- DAGENS SAMHÄLLE -
Läs artikeln i DAGENS SAMHÄLLE  HÄR.
Ladda ner forskningsrapporten HÄR.

Ex-muslimer skräms till att stanna i garderoben

- Dagens Nyheter -
 
När Mariam var liten brände hennes föräldrar henne med hett vatten, för att påminna om helvetets eviga kval.

Nu är hon nitton år och övertygad ateist – i smyg. Straffet för att lämna islam är döden, säger hennes mamma.
Islam präglar nästan hela Mariams värld. Själv är hon en övertygad ateist, full av argument mot religionen.

Dem får ingen höra.
– Jag lever ett dubbelliv. Precis som många svenskar som växer upp i muslimska familjer.

Hon är nitton år. En filosofiintresserad student med pigga, glada ögon och en fullbokad kalender: plugg, extrajobb, föreningsliv. Föräldrarna är stolta över hennes fina skolbetyg och allmänna skötsamhet. Hon hjälper till massor hemma, med matlagning och att passa småsyskon.

Den perfekta dottern.

Om det inte vore för det där som Mariam tänker på nästan hela tiden. Det som sedan flera år är en så viktig del av hennes identitet, men som hon omöjligt kan prata öppet om. Mariam suckar på andra sidan kafébordet.

– Nu pågår fastemånaden ramadan. Då ljuger jag varje dag.

Hon heter inte Mariam egentligen. DN skriver inte vilken svensk stad hon lever i.

– Min familj hör inte till de strängaste muslimerna. De avskyr IS, och ger oss barn mer frihet än många andra muslimska familjer. Ändå är jag rädd att jag faktiskt riskerar våld om jag öppet kommer ut som ex-muslim.

Läs mer HÄR.

Stefan tog ledigt från vd-jobbet för att missionera

- Dagen den 25 maj -

Många drömmer om att få göra en insats i tredje världen. Vi har mött IT-killen Stefan Baronowsky, barnmorskan Carin Boij och grävmaskinisten Rune Carlsson som tar ledigt från sina vanliga jobb för att missionera.

Vi befinner oss mitt ute i bushen i Mali. Stefan Baronowsky videofilmar en familj som nyss kommit till tro, låtit döpa sig - ungefär samtidigt som femte och sjätte barnet kommit till världen.

Till sin fru hemma i Stockholm berättar Stefan i ett sms om "starka vittnesbörd, fyra punkteringar och en glödhet natt i en hydda med minst 35 grader på termometern..." 

- Vi fick traska någon kilometer över en åker för att komma fram till hyddorna där den nyfrälsta familjen bodde, berättar Stefan.

Han åkte till Mali i Västafrika för att dokumentera IBRA:s arbete i ett av världens fattigaste och farligaste områden, där kidnappningar är vardagsmat och medellivslängden ligger runt 50 år.

- Här får man handgripliga bevis för att tron verkligen fungerar i praktiken, konstaterar han.

Pastor på besök
Familjen som han just mött bortanför den torra åkern har muslimsk bakgrund. Av en händelse började de lyssna på den kristna radiostationens FM-sändningar. En lokal pastor från en grannby talade så engagerat att de kontaktade honom för ett personligt besök.

- Mannen kom och kvinnan i familjen fick frid och ro i själen när de bad om frälsning. Dessutom förbättrades deras hälsa som svar på förböner. För mig blev det ett handgripligt bevis på att det vi tror på verkligen fungerar.

Att åka ut i missionens tjänst var ingen barndomsdröm för Stefan, men när han fick frågan från IBRA om att göra lite video-jobb tvekade han inte. Inte ens när det handlade om ett land som svenska UD avråder resor till.

- Jag gjorde några upplevelser i mitt eget liv och det ledde fram till ett konkret löfte till Gud att göra det jag kan för hans rike.

- Jag är väldigt intresserad av att använda ny teknik för att spela spela in rörlig bild. Hittills har jag mest jobbat med videoprojekt i min hemförsamling Filadelfia i Stockholm. Till vardags är jag delägare och vd i ett auktionsföretag.

Tog ledigt en vecka
Men en hel vecka i början av maj tog Stefan ledigt från sitt vd-jobb och följde med ett IBRA-team till Mali i Västafrika. Målet var att dokumentera omvändelser bland före detta muslimer.
- Vi intervjuade ganska många personer som kommit till tro via radion. Vi träffade också en hel del muslimer. Vi besökte till exempel en muslimsk ledare i en by långt ute på landsbygden. Han bad för oss i IBRA-teamet och skänkte en levande tupp som bevis på sin uppskattning.

En ögonöppnande resa
För Stefan har det varit självklart att ställa upp utan ersättning för IBRA-insatsen i Afrika.
- Jag känner att jag vill ge något tillbaka till Gud. Jag ser fram emot att återuppleva allt jag varit med om när jag nu ska ladda ner materialet i klippbordet. Den här resan har verkligen öppnat mina ögon för vad den kristna tron kan betyda i ett av världens fattigaste länder.
- Radio, film och så småningom Internet är fantastiska verktyg i ett land som Mali, där bara 25 procent av befolkningen kan läsa och skriva. Där är ljud och bild helt oslagbara när det gäller att berätta att berätta om vad tron på Jesus kan betyda. Och det har helt klart gett mersmak.
- Nu är jag sugen på mer. Jag vet ärligt talat inte vad det kan bli. Först vill jag försöka redigera materialet som vi filmat på ett sätt som engagerar många fler människor för mission. Jag är ingen talarstolsmänniska, men jag tror att jag kan sprida budskapet genom det jag filmar och redigerar så att det skapar intresse.

Från Dagen

TEKNISKA PROBLEM

Är det någon som vet hur man gör??

Jag kommer inte in på rupebas FaceBook-sida på min PC.

Ni har kanske märkt är det ser lite konstigt ut på uppdateringarna.
Det beror på att jag inte kommer in på FaceBook-sidan. De inlägg som är publicerade de senaste dagarna är sådana som publicerats på andra sidor och som jag sedan "delat" med vår FaceBook-sida.

Då jag loggar in kommer jag, som vanligt, till en sida som heter "Dina sidor". Där finns det två sidor "Rupeba" och "AFFÄREN". Normalt klickar jag på "Rupeba" och kommer då till tidslinjen på rupeba där jag kan lägga ut bilder och text. Den andra sidan "AFFÄREN" kom till av misstag och den använder jag aldrig.

Problemet är att då jag klickar på "Rupeba" händer ingenting. PC:n söker några sekunder och sedan händer inget.

Jag kommer alltså in på sidan genom appen påiPad och mobil men inte då jag surfar in på PC:n.

Har du några tips är jag tacksam om du kontaktar mig på peter@rupeba.se.

Hälsningar
/Peter

Tidig söndagsmorgon i Riga den 27 maj

Veckorevy från  min högst personliga utkikspunkt på livet

Söndag igen och även denna söndag vaknar vi upp i Riga efter en händelserik vecka.

Under veckan har vi haft besök av kadett Evangelina. Här besöker vi Skangal, ett par timmar nordost om Riga. På Skangal fick vi vara med om en gudstjänst tillsammans med personalen.

 Samtidigt som vi var i den delen av landet fick vi också se den nya lokalen i Liepa och "Barnens hus" i Sarkani, som byggdes under vår tid i Lettland.

På onsdagen fick vi också vara med om en personalutflykt med Regionhögkvarterets personal där vi bland mycket annat byggde ett torn för att sedan plocka bort den ena träbiten efter den andra utan att tornet fick falla. Men till slut gick det som med tornet i Babel i Första Moseboken. Det föll ihop.

På tal om Babels torn kan man ju säga att vi upplever språkförbistringen i vår tid också. På personaldagen talade de flesta lettiska, någon kunde bara tala ryska, några av oss var svensktalande och talade engelska.

På onsdagskvällen medverkade vi på gudstjänsten på Riga 2. Den är helt och hållet rysktalande så vi förstod, som vanligt, inte så väldigt mycket. Kadett Evangelina sjöng solo och vittnade på engelska, Rut och jag sjöng duett på svenska och kårledarna sjöng på ryska. Jag spelade även kornett ackompangerad av Rut på piano. Det var väl det enda i gudstjänsten som inte behövde tolkas. På flaggan utanför Riga 2 står det i alla fall "Lettland för Kristus" och det är på lettiska.

Jag predikade på engelska och kårledaren tolkade till ryska. Jag är inte helt säker på att han förstår min engelska, men jag räknar med att hans version av predikan var minst lika bra som min.

Församlingen på Riga 2 består till största delen av hemlösa. Gudstjänstdeltagarna deltar aktivt i sång, bön och vittnesbörd.

Nu är det söndagsmorgon och snart dags att åka till förmiddagsgudstjänsten på Riga 1. Det är Rut och jag som ansvarar för gudstjänsten. Vi kommer att sjunga en duettsång på lettiska "Visu Vins dzird" på svenska "Allt han förmår". Vi ska spela "O store Gud" på kornett och flygel. Rut ska predika på engelska tolkat till lettiska.

Juniorsoldaterna har under terminen haft undervisning om William Booth och de ska efter gudstjänsten presentera vad de lärt sig. Om du inte vet hur William Booth stavas på lettiska, kan du läsa på affischen.

Efter gudstjänsten reser vi hem till Sverige och förbereder oss för en ny vecka.

Jag ber att du ska få uppleva en välsignad vecka.
Peter Baronowsky

PS
Ännu en sak hände inom den personliga sfären: Yngste sonen fyllde ett dubbelsidigt uppslag i tidningen dagen i fredags. Men det berättar jag mer om i morgon.

En bra början, men.....

En god tanke...

...som aldrig förverkligades

I Riga kan man se många saker som man inte helt förstår. Varje dag då vi åker till vårt kontor på Regionhögkvarteret passerar vi den här bron. Eller är det en bro? En bro ska ju förbinda två punkter, men denna bro börjar bra och slutar i tomma intet.


Det är dessutom en av de bästa vägstumparna i Riga. Perfekt asfalt, övergångsställen (även om det finns staket så att man inte kan använda dem), perfekt gatubelysning. Men den leder ingenstans. Det var säkert någon som hade en god tanke en gång i tiden, men jag kan verkligen inte förstå vad den tanken var.

Jag kommer osökt att tänka på Jesu ord: "Om någon av er vill bygga ett torn, sätter han sig inte först ner och beräknar kostnaden och ser om han kan fullfölja bygget? Annars, om han har lagt grunden men inte lyckas bygga färdigt, kan alla som ser det börja håna honom  och säga: Den mannen började bygga men lyckades inte bli färdig." (Luk 14:28-30)

Väst föll i Hamas-fällan igen

- Världen idag -

Det är möjligt att Mellanöstern har sin egen logik som inte är alldeles lätt att förstå. Men jag förväntar mig mer av världens demokratiska nationer, och då tänker jag främst på de europeiska, av politiska ledare och av medier än att de så lätt ska falla i varenda fälla.

Befolkningen i Gaza lever under mycket svåra omständigheter. Det är många människor på liten yta, arbetslösheten är extremt hög, elektriciteten ransoneras hårt och befolkningen styrs av en fruktansvärt repressiv regim. Det är svårt att ha positiva förväntningar om en framtid, det förstår jag verkligen. Men det är en helt annan sak vem eller vilka som bär ansvar för att det är så här. Det verkar ligga i mångas natur att per automatik anklaga Israel för allt detta.

Det är knappast Israels fel att området är tättbefolkat, inte heller vilken nivå arbetslösheten ligger på. Väljer Mahmoud Abbas att inte betala elektriciteten för sina systrar och bröder i Gaza är det hans val. Väljer befolkningen Hamas till sina ledare, varpå de aldrig utlyser nya val, kan knappast Israel lastas för det.

Hamas är extremt pressat. Man har inte gett sin befolkning något gott under sina dryga tio år vid makten, förutom ett krig då och då samt stor fattigdom. Man har förlorat en stor del av sitt ekonomiska stöd från bland annat Qatar. Befolkningen i Gaza är mycket missnöjd men vågar (ännu) inte göra uppror mot Hamas. Hamas har inte lyckats enas med Abbas och hans styre på Västbanken. Det var annars ett sätt att återfå legitimitet, säkra elektricitet, hjälpa sin befolkning och kanske till och med stärka sin makt i Gaza och utmana på Västbanken. Men Hamas och PLO är dödsfiender och någon överenskommelse kan inte skönjas.

Läs mer HÄR.

Ny general i Frälsningsarmén

Igår, den 24 maj, valdes Brian Peddle till ny ledare för den världsvida Frälsningsarmén med verksamhet i 128 länder.

Brian Peddle är kanadensare och har tjänstgjort inom följande frälsningsarméterritorier:
Kanada och Bermuda
Nya Zeeland, Fidji och Tongo
Storbritannien och Irland
Internationella högkvarteret i London

Längtan efter balans och helhet

TIO STEG I DEN KRISTNA VANDRINGEN

Steg 1: Maktlöshet - Längtan efter balans och helhet - Din innersta längtan

Bilden: Från den norska publiceringen av Tio Steg Framåt

Det finns något längst in i varje människa som längtar. Det är en längtan efter balans och helhet, en längtan att komma i kontakt med Gud.

Denna längtan är något som är inbyggt i alla människor i alla tider och i alla civilisationer. Om man inte har lärt känna Gud, driver denna längtan människor att skapa sig en ”Gud” i form av en sten, ett träd eller vad som helst.

Alla människor är inte beredda att erkänna att denna längtan finns i deras inre. Det kan till och med vara så att man inte upptäckt denna längtan själv.

Man kan fylla sitt liv med så många aktiviteter och jagande efter saker att man kan hålla denna längtan på avstånd. Men förr eller senare når denna längtan ifatt oss, för den är en del av oss själva, och vi kan inte springa ifrån oss själva även om vi skulle vilja det ibland.

Många människor är rädda att släppa fram denna längtan. Man kan vara rädd för stillheten och tystnaden för att man inte vågar låta den inre människan hinna ifatt sig. Man kan fylla dagen med ljud skratt och intensiv samvaro med andra, men då det är kväll och vi släcker sänglampan hinner våra egna tankar ifatt oss och ropar efter helhet, balans och inre frid.

Till och med människor som ser ut att lyckas bra här i livet går och bär på samma längtan. De jagar genom livet för att uppfylla alla sina mål och de lyckas. De får det efterlängtade jobbet, får råd att köpa drömvillan och köper bilen som överglänser det mesta. Men förr eller senare hinner längtan ifatt dem. De sitter där med allt de har strävat efter och alla sina uppfyllda drömmar och frågar: ”Var det verkligen det här som var meningen med livet?”

De människor som inte lyckas så bra i livet upptäcker kanske tidigare i livet att det finns något i dem som ropar efter en djupare mening med livet än bara att överleva.

Att inse och erkänna sitt behov av hjälp

Petrus var fiskare. Han hade varit ute och fiskat hela natten (Du kan läsa om det i Lukas evangelium kapitel 5). Fastän Petrus hade arbetat hela natten hade han inte fått någon fångst. Ändå var Petrus professionell fiskare. Var det något han kunde i livet så var det att fiska. Då han hade åkt ut på fisketuren hade han säkert haft förväntningar på ett lyckat resultat, han hade säkert trott att det skulle gå bra och att han skulle komma hem med en rik fångst så att han kunde försörja sin familj.

Men ingenting blev som Petrus och hans vänner hade hoppats den här natten. Trots alla ansträngningar i mörkret och kylan återvänder de på morgonen utan en enda fisk. Ett totalt misslyckande! Trötta, nedslagna, missmodiga och misslyckade kommer de in till stranden på morgonen.

Då står Jesus där på stranden! Han talar till dem och ber dem lägga ut näten en gång till på ett annat ställe. Petrus påpekar att han faktiskt har försökt hela natten, men eftersom Jesus ber dem skall de försöka en sista gång. Plötsligt förändras hela situationen. De får så mycket fisk att näten är nära att brista. De får vinka åt sina kamrater att komma och hjälpa till.

Efter denna dag blev ingenting i Petrus liv sig likt. Han började ett nytt liv. Han lämnade näten och började följa Jesus.

Det fanns något positivt i den maktlöshet och hopplöshet som Petrus upplevde då han försökt hela natten och misslyckats. Han var mottaglig för Guds erbjudande. Om han hade kommit hem med en stor fångst hade han kanske inte ens lagt märke till att Jesus stod där på stranden. Men nu, efter alla misslyckade försök var han mottaglig för att ta emot hjälp från Gud.

Det finns något positivt med att inse och erkänna sitt misslyckande och sin maktlöshet. Det positiva är att vi då kan bli mottagliga för en förändring. Bara den människa som har erkänt sitt behov och sin längtan kan vara mottaglig för hjälp.

Att inse och erkänna sin verkliga situation kan i själva verket vara det första steget mot en förändring i livet. Det första steget in i en ny verklighet, en ny livssituation.

Undanflykter

Många gånger kan det vara frestande att, i stället för att erkänna sitt behov eller sitt misslyckande, skylla på andra människor eller på andra omständigheter för att situationen är som den är. Man kanske säger:

-”Jag har haft dåliga uppväxtförhållanden…”

-”Det är inte mitt fel! Att situationen är som den är beror på dåliga kamrater, myndigheter och en rad olyckliga omständigheter som jag inte kan rå för”

Även om det kan vara behagligt att gömma sig bakom ursäkter så hjälper det mig inte i min situation. Det bara håller min befrielse på avstånd.

En förutsättning för att kunna ta emot verklig hjälp är att man inser att man behöver hjälp. En förutsättning för att ta emot hjälp från Gud är att man ser och erkänner sin situation, sitt behov och sin maktlöshet.

Jesus kallar de människor ”saliga” som vi normalt skulle kalla det motsatta av saliga: de fattiga, de sörjande, de hungrande, det törstande osv.

Deras ”salighet” ligger i att de har ett klart behov som de har sett och kan erkänna. Detta är den första förutsättningen för att ta emot befrielse och förlossning från Gud.

Den som inte hungrar eller törstar efter en förändring, eller den som aldrig erkänner att något är fel håller sin befrielse på långt avstånd.

Denna inre oro, längtan eller törst är alltså inte bara något negativt. Att erkänna den är det första steget ut mot friheten.

Det finns ett botemedel mot misslyckande och skuld: förlåtelse! Men mot undanflykter och förnekande finns det inget botemedel.

Då vi vågar kapitulera och låta vår inre längtan komma ifatt oss – DÅ FINNS DET HOPP!

Om du känner att du är beredd att ta detta steg, kan du göra följande bekännelse till din egen:

”Jag erkänner att det finns en längtan i mig efter att få uppleva balans och mening i mitt liv och att jag inte i egen kraft kan klara det.
-Denna inre oro och känsla av maktlöshet är början på Guds verk i mitt liv” ________________ På norska: Läs HÄR.
________________ 

Läs mer om TIO STEG FRAMÅT HÄR.
_____________________________

”Regeringen har glömt våra existentiella behov”

- Biskop Fredrik Modéus i DN Debatt -

Nyligen lämnade regeringen propositionen ”En god och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik” till riksdagen. Mycket i förslaget är bra, till exempel förståelsen att ansvaret för folkhälsoarbetet åvilar hela samhället och ambitionen att de påverkbara hälsoklyftorna ska minska inom en generation. Samtidigt tycks det som om en aspekt av begreppet hälsa har gått regeringen förbi. En viktig pusselbit för människors välmående saknas: den existentiella hälsan. En sökning visar att orden fysisk och psykisk förekommer vid 74 respektive 76 tillfällen i den 130-sidiga propositionen, ofta i betydelsen fysisk respektive psykisk hälsa. Ordet existentiell förekommer vid 0 tillfällen.

Sverige drabbas regelbundet av stormar. Gudrun, Per och Dagmar är namn som väcker minnen hos många. Där en storm dragit fram ser man att granarna har fallit medan tallarna står kvar. Orsaken är enkel. Granen har ett ytligt rotsystem medan tallens rötter går djupare. Det är lätt att dra paralleller till människan: med djupare rötter klarar vi oss bättre. Den som upplever hopp, harmoni, helhet, meningsfullhet, förundran, andlig kontakt och gemenskap står stadigt när livet stormar. 

Läs mer HÄR.

Det färgglada mörkret – En granskning av innehållet i Stockholm Pride och dess konsekvenser för folkhälsan

Claphaminstitutet släpper nu det som blir landets första sammanställning av innehållet i Stockholm Pride. Sommaren 2018 kommer EuroPride till Sverige, med ambitionen att binda samman hela landet till ett enda stort Prideevent från 27 juli till 19 augusti.

Eftersom nästan hela samhället okritiskt ställer sig bakom Pride, anordnar regnbågsflaggning och går med i Pridetåget, är det mycket överraskande att ingen egentligen tycks ha studerat själva programinnehållet. Det är det uppdraget Claphaminstitutet nu tar oss an i rapporten ”Det färgglada mörkret – En granskning av innehållet i Stockholm Pride och dess konsekvenser för folkhälsan”, skriven av Bengt Malmgren, Therése Ewert och Lars-Göran Sundberg.

Läs mer HÄR.

Vi står mitt i ett experiment som har utförts på barn

- Johan Hakelius i Expressen -

För 15 år sedan delade föräldrar historier om barnens ätvanor. De var vegetarianer, eller veganer, eller något annat ännu mer komplicerat. Den som bara åt i största allmänhet, hade inte mycket att komma med. Nu är det könsidentitet och sexuell läggning som gäller. Historierna samlas på hög som småmynt i en gammal askkopp: fler och fler, men för krångliga att bära med sig. ”Min ena dotter är en polyamorös, asexuell, lesbisk transperson, min andra är bara pansexuell.”

En del berättar med ett roat leende. Andra med en uppgiven suck. Vissa med stolt normkritiskt anslag. Ett fåtal vågar visa lite oro.

Det är ju inget konstigt med det här. Inget konstigt i den meningen att de som är kring 20 nu är den första generationen som redan på dagis – jag vet att ni vill kalla det förskola – kan ha haft fröknar – jag vet att ni vill kallas pedagoger – som var rejält utbildade i kön som social konstruktion. Och så fortsatte det för den här generationen, genom stadium efter stadium....

Detta kanske är en utomordentlig utveckling, som befriat en hel generation från könsrollernas ok. Visserligen läser vi gång på gång om den växande psykiska ohälsan bland de unga. Man kan ju tycka att friheten att välja kön, eller inte välja något kön alls, i stället borde ha lett till en explosion av psykiskt välmående. Men vad vet man.

Läs mer HÄR.

Tidig söndagsmorgon i Riga den 20 maj

Veckorevy från min högst personliga utkikspunkt på livet

Så var det dags för ännu ett besök i Lettland. Tidigt fredagsmorgon körde vi till Arlanda och sedan vidare med flyg till Riga. 

Fredagen användes till planeringssammanträde på Regionhögkvarteret, coachingsamtal och på kvällen soldatförberedelsekurs på Riga första kår. Det var den 7 samlingen av 10. Vi räknar med att det blir soldatinvigning i juni.

På lördagen bytte vi ut uniformen mot mot motionskläder. Det var dags för Riga Maraton! Vi sprang inte själva maratonloppet, vi sprang (och gick) familjemaraton på 4,2 kilometer.

Uppvärmning

Bön

På väg till startplatsen

Deltagarna på Riga 1 startade med lite uppvärmningsgymnastik i lokalen. Passet avslutades med bön. Därefter gick vi i samlad trupp nedför huvudgatan till startplatsen för Maratonloppet. På ryggen hade vi en sköld med texten "Hjärtat till Gud och handen till människor", samt länken till Frälsningsarméns hemsida i Lettland.

Här ser du två av deltagarna inför starten. Redan då jag fick min nummerlapp slog det mig att den liknade väldigt mycket bilden som polisen skickade till mig med nummerskylten på den bil vi använder under våra besök i Lettland.

Varför tror du är polisen så vänlig så dom skickar bild på min åktur? Jo, det var för att jag råkade köra 63 km/timmen. Jag fick bilden med tillhörande inbetalningskort. Så då jag nu sprang maraton på samma ställe och med nästan samma slags nummerskylt saktade jag ned då jag passerade fartkameran. Man vill ju inte bli fotograferad alltför ofta.

Alla löparna i maratonloppet kom i mål och fick sina guldmedaljer. Jag tror jag kom i mål sist i vår grupp, men det var antagligen för att jag saktade ned vid fartkameran.

Senare på lördagskvällen åkte vi till Riga flygplats för att möta en kadett från Sverige som ska vara med oss här några dagar för att se på Frälsningsarméns arbete i Lettland.

Men nu är det söndagsmorgon och snart dags att åka till Riga 1 och förmiddagsgudstjänst. Idag har vi avslutningen av "försakelseinsamlingen" i Lettland och det kommer att prägla en del av gudstjänsten. Sedan ska vi naturligtvis fira församlingens födelsedag, Pingstdagen, då kåren i Jerusalem fick 3.000 nya medlemmar första dagen.

Ha en välsignad vecka
Peter Baronowsky

Kristna verksamheter nominerade till Stockholmspris

En församling inom Frälsningsarmén och Stockholms stadsmissions verksamhet för unga har nominerats till utmärkelsen Min lokala hjälte av lokaltidningen mitt i.

Två kristna verksamheter är nominerade till Söderhjältar 2018, en utmärkelse som ges till "lokala hjältar" av tidningen Mitt i.

– Jag känner mig ärad och välsignad, säger Turid Bååth, verksamhetschef för Frälsningsarméns kår 393 på Södermalm som nominerats av tidningens läsare.

– Man blir ödmjuk. Det värmer att någon tänker att vi betyder så mycket att man tar sig tid att nominera,

Kår 393 är Stockholms yngsta Frälsningsarméförsamling. Som alla församlingar inom Frälsningsarmén bedriver Södermalmskåren omfattande social verksamhet, men här är det ensamstående mammor som står i särskilt fokus. Man anordnar bland annat kostnadsfria läger för familjer, pysselverkstad, träningspass och babysång, och hjälper kvinnor i skyddat boende.

Läs mer HÄR.

Inför söndagen - Pingstdagen - Den Helige Ande

1 Mos 11:1-9   Apg 2:1-11   Joh 14:25-29   Ps 104:27-31

Den Helige Ande kan ibland vara svår att beskriva med ord, men dess verkningar är desto mer synliga.

När Jesus talar med Nikodemus liknas Anden med vinden. Vi kan inte se den, men vi ser hur träden rör sig och påverkas av vinden. Både det hebreiska ordet "ruach" liksom det grekiska "pneuma" som översätts med Ande, betyder också "vind" och "andedräkt". Det är Guds Ande som ger liv. I skapelsen blåste Gud andligt liv in i människan och hon vandrade i gemenskap med Gud!

På pingstdagen blev den Heliga Andes verkan påtaglig hos Jesu efterföljare. Från att ha varit en rädd försagd skara, blev de en frimodig utåtriktad växande grupp! I Apg 1:8 ser vi att det är den Helige Ande som ger kraften och förmågan att utföra det kristna uppdraget. 

Läs mer HÄR.

Hamas och Sverige pekas ut som medansvariga

- Världen idag -
 
Våldet vid Gazagränsen på måndagen – där palestinska barn skickades fram i skottgluggen – beror bland annat på det svenska biståndet. Det menar Israel-kännaren Tomas Sandell. – Pengarna går bland annat till utbildning och hatretoriken mot judarna i palestinska skolor motiverar att sända sina barn i döden, säger han.

Tomas Sandell understryker att det centrala att komma ihåg när det gäller händelseförloppet vid gränsen till Israel förra måndagen är att det är Hamas som ligger bakom demonstrationerna.

– Det är en terrororganisation också enligt EU, så det var ingen fredlig demonstration. I Hamas stadgar är utplånandet av Israel en huvudmålsättning. Detta glöms lätt bort i mediabilden, säger Sandell som leder organisationen European coalition for Israel.

Läs mer HÄR.

