Medan jag höll på att skriva förra veckans "Tidig söndagsmorgon" kom jag på att det var i januari 1975 som Rut och jag blev "drabbade" av Gud. Gud förvandlade våra liv, vi blev döpta med Den Helige Ande. Allt blev nytt. I torsdags la vi ut ett vittnesbörd som Rut skrev till Stridsropet vid den tiden. Gå tillbaka och läs det om du inte har gjort det.
På gudstjänsten i söndags vittnade jag om den händelsen och att det nu är femtio år sedan detta hände. De sista 25 åren av 1900-talet pluss de 25 första av 2000-talet.
Under veckan var vi sedan hemma hos goda vänner och berättade att det just nu är femtio år sedan våra liv förvandlades. Och våra vänner utbrast "Ja, men då är det ett jubelår för er i år!"
Då vi kom hem ville jag kolla lite mer vad ett jubelår innebär och på nätet kunde jag läsa följande: Först kunde jag läsa från den katolska kyrkan:
"Ett jubelår är ett särskilt heligt år som firas vart 25:e år i den katolska kyrkan. Det senaste var jubelåret 2000 och nu står vi på tröskeln till jubelåret 2025. Jubelåret är ett tillfälle för de troende att som pilgrimer leva sin tro i botgöring, omvändelse, försoning och gottgörelse. Ett tillfälle för att fördjupa sin tro och vittna om den med ett förnyat engagemang."
Jag tar speciellt till mig den sista meningen inför det nya året: "Ett tillfälle för att fördjupa sin tro och vittna om den med ett förnyat engagemang."
I den antika judiska traditionen firades jubelåret var 50:e år, och det var tänkt som ett år att återställa jämlikhet bland alla Israels barn och ett viloår för jordbruksmarken. Jubelåret erbjöd nya möjligheter: slavarna befriades, skulder sanerades.
Därifrån tar jag med mig Jubelårets nya möjligheter: Befrielse, frälsning, förlåtelse och en ny start.
Men jag vill också inför det nya året ta till mig ett ord som Josua fick av Herren:
"Du är nu gammal och har nått hög ålder, men ännu återstår det en stor del av landet som ska intas." (Josua 13:1).
Ja, det finns fortfarande många människor som inte är frälsta, det finns många människor som behöver uppleva Guds förlåtelse i sina liv, det finns också många kristna som blivit missmodiga och trötta och som längtar efter förnyelse och ett dop i den Helige Ande.
"...ännu återstår en stor del av landet som ska intas"
Och du får också vara med!
Med önskan om en välsignad ny vecka
Peter Baronowsky
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar