Balans
I förra lektionen såg vi på förhållandet mellan tillbedjan och tjänst. Det är viktigt att leva i balans mellan bön och arbete.
Profeten Daniel kom tre gånger om dagen fram för sin Gud med bön och tillbedjan (Dan 6:11).
Benediktinermunkarna skapade mottot ´Be och arbeta´ och levde efter det. De indelade dagen i sju bönestunder (enligt Ps 119:164). Mellan bönestunderna använde de tiden till hårt arbete.
I förhållandet mellan bön och arbete är det oftast bönen som blir försummad. Det syns mindre utåt om vi glömmer bönen och fortsätter med arbetet än omvänt. Men det gäller bara på kort sikt. På längre sikt kommer det också att torka ut det andliga arbetet.
Jesus själv var väldigt klar över detta. Han sände till och med bort folket (den utåtvända tjänsten) för att kunna prioritera bönens tjänst (Mark 6:45-46). Problemet med Guds församling på jorden har sällan varit att vi bett för mycket.
Det borde inte vara ett motsättningsförhållande mellan bön och arbete. De är förutsättningar för varandra. Under de tidsperioder där det har utförts mest arbete av varaktigt värde för Guds rike har också timmar, dagar och nätter använts till bön.
Förberedda gärningar
Gud har förberett gärningar för att vi ska kunna gå in i dem (Ef. 2:10).
Gud har en tanke, en plan och en mening för våra liv. Bara då vi lever i den planen kan våra liv blomstra och bli till det vi var skapade att vara.
Att söka Guds vilja med mitt liv är inte bara något vi ska göra i de stora besluten i våra liv. Vad ska jag arbeta med? Var ska jag bo? Vem ska jag gifta mig med? Vi bör också se efter Guds förberedda gärningar i de små vardagliga situationerna.
Att vara kristen är en heltidstjänst. Alla kristna, oavsett arbete, är kallade att tjäna Gud på heltid. Man kan inte vara deltidskristen. Gud har förberett gärningar för var och en av oss, varje dag. Det är spännande att vara kristen och fråga på morgonen: ”Jag undrar vilka gärningar Gud har förberett för mig idag”?
Några av de gärningar Gud förberett för oss under dagen kanske vi upptäcker och kan gå in i dem. En del missar vi säkert.
Men då vi går i förberedda gärningar, kan vi många gånger få uppleva harmoni och glädje över att ´det fungerar´. Någon har varit där före oss och förberett gärningarna för oss.
Hur finner vi de förberedda gärningarna?
Alla gärningar, all verksamhet och alla dagar som inte har sin utgångspunkt i bön har alla möjligheter att gå fel.
Bönen, att vara tillsammans med Gud, är en förutsättning för att vi ska bli ett, komma i harmoni med, Guds tankar för oss. Hårt arbete kan aldrig ersätta Guds förberedda gärningar.
Vad hjälper det att springa fort, om man springer fel väg? Vad hjälper det att arbeta hårt om man arbetar med fel saker?
Efesierbrevet talar om att vi ska ”pröva vad som är Herren kärt” (Ef 5:10) och att vi ska ”ta väl vara på varje tillfälle” (Ef 5:16), så att vi kan använda våra krafter och resurser som Gud vill och att vi ska ”förstå vad som är Herrens vilja” i våra liv (Ef 5:17).
Bön är den första förutsättningen för att vi ska kunna förstå och leva i Guds plan med våra liv.
Bön i Efeserbrevet
Bön är något som genomsyrar hela Efesierbrevet. Vi möter bön i många olika former:
- Lovprisning över vem Gud är och vad han gör (Ef 1:3-4)
- Tacksägelse för Guds verk (Ef 1:15-16
- Förbön för andra människor och förhållanden (Ef 1:17-18)
- Förbön på knä för andra människor som börjar och slutar med lovprisning (Ef 3:14-21)
- Tacksägelse till Gud (Ef 5:4)
- Tacksägelse, tacka Gud för allt (Ef 5:20)
- Uthållig bön för alla saker alltid (Ef 6:18-19)
- Önskan om förbön för sig själv (Ef 6:19-20)
Nästa lektion kommer att handla mer om hur vi använder de olika böneformerna.
Frågor för självstudium och samtal
Läs: Efesierbrevet 2:10
1. Vad menas med uttrycket ”Att vara kristen är en heltidstjänst?
2. Vad blir resultatet om vi inte ser det som en heltidstjänst?
3. Vad menas med förberedda gärningar?
4. Vad är skillnaden mellan att gå in i förberedda gärningar och att arbeta i gärningar som inte är förberedda?
5. Guds plan eller vilja för oss kan ses på två olika huvudområden:
a. Guds allmänna plan – Det Gud önskar för alla människor. Då du blev frälst tog du det första steget in i Guds vilja med ditt liv. Vilka andra saker tycker du hör hemma i Guds allmänna plan? (=Guds vilja för alla människor)
b. Guds speciella plan – Det som är Guds vilja med mitt liv. Gud använder inte alla människor på samma sätt, utan alla har sin speciella funktion i Kristi kropp. Nämn några exempel på sådana livsuppgifter.
6. Någon har sagt: ”Man hittar inte Guds speciella vilja med sitt liv förrän man har börjat fungera i Guds allmänna vilja?” Diskutera det uttalandet.
7. Vårt förhållande till Guds vilja kan delas in i två steg:
a. Att finna, upptäcka, Guds vilja
b. Att våga gå in i den
i. Vilken av dessa två tycker du är lättast?
ii. Har de två förbindelse med varandra?
8. Samtala om erfarenheter med att upptäcka och vandra i Guds plan:
a. I vardagssituationer
b. Då det gäller livsuppgiften
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar