DAGENS ANDAKT, den 6 april

”O att mitt folk ville höra mig och att Israel ville vandra på Herrens vägar. Då skulle jag snart kuva deras fiender…” (Ps 81:11-12)

Guds största problem i Gamla testamentet var inte att skydda sitt folk mot deras fiender. Visst fanns det fiender, men för Gud var det oftast inte fienderna som ställde till det mest. Guds största problem var hans egna, dem som han själv hade utvalt. Det var de som inte brydde sig om att lyssna på Gud och ta emot hans vägledning. De uppträdde på samma sätt som du och jag ofta gör. Vi vill göra sakerna på vårt sätt och har så bra lösningar på allt. Men våra metoder och våra lösningar förslår inte mycket i den andliga kampen. I den måste vi lyssna på Gud. Han har ett större perspektiv och om vi vill vinna seger över våra fiender måste vi ta tid att lyssna på Gud och våga gå hans vägar.

                                       BÖN

Idag vill jag avsätta tid att bli så stilla att jag kan höra din röst i mitt inre och uppfatta din vägledning. Hjälp mig att lyda din röst åtminstone någon gång idag, om det så bara handlar om att säga ett vänligt ord till någon, ringa ett telefonsamtal eller bjuda någon på en kopp kaffe.

MED ÖPPNADE ÖGON OCH BRINNANDE HJÄRTAN – Lukas 24

Bibelläsning: Lukasevangeliet 24
Läs bibeltexten här

Då öppnades deras ögon, och de kände igen honom, men han försvann ur deras åsyn. Och de sade till varandra: "Brann inte våra hjärtan när han talade med oss på vägen och öppnade Skrifterna för oss?" (Luk 24:31-32 FB)

Lärjungarna hade mött den uppståndne Jesus utan att känna igen Honom. Men resultatet av samvaron med den uppståndne var öppnade ögon och brinnande hjärtan.

Vi kan aldrig åstadkomma detta av oss själva. Det är endast då vi personligen har ett möte med den uppståndne Jesus som våra ögon kan öppnas och våra hjärtan blir brinnande.

Världen behöver verkligen människor med öppnade ögon och brinnande hjärtan. Låt oss söka gemenskapen med den uppståndne så att vi kan bli de människorna.

==> Mannakorn att tugga på under dagen: Med öppnade ögon och brinnande hjärtan. Var finns jag i detta?

Översikt - Kommentar - Till eftertanke

Jesus uppstår - vers 1-12
Kvinnorna gick tidigt på morgonen till Jesu grav med välluktande kryddor. Hur kommer det sig att de överhuvudtaget gick till graven? De visste ju att det fanns en stor sten som de inte kunde rubba framför graven. dessutom stod det vakter utanför graven. De flesta skulle nog tänka att det inte var någon idé att gå till graven, eftersom det låg en stor sten i vägen.

Till eftertanke:
Är det så jag brukar tänka? Det är ingen idé att försöka. det kommer inte att gå i alla fall.

Stod Jesus verkligen upp från de döda?
Det är något som ständigt ifrågasätts. Redan på uppståndelsedagen var det otroligt för de flesta: Kvinnorna visste först inte vad de skulle tro (vers 4), och då de berättar att graven var tom för apostlarna tog de det som tomt prat (vers 11).

Men det mest troliga är nog ändå att stod upp från de döda. Vilka är alternativen?
Var graven verkligen tom, kan vi börja fråga oss?

Om den inte hade varit tom, hade det inte blivit någon kristendom på jorden. Om den inte hade varit tom hade det varit lätt att visa att ryktet om hans uppståndelse var falskt.

Om graven var tom vad kan då ha hänt med Jesu kropp?

Kan Jesu fiender tagit bort kroppen? Nej, naturligtvis inte. Det var ju det de fruktade mesta av allt.

Kan Jesu vänner tagit bort kroppen? Det är inte troligt. Jesu lärjungar trodde verkligen att Jesu hade uppstått. De trodde till och med så mycket på det så de var villiga att ge sitt liv för den sanningen. Det finns många människor som är beredda att ge sina liv för något de tror på, men det är mindre troligt att människor är beredda att dö för något de vet är en lögn.

Om graven var tom och varken Jesus fiender eller Jesu vänner flyttat kroppen, finns det bara ett alternativ igen: Jesus som var död, blev levande igen.

På Emmausvägen - Vers 13-35
På vägen till Emmaus får två lärjungar sällskap av Jesus, men de känner inte igen honom. De två lärjungarna berättar för Jesus att han har dött och inte längre finns bland dem.

Till eftertanke:
Jesus hade slagit följe med lärjungarna (vers 15), men lärjungarna märkte det inte. Tror du det är vanligt att det är på samma sätt med oss. Jesus finns hos oss utan att vi vet det?

Löftet om den Helige Andes kraft
- Vers 36-53
Jesus ger här inte lärjungarna uppdraget att gå ut i hela världen och göra alla människor till lärjungar. Det verkar snarare som att Jesus håller dem tillbaka. Han ber dem att stanna kvar i staden (vers 49). Var Jesus rädd att de skulle gå ut och försöka utan den Helige Andes kraft? Han säger: "Ni skall stanna här i staden tills ni har blivit beklädda med kraft från höjden"

Till eftertanke:
Hur är det med mig? Har jag blivit beklädd med kraft från höjden?

Gabriel fick ett NYTT liv

Gabriel brottades med missbruk och andra beroenden. Oförmögen att ta sig ur problemen fick han hjälp av Jesus och idag är han helt fri och lever ett liv fullt av hopp och mening! Klicka på videon för att höra på hans berättelse.

Se vittnesbördet här: https://youtu.be/LZMzFEe5Lps

DAGENS ANDAKT, den 5 april

 

”Se jag sänder min budbärare framför dig, och han ska bereda vägen för dig” (Mark 1:2) 

När Jesus skulle komma till jorden sände Gud en budbärare framför honom som skulle bana väg för honom. Johannes fick förbereda folket på att nu var tiden inne då Messias skulle komma. Det skapades en beredskap hos dem som ville lyssna, ta emot och förstå Guds handlande. I Bibeln ser vi att Gud ofta sände budbärare i förväg när något stort skulle ske. Josef fick utstå mycket lidande när han såldes av sina bröder och blev bortförd till ett främmande land. Det var förknippat med mycket lidande, men i psalm 105  kan vi läsa att ur Guds perspektiv fanns det en mening med hans lidande. Det var för att rädda sitt egendomsfolk undan en hungersnöd som Gud ”sände… en man fram för dem, Josef som blev såld till slav”.

Bibeln försäkrar oss om att idag har Jesus själv gått före oss och när han säger till oss ”Följ mig” så kan vi lugnt följa efter för då har han berett en underbar väg för oss.

                                         BÖN

Tack Gud för att du kallar oss att följa dig. Och tack för att det alltid är tryggt att följa dig för allt vad du gör det gör du med vårt bästa för ögonen.

DEN SKYLDIGE GÅR FRI – Lukas 23

 

Bibelläsning: Lukasevangeliet 23
Läs bibeltexten här

Pilatus beslöt då att de skulle få vad de begärde. Han frigav den som de ville ha fri, mannen som var fängslad för upplopp och mord, men Jesus utlämnade han, så att de fick som de ville. (Luk 23:24-25 FB)

Den skyldige går fri och den oskyldige får betala priset. Det är det Jesu död på korset handlar om. "Syndens lön är döden", men Jesus tog vår plats så att alla vi syndare blir befriade då vi vänder oss till Gud och tar emot frälsning och förlåtelse.

Dagligen får vi be Gud om förlåtelse för våra synder och ta emot förlåtelsen. Dagligen blir vi då renade och befriade från all vår synd och kan gå vidare, rena och fria.

Man kan kanske tycka att det är orättvist, och det är det. Men Jesu förlåtelse handlar inte om rättvisa, den handlar om kärlek.

==> Mannakorn att tugga på under dagen: Av bara nåd!

Översikt - Kommentar - Till eftertanke 

Den oskyldige döms till döden
Gång på gång förklaras Jesus oskyldig:
- Pilatus säger till översteprästerna: "Jag finner inget brottsligt hos den mannen"
(vers 4)
- Pilatus till översteprästerna och rådsmedlemmarna efter att Jesus hade blivit förhörd av Herodes: "Jag har...inte funnit honom skyldig till det som ni anklagar honom för" (vers 14)
- Herodes har inte funnit honom skyldig (vers 15)
- Pilatus ville frige Jesus (vers 20) och säger igen "Jag har inte funnit honom skyldig till något som förtjänar döden" (vers 22).
- En av brottslingarna som korsfästes samtidigt med Jesus säger om Jesus: "Vi får vad vi förtjänat. Men han har inte gjort något ont" (vers 41)

Till eftertanke:
Trots alla som förklarade Jesus oskyldig fanns det en folkmassa som skrek "Korsfäst! Korsfäst honom!" (vers 21).
Hur kom det sig att Pilatus sände en oskyldig person till döden?
Hur kom det sig att folket demonstrerade ett sådant hat mot Jesus?

Nåd istället för rättvisa
Jesu död på korset handlar om nåd istället för rättvisa:
- Jesu död innebar att en mördare, Barabbas, blev fri (vers 18)
- En brottsling som efter egen utsago får ett rättvist straff (vers 41), får följa med Jesus in i paradiset (vers 43)
- Jesus ber om förlåtelse för dem som hatar honom, hånar honom, misshandlar honom och dödar honom (vers 34)
Till eftertanke:
Vad innebär det för mig att jag får bli frälst av bara nåd?

Jesus dör
I förbindelse med Jesu död blev det solförmörkelse och förlåten i templet brast mitt itu.
Det ser ut som att avgörande händelser med Guds son Jesus, ackompanjeras av övernaturliga manifestationer i naturen.
Till eftertanke:
- Vilka tecken fanns i förbindelse med Jesu födelse?
- Finns det fler tecken i förbindelse med Jesu död som vi kan läsa om i andra evangelier?
- Vilka tecken ska synas i förbindelse med att Jesus kommer tillbaka till jorden?

Mitt vittnesbörd del 10: INSTITUTET

Efter nio år i Norge kände vi att det var dags att återvända till Sverige. Vi började se oss om efter nya jobb i Sverige. Jag sökte och fick arbetet som distriktsföreståndare för Frikyrkliga Studieförbundet med kontor i Linköping. Men innan jag hunnit svara på jobberbjudandet fick vi en fråga från dåvarande socialchefen om vi var villiga att arbeta för socialtjänsten i Sverige och starta Frälsningsarméns Sociala Institut. Vi tackade ja till den förfrågan och flyttade hem till Sverige hösten 1988.

Socialchefen hade en vision om ett institut som kunde skapa en dokumentation, en handbok, över allt som man visste i Frälsningsarméns Socialtjänst. Det fanns många som var duktiga inom FA på att göra en massa saker, men kunskapen fanns bara hos de som arbetat en längre tid, och de nya föreståndarna fick göra många ödesdigra misstag innan de lärt sig vad de äldre redan kunde.

En annan vision hos socialchefen var att vi skulle skapa våra egna högskoleutbildningar för våra socialarbetare. Tio år senare var de visionerna uppfyllda. Det kan ta tid att låta drömmar bli verklighet. Det vi drömmer om idag kan kanske vara verklighet om tio år.

Handboken blev verklighet: Administrations- och Strategipärmar först som pappersutgåvor och senare som digitala utgåvor. Arbetsmiljöhandboken blev också en del av den dokumentationen som socialchefen drömde om.

Vi skapade flera högskolekurser i samarbete med två olika högskolor i Sverige. En tvåårig Grundkurs i Social Arbete (GISA) och terminskursen Grundkurs i Psykologi. Båda kurserna gick i kvartsfart och deltagarna arbetade resten av tiden på sina respektive arbetsställen.

De första tre åren var Institutet lokaliserat till Västsverige. Därefter blev vi ombedda att också ansvara för Lännersta kursgård utanför Stockholm, dit också Institutet lokaliserades.

Det var intensiva år med pensionatsverksamhet, kurscenter och Institut. Men vi fick också där uppleva hur människor blev frälsta.

Vi hade en mängd olika kurser. Förutom Högskolekurserna hade vi kurser i det Tiostegsprogram som vi skrivit och som blivit översatt till femton olika språk. I Tiostegsprogrammet hade vi både grundkurser och fördjupningskurser och många hundra deltagare gick de kurserna.

Vid en av dessa tiostegskurser kom det en deltagare från ett behandlingshem som inte tillhörde Frälsningsarmén. De arbetade också med någon form av andlighet och hennes föreståndare skickade henne till vår kurs för att hon skulle ta reda på vad vi sa om andlighet.

Den första kurskvällen blev hon frälst. Då hon dagen efter vittnade inför de övriga kursdeltagarna sa hon att hon i en av föreläsningarna första dagen hörde något som hon längtat efter i hela sitt liv och då tog hon emot Jesus.

Den andra kvällen på tiostegskurserna hade vi alltid en gudstjänst med inbjudan till förbön. Kvinnan kom då fram och ville bli döpt med den Helige Ande, vilket hon blev. Då hon reste hem efter tredje dagen skrev hon i sin kursutvärdering: ”Jag kom hit som en nykter alkoholist och reser hem som en ny skapelse i Kristus.” Vid senare kontakt med kvinnan fick vi reda på att hennes barn och hennes man också blivit frälsta efter att ha hört hennes vittnesbörd och att de var aktiva i en frikyrkoförsamling.

Vid en annan tiostegskurs blev en behandlingspersonal frälst under ett av gruppsamtalen. Då vi sedan gick ut till kafferasten där alla de andra grupperna redan satt och fikade, berättade han för de andra att han just blivit född på nytt. Vi hade ingen födelsedagstårta till kaffet, men vi sjöng tillsammans ”Happy birthday to you”.

Vi fick också uppleva hur personal på Lännersta tog emot Jesus. Vi hade en ung man som arbetade som vaktmästarassistent. En morgon då vi hade morgonsamling i det gamla fina dagrummet med några äldre pensionatsgäster saknade vi vår vaktmästarassistent som alltid brukade vara närvarande vid morgonsamlingarna. Då vi sjöng sista versen på en stillsam avslutningspsalm, slogs dubbeldörrarna plötsligt upp. Vaktmästarassistenten gick rakt igenom dagrummet med bestämda steg. Han slog nästan omkull stilbordet mitt i dagrummet och satte sig i en av de fina sofforna och utbrister högt: ”Jag måste bli frälst”. Och det blev han också inför ögonen på de förskräckta pensionatsdamerna.

En annan kurs som vi gjorde nästan fyrtio gånger var kursen i FA-kunskap, en tredagarskurs för anställda inom Frälsningsarmén. Den började först som en kurs för Myrornas personal men blev sedan en kurs för alla civilanställda inom FA.

Andra återkommande kurser var Vem vårdar vårdaren, en kurs om hur man tar hand om sig själv så man kan ta hand om andra. Vi hade också Ledarskapskurser, Arbetsmiljökurser, Bibelhelger, retreater, pionjärkurser och många fler kurser.

Under de åren fick vi även ansvar att driva FUS, Frälsningsarméns Underbefälsskola, en kursverksamhet för det lokala ledarskapet inom FA.

Arbetet på Institutet fortsatte för vår del i 20 år.

/PB

DAGENS ANDAKT, den 4 april

 

”Se till att du gör allt efter den förebild som du fick se på berget (Heb 8:5b)

När Mose skulle bygga tabernaklet, Guds boning under ökenvandringen, var det inte för sin egen skull. Det var Herrens verk han skulle utföra och Gud var angelägen att Mose inte skulle börja bygga efter sitt eget huvud. Därför visade han honom tydligt en förebild för hur han ville att arbetet skulle utföras.

När en av våra söner var 4 år ville han så gärna lära sig att skriva sitt namn. Jag skrev en tydlig förebild åt honom, och han hade den framför sig när han tränade. Ändå fick jag gång på gång påminna honom om att han måste se på min förebild om det skulle bli rätt och inte på sina egna ofullkomliga försök. Det hade inte hjälpt ens om han hade sett på en jämnårigs förebild. Det enda som var gott nog om han skulle lära sig skriva namnet, var att försöka efterlikna min förebild.

Jesus är den perfekta förebilden för varje människa. Det är bara han som är fullkomlig. Vi kan se på oss själva och försöka förbättra lite här och lite där, eller vi kan se på andra människor och försöka efterlikna dem, men det är bara när vi håller blicken stadigt på Jesus som den spännande utvecklingen kan börja.

                                              BÖN

Herre, tack för att du som är fullkomlig, vill vara tillsammans med oss små människor och hjälpa oss i livets olika skeden där vi inte får till det. Tack för ditt tålamod med oss och tack för att du hela tiden påminner oss om att vi ska lyfta blicken och se på dig.

 

GUDS TIMING – Lukas 22

Bibelläsning: Lukasevangeliet 22
Läs bibeltexten här

"När stunden var inne, lade han sig till bords, och apostlarna tillsammans med honom" (Luk 22:14 FB)

"När stunden var inne". Gud har alltid en speciell timing i allt Han gör. Att leva som kristen är inte att leva efter en färdigskriven manual. Det handlar om att följa Jesus, att lyssna till Honom.

Det spelar ingen roll hur rätta våra handlingar är om de utförs vid fel tidpunkt. Gud vill att vi ska leva nära Honom. I ständigt beroende av Hans vägledning.

Gud skickar inte iväg oss på uppdrag. Han går före och säger till dig: "Följ mig".

-Följer du med?

==>  Mannakorn att tugga på under dagen: Följ mig! Vad innebär det för mig idag?

 

Översikt - Kommentar - Till eftertanke

Judas förråder Jesus - Vers 1-6 och 47-53
Då påsken närmade sig "for Satan in i Judas" (vers 3)
Till eftertanke:
- Skedde detta plötsligt eller var detta ett resultat av att Judas umgåtts med tanken på att förråda Jesus en längre tid?
   Det finns profetior i det Gamla Testamentet om att Jesus skulle förrådas och säljas för trettio silverpenningar. Var Judas förutbestämd att förråda Jesus? Eller var det så att Gud på förhand hade sett det val Judas skulle göra?
Till eftertanke:
- Var detta något Judas var tvungen att göra eller något han valde?

Den sista måltiden - Vers 14-38
Detta var en stund Jesus hade längtat efter. Den sista måltiden tillsammans med sina lärjungar.
Jesus talar med lärjungarna om vad som snart kommer att hända. Han talar om at han ska bli förrådd och om sitt förestående lidande och sin död. Jesus säger säkert detta med sorg över att en av hans lärjungar kommer att förråda honom, och med bävan inför det han ska gå igenom.
Men det verkar som om lärjungarna inte alls var mottagliga för det Jesus talade om. Lärjungarna var upptagna av ett helt annat samtalsämne: De diskuterade vem av dem som kunde anses vara störst (vers 24).
   Då Jesus delar med sig av den fruktan och sorg som fanns inom honom, tänker lärjungarna bara på sig själva och sin egen position!
Till dessa självupptagna lärjungar säger Jesus "Jag överlämnar riket till er" (vers 29).
Till eftertanke:
- Hur är det med oss idag? Är vi också mer angelägna om oss själva och vår position än om Gud och hans rike?
- Hur kan Jesus överlämna riket till dessa lärjungar som bara tänker på sig själva? Vem överlämnar han riket till idag?

Jesus i Getsemane och inför Stora Rådet - Vers 39-71
Två uttryck från texten som kan vara värda att tänka över:
   Efter måltiden gick Jesus "som vanligt" ut till Oljeberget (vers 39).
Till eftertanke:
- Vi ser det på många ställen i Nya Testamentet. Jesus hade en vana att dra sig undan för att be. Han gick till Oljeberget "som vanligt". Finns det en plats eller en tid där du har som vana att dra dig undan för att tala med din Far i himlen?
   Vid översteprästens hus kan vi läsa att Petrus följde efter Jesus på avstånd (vers 54)
Till eftertanke:
- Vad skulle det betyda idag att följa Jesus "på avstånd"? Tror du att det är vanligt att människor idag följer Jesus "på avstånd"? Hur är det med mig?

Tidig söndagsmorgon i Lidköping den 2 april

 

Veckorevy från min högst personliga utkikspunkt på livet

Under den gångna veckan har rupeba.se fyllt fjorton år. Därav alla ballonger. 2008 höll Rut på att skriva "DAGBOKEN små tankar för märkvärdiga dagar". Den första april det året öppnade vi vår hemsida och Rut såg till att det fanns en ny andakt för varje dag under det året. Sedan dess har vi lagt ut Dagens andakt varje dag i fjorton år. Många dagar är Dagens andakt det mest lästa inlägget på vår sida.

Ett annat återkommande inslag på vår sida har varit UTMANINGEN för att stimulera Guds folk att läsa Guds ord. Vi har omväxlande läst "Gamla Testamentet  på två år" och "Nya Testamentet och Psaltaren på ett år" och vi har haft hundratals läsare som varje dag fått dagens kapitel med kommentarer i ett mejl. 

Orsaken till att vi startade hemsidan var att vi ville vara en röst på nätet för klassisk kristen tro som utgår från att Bibeln är Guds ord. 

Vi vill genom hemsidan förmedla uppbyggelse och stimulera till bibelläsning i en tid där både bibelläsningen och bibeltron har avtagit i vårt land.

Skriv gärna en hälsning och gratulera fjortonåringen!

Förutom hemsidan vill vi fortsätta att förkunna och undervisa i tal och skrift. I tal genom att tala på Bibelhelger och mötesserier och i skrift genom att skriva böcker och studiehäften. Vi vill också vara med och sprida övrig kristen litteratur än vår egen till "uppbyggelse, förmaning och tröst" (1 Kor 14:3). Du kan läsa mer om böckerna i vår webbshop som du också finner på www.rupeba.se. 

Men veckan har inte bara varit födelsedagsfirande. Vi har även passat på att fira vår bröllopsdag. Det var 53 år sedan vi gifte oss den 29 mars 1969.

Under veckan har vi haft ett antal mentorssamtal och just nu på söndagsmorgonen befinner vi oss på Frälsningsarmén i Lidköping för en bibelhelg. Under lördagen var vi samlade en heldag med bibelstudier tillsammans med många deltagare från Lidköping och några tillresta från olika delar av landet. Vi mötte en grupp människor som var extremt motiverade och mottagliga för att studera Bibeln. Idag har vi en förmiddagsgudstjänst som avslutar bibelhelgen och sedan bär det iväg hemåt Västerås igen och en ny vecka.

Med önskan om en välsignad ny vecka!
Peter Baronowsky

DAGENS ANDAKT, den 3 april

 

 

”Du skall kungöra mig livets väg. Inför ditt ansikte är glädje till fyllest” (Ps 16:11)

Det finns en plan, en väg som Gud har stakat ut för varje människa som uppriktigt vill tro på Jesus och följa hans väg. ”Om någon vill göra min vilja, ska han förstå…” (Joh 7:17). När vi verkligen söker efter Guds ledning i våra liv lovar Gud att visa oss den rätta vägen och det är bara där som den verkliga glädjen finns.

I den 32:a psalmen lovar Gud att han vill ”lära dig och undervisa dig om den väg du ska vandra, (han) vill ge dig råd och låta (sitt) öga vaka över dig”. Men så förmanar han oss vidare och säger att vi inte ska vara som häst eller åsnor som är utan förstånd så att man måste styra dem med hårda metoder, med töm och med betsel. Gud vill att vi ska leva så nära honom att vi känner hans lätta puff, den lågmälda anvisningen om vart vägen går.

 BÖN

Herre, jag vill leva i glädjen inför ditt ansikte idag. Hjälp mig att lyssna efter och känna igen din kärleksfulla röst, när du pekar ut den delsträcka av livets väg som du vill att jag ska gå idag. 

UTMANINGEN Psalm 41 och 42

 

Psalm 41 – ATT VISA GUDS OMSORG

Bibelläsning: Psalm 41

Läs bibeltexten här

"Salig är den som tar sig an den fattige, HERREN skall befria honom på olyckans dag. HERREN skall bevara honom och hålla honom vid liv. Han skall prisas lycklig i landet" (Ps 41:2-3)

Det innebär alltid välsignelse att göra Guds vilja. Här talas det om att visa Herrens omsorg om den som är fattig. De som lider finns ständigt i Guds tankar och han vill sträcka sig ut till dem genom de människor som lyssnar på honom, genom dig och mig.

Men även om det innebär välsignelser att göra Herrens vilja, blir vi inte besparade från prövningar i livet. Vi lever i världen och drabbas också vi av det som händer runt oss. Men till den som visar Guds omsorg till andra ger Gud ett löfte: Han ska vara med dig och bevara dig även på olyckans dag (vers 2).

Mannakorn att tugga på under dagen: Herre hjälp mig att idag ta mig an den som lider på det sätt du leder mig.

Kommentar:
Vers 1-4
Välsignelser över den som tar sig an den fattige.

Vers 5-14
David ropar till Gud om hjälp under tider av nöd och förföljelse.
Vers 10 citeras av Jesus i Joh 13:18 och av Petrus i Apg 1:16-17.

Psalm 42 - TÖRST

Läs bibeltexten här

Bibelläsning: Psalm 42
"Som hjorten trängtar efter vattenbäckar, så längtar min själ efter dig, o Gud. Min själ törstar efter Gud, efter den levande Guden." (Ps 42:2-3)

Längtan efter att uppleva Guds närvaro liknas ofta vid törst. Det är törsten som driver hjorten till det friska vattnet. Det är vår längtan efter Gud som driver oss in i hans närhet.

Men vi kan inte producera denna längtan själva. Vi måste be Gud om att tända vår längtan efter djupare gudsgemenskap.

Vår längtan är förutsättningen för Guds verk i våra liv. Gud tvingar sig aldrig på oss. Men han säger: "Är någon törstig, så kom till mig och drick" (Joh 7:37) "Och den som törstar skall komma…" (Upp 22:17)

 

Mannakorn att tugga på under dagen: Min själ törstar efter Gud, efter den levande Guden.

Kommentar:
Henry Mathew beskriver i sin kommentar Psalm 42 som en kamp mellan tron och förnuftet. Tron ifrågasätts av förnuftet och tron svarar.

Vers 2-3
Tron börjar med en helig längtan och törst efter gemenskap med Gud.

Vers 4
Förnuftet svarar och pekar på mörkret och frågar varför Gud gömmer sig.

Vers 5
Tron svarar med att han vill fästa sina tankar på Gud och vara med i den lovsjungande församlingen.

Vers 6-7
Förnuftet återkommer till mörkret och oron som omger tron.

Vers 8-9
Tron ropar till Gud, Gud sänder sin nåd och lovsången kan komma tillbaka.

Vers 10-11
Förnuftet talar igen om en Gud som har glömt psalmisten. Förnuftet får hjälp av många röster som frågar ”Var är nu din Gud?”

Vers 12
Tron tar tillbaka kommandet över själen och psalmistens negativa tankar och slutar med lovprisning till Gud.

Inför söndagen. Tema: FÖRSONAREN

 

FRÅN GAMLA TESTAMENTET

Första Moseboken kapitel 22, vers 1-14

En tid därefter satte Gud Abraham på prov. Gud kallade på honom: ”Abraham!” — ”Här är jag”, svarade han.
Gud sade: ”Ta din ende son, honom som du älskar, Isak, och gå till landet Moria och offra honom där som brännoffer på ett berg som jag skall visa dig.”
Tidigt nästa morgon sadlade Abraham sin åsna. Han tog med sig två tjänare och sin son Isak, högg veden till brännoffret och gav sig i väg mot den plats som Gud hade talat om.
Den tredje dagen fick Abraham se platsen på avstånd.
Då sade han till tjänarna: ”Stanna här med åsnan, medan jag och pojken går dit bort för att tillbe. Sedan kommer vi tillbaka till er.”
Abraham tog veden till brännoffret och lät sin son Isak bära den. Själv tog han elden och kniven, och så gick de båda tillsammans.
”Far”, sade Isak. ”Ja, min son”, svarade Abraham. Isak sade: ”Här är eld och ved, men var är fåret som skall offras?” —
”Min son”, sade Abraham, ”Gud utser åt sig det får som skall offras.” Så gick de båda tillsammans.
När de kom fram till platsen som Gud hade talat om byggde Abraham ett altare. Han lade upp veden och band sedan sin son Isak och lade honom på altaret, ovanpå veden.
Och Abraham sträckte ut handen och tog kniven för att slakta sin son.
Då ropade Herrens ängel till honom från himlen: ”Abraham! Abraham!” — ”Ja”, svarade Abraham, ”här är jag.”
Ängeln sade: ”Lyft inte din hand mot pojken, och gör honom inget ont. Nu vet jag att du fruktar Gud, nu när du inte har vägrat mig din ende son.”
När Abraham såg upp fick han se en bagge, som hade fastnat med hornen i ett snår. Då gick han bort och tog baggen och offrade den som brännoffer i stället för sin son.
Abraham gav denna plats namnet ”Herren utser”. I dag säger man ”på berget där Herren blir sedd”.

FRÅN BREVEN

Apostlagärningarna kapitel 4, vers 1-12

Medan de talade till folket överraskades de av prästerna, tempelkommendanten och saddukeerna,
som inte kunde tåla att apostlarna undervisade folket och med hänvisning till Jesus förkunnade uppståndelsen från de döda.
De grep dem och höll dem i häkte till nästa dag, eftersom det redan var kväll.
Men många som hade hört ordet kom till tro, och tillsammans var de nu omkring fem tusen män.
Nästa dag samlades de högsta styresmännen samt de äldste och de skriftlärda i Jerusalem.
Översteprästen Hannas var där liksom Kajafas, Jonatas och Alexandros och alla av översteprästerlig släkt.
De lät föra fram apostlarna och frågade dem: ”Genom vilken kraft eller i vems namn har ni gjort detta?”
Då fylldes Petrus av helig ande och svarade dem: ”Ni äldste och folkets ledare,
när ni i dag ställer oss till svars för en välgärning mot en sjuk och vill höra hur han har blivit botad,
då skall ni veta, ni alla och hela Israels folk, att det skedde genom nasarén Jesu Kristi namn. Tack vare honom som ni korsfäste och som Gud har uppväckt från de döda står den här mannen frisk framför er.
Jesus är 'stenen som föraktades av' er 'husbyggare men blev till en hörnsten'.
Hos ingen annan finns frälsningen, och ingenstans bland människor under himlen finns något annat namn som kan rädda oss.”

FRÅN EVANGELIERNA

Markusevangeliet kapitel 12, vers 1-12

Han talade till dem i liknelser. ”En man planterade en vingård, satte stängsel kring den, högg ut ett presskar och byggde ett vakttorn. Därefter arrenderade han ut den och reste bort.
När tiden var inne skickade han en tjänare till arrendatorerna för att hämta en del av vingårdens skörd.
Men de grep honom, pryglade honom och körde i väg honom tomhänt.
Då sände ägaren en annan tjänare till dem. Honom slog de i huvudet och skymfade.
Då skickade han en till, och honom dödade de. På samma sätt med många andra: en del misshandlade de och andra dödade de.
Nu hade han bara en, sin älskade son, och honom skickade han som den siste. Han sade: ’Min son kommer de att ha respekt för.’
Men arrendatorerna sade till varandra: ’Här har vi arvtagaren. Kom så dödar vi honom, då blir det vi som får arvet.’
Och de tog fast honom och dödade honom och kastade honom utanför vingården.
Vad gör nu vingårdens ägare? Han kommer dit och tar död på arrendatorerna och ger vingården åt andra.
Har ni inte läst det här stället i skriften: 'Stenen som husbyggarna ratade har blivit en hörnsten.'
'Herren har gjort den till detta, och underbar är den i våra ögon.'
De hade gärna velat gripa honom men var rädda för folket; de förstod att hans liknelse var riktad mot dem. Därför lät de honom vara och gick sin väg.

FRÅN PSALTAREN

Psaltaren psalm 103, vers 8-14

Barmhärtig och nådig är Herren,
sen till vrede och rik på kärlek.

Han går inte ständigt till rätta med oss,
hans vrede varar inte för evigt.

Han handlar inte mot oss som vi förtjänat,
han ger oss inte våra synders lön.

Ty så hög som himlen välver sig över jorden,
så väldig är hans nåd över dem som fruktar honom.

Så långt som öster är från väster,
så långt från oss förvisar han vår synd.

Som en far visar ömhet mot barnen,
så visar Herren ömhet mot dem som fruktar honom.

Ty han vet hur vi är skapade,
han minns att vi är mull.

