En ny slags kristendom

Det har tidigare skrivits en hel del om ”Emerging Church”-rörelsen här på rupeba.se. Senare under vårterminen kommer Rut och jag att undervisa om Postmodernism och Emerging Church på en ledarkonferens. Inför den konferensen läser jag nu Brian MacLarens bok ”En ny slags kristendom”. Brian McLaren är en av de mer kända företrädarna för Emerging Church. En annan känd företrädare för Emerging Church är Rob Bell och jag har tidigare kommenterat hans bok HÄR.

I början av sin bok berättar McLaren om då han var inbjuden att tala i en mindre engelsk stad. Konservativa kristna i staden hade skrivit i lokalpressen om det fruktansvärda att en så känd villolärare hade inbjudits att tala i staden. Under samlingen satte man gula lappar på de parkerade bilarna utanför kyrkan med information och varningar om ”villoläraren”.

Varför betraktas McLaren av så många kristna idag som en villolärare? Svaret på den frågan får man redan i de första kapitlen i ”En ny slags kristendom”. Det är faktiskt, som boktiteln säger, en helt annan slag kristendom än den som kristna över hela världen har trott på i snart tvåtusen år.

Utgångspunkten för McLaren är att det är något grundläggande fel med kristendomen idag och det har varit fel ända sedan 300-talet efter Kristus. Då formulerade man de trosbekännelser som vi fortfarande läser i många kyrkor idag. Problemet, enligt McLaren, är inte att de borde ha formulerats på ett annat sätt. Problemet är att trosbekännelser finns. I postmodernt tänkande får det inte finnas något som är sant eller osant. Där finns inga sanningar. Bara åsikter.

Brian McLaren berör i de första kapitlen några områden där kristendomen idag har gått fel:
1/ Inställningen till homosexuella handlingar
2/ Inställningen till andra religioner och uppfattningen att kristendomen är den enda vägen.
3/ Att Gud är en dömande Gud
4/ Att Jesus är den enda vägen till Fadern

Problemet med McLarens invändningar mot kristendomen är att Bibeln beskriver verkligheten precis på det sättet. Bibeln är emot homosexuella handlingar, Bibeln varnar för att blanda in andra religioner, Bibeln beskriver Gud som domaren som en gång ska döma levande och döda, Bibeln säger att Jesus är den enda vägen till Fadern.

Hur hanterar McLaren det? Han tolkar Bibeln på ett annat sätt. Han bortser från vad Bibeln säger i de nämnda områdena och ser i stället bara de stora linjerna genom Bibeln. I McLarens bok är Bibeln inte auktoritativ. Den slår inte fast en lära eller några doktriner. Bibeln är ett inlägg i debatten på samma nivå som andra åsikter eller våra erfarenheter.

Så boken handlar inte bara om en ny slags kristendom den handlar också om
-en ny slags Bibel
-en ny slags etik
-en ny slag Gud
-en ny slags Jesus
-en ny slags religion

Jag har inte så svårt att förstå att människorna i den lilla staden i England satte gula lappar på bilarna.

Fler kommentarer till McLarens bok kommer…