Gazademonstration inte helt fredlig

- Sändaren -

"Visst är det sant att Västbanken är ockuperat av Israel men sällan framförs att i samband med sexdagarskriget var det inte fritt palestinskt område som ockuperades utan ett område som Jordanien ockuperat i nitton år. Gaza var före kriget ockuperat av Egypten."

Läs mer HÄR.

En kongress i Stockholm för länge sedan

Något läsvärt mitt i veckan

De senaste två veckorna har jag på MITT I VECKAN refererat från en bok som jag läst i sommar: "De talade med andra tungor". Boken är skriven av en tvivlande reporter som ville ta reda på mer om tungotal i den kristna församlingen.

Där kan vi läsa om hur människor som talar i tungor ibland kan tala på ett språk de själva inte kan, precis som det hände på den första pingstdagen. Sådant kan hända även i Frälsningsarmén och till och med på ett kongressmöte.

För länge sedan avhölls Frälsningsarméns årskongresser i Kungliga Tennishallen i Stockholm. Där samlades mellan tvåtusen och tretusen människor till kongressmöten (om jag kommer ihåg rätt). Det var välregisserade möten. De som skulle medverka fick ett detaljerat program för det mötet de skulle delta i, vad de förväntades göra och hur länge de förväntades göra det.

Men ibland blev det inte som man tänkt med programmet. Men innan jag kommer till det som jag egentligen tänkte berätta om idag kommer jag på ett annat tillfälle då det inte blev som man tänkt.

Frälsningsarmén pop-grupp Glorymen skulle medverka på ett kongressmöte. Det var min bror Jan, Bempa, Holger, Peter och Lennart. Men då de började spela var det lite starkare än den vana mötespubliken förväntat. En dam på första bänken svimmade, ambulanspersonal tillkallades, en av förstärkarna började brinna, så det blev verkligen Blod & Eld.

Men nu, till dagens berättelse, då allt inte gick efter programmet. Den som berättat detta för mig är Bertil Rodin. Bertil var bibellärare på Dalarö Folkhögskola samtidigt som jag var bibellärare på Jelöy Folkehögskole i Norge. Vi hade årliga besöksresor mellan våra klasser och vid ett tillfälle berättade Bertil följande:

Mitt under ett kongressmöte reser sig en kvinna och talar högt i tungor. Det blir helt stilla i lokalen. Mötesledaren kunde inte finna detta i programmet och väntar på en eventuell uttydning. Men ingenting kommer. Man upplever det säkert som att någonting var fel med det som hände. Efter mötet försvann kvinnan och ingen visste vem hon var.

Efter mötet visade det sig att en kvinnlig missionär satt i folkmassan. Hon var hemma på hemlandssemester. Hon var trött. Hon hade arbetat hårt i många år hos en infödingsstam utan att se några påtagliga resultat av sitt arbete. Hon var missmodig och övervägde starkt att inte resa tillbaka. Men tungomålstalet under gudstjänsten kom på det språk som hon lärt sig bland infödingarna där hon arbetade. Det var förmodligen bara den här missionären i den stora församlingen som förstod vad som sades.

Budskapet som talades ut av en främmande kvinna på det främmande språket handlade om att Herren hade sett hennes situation och han talade uppmuntran till kvinnan att fortsätta i sin kallelse. Stärkt av den här händelsen kunde missionären vända tillbaka till missionsmarken.

/PB

Kongress i Oslo

Läs mer om kongressen i Oslo HÄR.

Bygget norr 2018

                                                            Läs mer i foldern HÄR.

Bygget Mälardalen 2018

Läs foldern för mer information HÄR.

Rapport 5 från KING OF KINGS - Örnsköldsvik 10-13 maj 2018

Gästbloggare: Fredrik

Här kommer den sista uppdateringen från King of Kings Conference i Ö-vik.

Niklas Hallman

Söndag fm avslutningsgudstjänst med Niklas Hallman.
Jesus lärde oss en enkel bön som han ofta bad.
"AbbaFader, för Dig är ingenting omöjligt.
Abba är väldigt personligt och det betyder "min pappa".
Vi måste förvalta föräldraskapet för att få en förvandlad generation, men också få en personlig relation
så att vi kan tillbe Gud med orden Abba Fader.

Denna kärlek och relation ser vi också i treenigheten. Det är en gudomlig dans av uttryckande kärlek.
Jesus lyftes upp på Kristi himmelfärdsdag och lite gammaldags kan man undra hur långt han har kommit då nästa galax ligger 2,5 miljoner ljusår bort.
Men han är ändå nära dig och mig!
Sak 14:4 och framåt säger att Herrens namn ska vara ett enda. Alla ska relatera till honom. King of kings!
Då ska vi känna Guds Faders hjärta.
Om vi inte lär känna fadershjärtat utövar vi en dödlig religion. Helig ande kommer från Gud, från Fadern.
Det är sanningens ande direkt från fadershjärtat.
En fader utsläcker inte liv. Fadern skyddar och bevarar.
Med den vissheten gick Jesus till Golgata. Abba fader, för Dig är allting möjligt.
När Jesus säger "Min Gud, Min Gud, varför har du övergivit mig så var det från en sång som alla judarna kunde.
Ps 22. Den fortsätter "Alla som ser mig gör narr av mig", "medan vi höll honom föraktad bar han våra synder"

Han sa sedan Fader, i dina händer lämnar jag nu mitt liv.
Den som inte lärt känna fadern lämnar och släcker liv. Den som känner Fadern räddar liv.

I Romarriket fanns de 12 tavlornas lag. Där står bl a att ett adopterat barn har större rättigheter än ett biologiskt barn.
Ett adopterat barn var utvalt. Det kunde man inte förskjuta. Det kunde man med biologiska barn.
Josef var adoptivfar till Jesus. Han skyddade Jesus. När anden väckte honom flydde han genast ut i öken med Jesus.
Rom 8:15 Ni har fått en ande som ger er söners rätt, inte slavars.
De som mottog romarbrevet kunde relatera till det. Slaveriet var så utbrett. Det fanns flera miljoner slavar i det område som idag är Italien.
De var rättslösa och visades upp nakna för köparna i centrala Rom.
När Jesus dog på korset uppfylldes flera lagar. Vetekornets lag, de judiska lagarna.
I samma sekund som Jesus dör adopteras vi av Gud Fader och ger oss Kungars rättigheter.
Du är en älskad dotter/son.
Skandinavien behöver fäder som inte bara är upptagna av sig själva. Som kan se potentialen i den kommande generationen.

Hur känner du fadern?
Som en slavherre eller som en älskande far?
Är han personlig för dig?
Guds ande vill uppväcka dig och påminna dig om att du är utvald.
Abba fader, för dig är ingenting omöjligt.

Med det så tackar jag för att jag fått vara gästbloggare och för att ni orkat läsa mina inlägg.

Blessings
Fredrik

UTMANINGEN 2017-18

Antar du utmaningen? Vill du vara med att läsa Bibeln?

Nu är den rätta tidpunkten att börja! Onsdagen den 16 maj börjar vi läsa profetiska böckerna i Bibeln!

Den 16 maj börjar vi med det första kapitlet i Jesaja och läser det sista kapitlet i Malaki den 31 december. 

 

   De flesta kristna vill gärna läsa Bibeln, men många har svårt att få något system i bibelläsningen. Om du vill kan du få vara med oss i bibelläsningen. .

    Vi läser ett kapitel om dagen och varje morgon får du ett mejl med några tankar från det kapitel vi läser den dagen. Vi är nu många som är med i den här bibelläsningsplanen.

    Om du vill vara med behöver du bara skicka ett mejl till info@rupeba.se och skriva UTMANINGEN. Då får du ett mejl varje morgon och tillgång till bloggen där vi sparar alla tidigare inlägg.

    Välkommen med du också! (Det kostar naturligtvis inget och du kan avbryta prenumerationen när du vill)

”Napalmflickan” på krigsfotot skriver bok om sin väg till Jesus

- Dagen -
Hela världen känner igen bilden på den vietnamesiska flickan som naken flyr de amerikanska napalmbomberna. Mer än 40 år efter den traumatiska händelsen i Vietnam har hon skrivit en bok om hur hon många år senare fann frid hos Jesus.

1982 inträffade en händelse som skulle komma att bli en vändpunkt i hennes liv. En dag på centralbiblioteket i Saigon när hon gick igenom sortimentet av böcker på vietnamesiska om religion började hon till sist bläddra i ett Nya testamente....

Julafton 1982 besökte hon en gudstjänst i en liten kyrka i Saigon. Pastorn talade om att julen inte handlar om en massa gåvor, utan om en specifik gåva: Gåvan Jesus Kristus.
”Medan jag lyssnade på det här budskapet, visste jag att något förvandlades inom mig.”
Efter predikan reste hon sig och gick gången fram till altaret. ”Och där, i en lite kyrka i Vietnam, några få kilometer från gatan där min resa hade börjat mitt i ett kaos av krig – natten innan världen skulle fira Messias födelse – bjöd jag in Jesus i mitt hjärta.”

”När jag vaknade upp den juldagsmorgonen, upplevde jag det slags helande som bara kan komma från Gud. Äntligen hade jag frid.”

Kim Phuc Phan Thi skriver att hennes tro på Jesus har förvandlat henne totalt. Hon har till och med kunnat förlåta dem som har skadat henne och gett henne ärren på hennes kropp. ”Tron har gjort det möjligt för mig att be för mina fiender i stället för att förbanna dem. Och den har gjort det möjligt för mig att inte bara tolerera dem, utan att verkligen älska dem.”

Läs mer HÄR.