(Bibeltexterna är hämtade från Bibel 2000)

DAGENS ANDAKT, den 2 april

 

”Han må göra med mig som det behagar Honom” (2 Sam 15:26b) 

David var på flykt undan sin egen son som hade gjort uppror och ville ta kungamakten från honom. När han flydde med allt sitt husfolk hade han också med sig Guds förbundsark. David ville leva nära Herren. Men så inser han det opraktiska i att släpa med sig den stora förbundsarken när han var på flykt, och han beslutar sig för att skicka tillbaka den till staden han just lämnat. Han säger ”Om jag finner nåd för Herrens ögon skall han föra mig tillbaka så att jag åter får se honom och hans boning. Men om han säger: Jag finner inte behag i dig – se, här är jag, han må göra med mig vad han finner för gott.” Här är det som om David lägger hela sitt liv i Guds hand. Han kommer in en livsstil som svarar ”Som du vill, Herre” (Whatever Lord!) på alla händelser som möter honom.

Det är ett underbart tillstånd att leva i. Jag ser bilden av det lilla valnötsskalet, som flyter på vattnet och följer med i vågornas dramatiska rörelser. Ena stunden far det lilla nötskalet ner i en djup vågdal och nästa sekund far det upp på en vågkam. Så vill jag se mitt liv inneslutet i Guds hand som i ett nötskal. Där kan jag vara trygg antingen det bär ner i vågdalen eller upp på de höga höjderna. 

BÖN

Herre, Du som har det stora perspektivet, som ser helheten, låt mig få leva mitt liv omsluten av din trygga hand. Gör med mig det som du finner för gott idag. Jag ber bara om att du ska bevara mig i din hand, antingen det blir en dag på höjden eller i djupet.

Psalm 40 - EN NY SÅNG

Bibelläsning: Psalm 40

Läs bibeltexten här

"Han lade i min mun en ny sång, en lovsång till vår Gud. Många skall se det och frukta, och de skall förtrösta på HERREN" (Ps 40:4)

I mötet med Herren skapas en ny sång. Någon kanske frågar vad det är för fel på de gamla sångerna. Varför måste man hitta på en ny sång? Jag tror att svaret är, att kärleken alltid finner nya sätt att uttrycka sig.

Den som har mött Jesus fylls av en ny lovsång men den nya sången kan ibland uttryckas i en gammal sång som i det ögonblicket blir helt ny för mig. För i mötet med Guds kärlek blir även gamla sånger nya och sjungs på ett nytt sätt.

Då vi lever i kärleksrelationen till Jesus kan till och med orden i den gamla bönen "Fader Vår" bli "en ny sång".

Hur låter min sång idag? Hur låter din?

Mannakorn att tugga på under dagen: Han lägger i min mun en ny sång, en lovsång till Gud. Han gör det idag!

Kommentar:
I psalmen blandas överflödande lovsång, profetia om Messias och syndabekännelse.

Vers 1-6
Tacksägelse och lovprisning för att Gud räddat David ur en svår situation.

Vers 7-11
Profetia om den kommande Messias. Hans trofasthet och återlösningsverk. Nya Testamentet pekar tillbaka på dessa verser (Heb 10:5-7, Joh 4:33)

Vers 12-18
Mitt i all lovsång och tacksamhet påminns David om sin synd: ”Mina synder har hunnit ifatt mig…” (vers 13). David ber om förlåtelse för sin synd.

Mitt vittnesbörd del 9 - BIBELHELGER

Bibelhelger har varit en viktig del av våra liv och förtjänar ett eget inlägg.

Människor från alla delar av Sverige och även från Norge samlades till dessa helger i september varje år. Människor kom med en längtan att uppleva ett djupare liv med Kristus, en längtan att bli döpta med den Helige Ande. 

Det skedde ofta märkliga under de helgerna. Det gör gärna det då människor kommer samman med en djup törst och längtan i sina liv. Jesus sa ju: ”Kom till mig alla ni som törstar.”  

 

Lördagskvällarna avslutades alltid med ett flera timmar långt bönemöte med inbjudan till förbön. Ville man bli döpt med den helige Ande skulle man gå in i ett speciellt rum. Ville man ha förbön för helande skulle man gå in i ett annat rum. Det fanns rum även för andra förbönsämnen. Det var ordning och reda på den tiden. Men det fungerade ganska bra. Redan stegen till det speciella rummet var en bön och en bekännelse av mitt behov och en förberedelse att ta emot.

Under alla de nio åren i Norge reste vi ner till Vallersvik (Bilden) i september.

Vi hade också bibelhelger på Jelöy tillsammans med David Kjellgren. Ungdomarna från folkhögskolan drogs till Kurscentret som ligger vid sidan av skolan där vi hade bibelhelgerna. Lördagkvällens bönemöte blev det tillfälle då många av folkhögskolans elever blev frälsta.

Jag minns en av dessa lördagskvällar då alla som vi bad för föll till golvet. Fråga mig inte varför. Det bara var så. Det var ingenting vi försökte åstadkomma, men den Helige Ande verkade så starkt att de inte kunde stå även om de försökte. En storvuxen dam från Vestlandet tänkte antagligen att om hon skulle falla i golvet skulle hon aldrig kunna komma upp igen, så hon ställde sig mot väggen och tänkte säkert att det var ett tryggt ställe att stå. Då vi bad för henne bara ”rann” hon ned utefter väggen och blev liggande på golvet. 

Då vi senare bad för dataläraren och han föll pladask i golvet jublade alla eleverna. Det var som om de förstod att om till och med dataläraren föll, då måste det vara på riktigt.

Dagen efter bibelhelgen kom en av eleverna glädjerusig springande fram till mig och skrek ”Jag har det i händerna! Jag har det i händerna!” Hon hade själv blivit frälst på lördagens bönemöte och nu hade hon bett med en medelev och denne hade fallit i golvet. Hon kanske inte förstod då att det inte berodde på hennes händer utan på den Helige Andes kraft. Den flickan blev senare soldat och ännu senare officer.

Den sista bibelhelgen vi hade tillsammans med David Kjellgren på Jelöy var vi lika gamla. David var 80 år och Rut och jag var 80 år tillsammans (40 år var).

Sedan dess har Rut och jag haft, och har fortfarande, många Bibelhelger på många platser och i många länder.

/PB

DAGENS ANDAKT, den 1 april

 

”Låt min muns tal behaga dig, och mitt hjärtas tankar, Herre du min klippa och min förlossare” (Ps 19:14)

För många år sedan arbetade vi med personliga ”mission statements”, ett slags deklaration om vem vi ville vara, hur vi uppfattade att vårt livsuppdrag såg ut och hur vi trodde att Gud ville att vi skulle leva.

Mitt ”mission statement”, som kom till någon gång 1988, efter mycket bön och reflektion, gäller fortfarande efter de tjugo år som gått sedan dess, och har varit till hjälp i många situationer när jag varit tvungen att prioritera mellan viktiga uppdrag och göra betydelsefulla val. Det lyder:

       -      Jag har beslutat att följa Jesus. Jag har beslutat att lita på honom, mer än på mitt förstånd (Whatever Lord!)
-      Jag vill vara en resurs i Guds rike till hjälp och upprättelse för människor i min omgivning
-      Jag vill använda de gåvor han gett mig, av kreativitet, lyhördhet och entusiasm, i tjänsten för Honom, när och som han vill

BÖN

Herre, jag ber att det jag säger och det jag tänker idag ska behaga dig. Hjälp mig att hålla fast vid mitt beslut att följa dig och lita mer på dig än på mitt eget förstånd. Hjälp mig att vara en resurs i ditt rike, där jag lever mitt liv idag och använda de gåvor Du gett mig, när - och som Du 

LYFT ERA HUVUDEN – Lukas 21

 

Bibelläsning: Lukasevangeliet 21
Läs bibeltexten här

"Men när detta börjar ske, så räta på er och lyft upp era huvuden, ty då närmar sig er förlossning." (Luk 21:28 FB)

Här undervisar Jesus om de hemska saker som ska ske vid tidens slut. Jesu uppmaning är att vi inte ska fastna i allt det hemska, utan vi ska lyfta vår blick och ta emot vår förlossning.

Detta råd kan vi ta med oss i många livssituationer. Vi har så lätt att fastna med våra tankar i alla bekymmer och alla saker som skapar oro. Vi kan hamna i ett oändligt ältande av problemen dag och natt.

Vilken befrielse det då kan vara att lyfta sin blick och se på Jesus och tillbe honom. Vår förlossning ligger i inte i att älta problemen. Vår förlossning ligger i att lyfta vår blick till Honom.

==> Mannakorn att tugga på under dagen: Lyft din blick och fokusera på Herren och hans möjligheter.

 

Översikt - Kommentar - Till eftertanke

Kommande tecken - Vers 5-19
Då Jesus talar om Jerusalems förstörelse, frågar lärjungarna vilka tecken som kommer att föregå detta:
- Falska Messiasfigurer
- Folk ska resa sig mot folk
- Rike mot rike
- Naturkatastrofer
- Globala epidemier
- Förföljelse av kristna
Men i allt detta ska Herren bistå sitt folk:
- Gud själv ska lägga orden i munnen på sitt folk
- Inte ett hår på deras huvud ska gå förlorat

Jesus talar om vad som ska hända med Jerusalem – Vers 20-24
Templet och hela Jerusalem kommer att bli ödelagt och invånarna kommer att föras "bort till alla hednafolk", ända tills hedningarnas tider är förbi.
- Templet förstördes år 70 efter Kristus av romarna som slog ned ett av många av judarnas uppror. Hundratusentals judar dog i förbindelse med erövringen av Jerusalem.
- I förbindelse med att detta uppror slogs ned, fördrevs en stor del av judarna från landet Israel. År 135 e.Kr. inträffade ytterligare ett uppror i Jerusalem. Även detta slogs brutalt ned av romarna och det blev förbudet för judar att bo i Jerusalem och Israel. Judarna har sedan dess levt utspridda över hela välden ända fram till 1900-talet då staten Israel på nytt upprättades.

Människosonen kommer tillbaka!-Vers 25-38
Jesus talar om hur situationen kommer att vara på jorden vid den tid han ska komma tillbaka:
- Kosmiska tecken i skyn
- Människorna ska gripas av ångest och stå rådlösa
- Människor ska ge upp andan av skräck
- Himlens krafter ska skakas
Jesus ger också råd till sina efterföljare:
- "När allt detta börjar ske, så räta på er och lyft upp era huvuden, ty då närmar sig er förlossning" (vers 28)
- Vaka och be om kraft (vers 35)
- Drick er inte fulla (vers 34)
- Bli inte tyngda av det dagliga livets omsorger så att ni inte är beredda (vers 34)
- Jesu ord kommer att bestå, även om himmelen och jorden förgår (vers 33)

Till eftertanke:
I detta kapitel ser det ut som Jesus talar om händelser i två olika tidsperspektiv.
- Dels Jerusalems förstörelse och judarnas förskingring ut över hela jorden. Detta hände i den tidsålder Jesus levde i.
- Dels talar Jesus om händelserna i förbindelse med sin återkomst till jorden. Detta har ännu inte hänt vid skrivandet av denna kommentar.
Är det två olika berättelser om två olika tidsperspektiv? Eller är det en profetia med två olika uppfyllelsenivåer? Kan det vara så att de svåra vedermödor Jesus talar om gäller båda tidsperspektiven? Vad tänker du om detta?