Tidig söndagsmorgon på Jelöy den 17 maj

Veckorevy från min personliga utkikspunkt på livet

Idag är dagen då hela Norge exploderar i rött, vitt och blått. Man kanske tror att den norska nationalkänslan når sin höjdpunkt i skid-VM där norrmännen erövrar en ansenlig mängd guldmedaljer. Men då har man inte varit i Norge på "syttende mai". Överallt, i den minsta lilla by, är det parader, hornmusik och flaggor. Högtidsklädda människor överallt!

Men veckan i övrigt då? Jo, förra söndagen var det konfirmation på kåren i Moss. Rut och jag reste hem en dag tidigare från 120-årsfirandet av Frälsningsarmén på Island för att förätta konfirmationshögtiden i Moss. Sju konfirmander fick svara på två frågor var i den fullpackade lokalen. Frågorna var "Vad har du lärt om Bibeln?" och "Vad har du lärt om Frälsningsarmén?" Då jag skriver att lokalen var fullpackad är det för att ordet fullsatt inte räcker för att beskriva trängseln i lokalen. Det var många som inte fick sittplatser. Behöver jag säga att konfirmation i Norge är en stor högtid?

Under veckan var vi också inbjudna till terminsavslutningen för Jelöy Folkhögskola. Folkhögskolan har alltid skolavslutning i god tid före den sjuttonde maj, för då ska naturligtvis alla elever åka till sin hemort för att fira nationaldagen.

I nio år bodde och arbetade vi på Jelöy folkhögskola. Det var åren 1979-1988. Varje år avslutades skolåret med en pampig avslutningskonsert och ett framförande av årets musikal för sista gången. Vi som var med på folkhögskolans glansdagar har lätt att tänka att det "var mycket bättre förr". Men jag måste dessvärre erkänna motsatsen. Allt var inte bättre förr!

Från musikalen "Frans"

Vi fick vara med om en fantastisk musikalföreställning. Rökmaskiner, häftig musik, bra koreografi, snabba scenväxlingar. Det tar emot, men jag måste erkänna. Det var en höjdare.

Orkar ni med lite nostalgi? Två av dem som sjöng och dansade på scenen var barn till elever vi hade haft 25 år tidigare. Rektorn på folkhögskolan är en av våra tidigare elever. Vår son som var mindre än tio år på den tiden är nu lärare på skolan och ansvarade för rökmaskiner och scendekor och mycket annat. Och förresten, en av konfirmanderna förra söndagen är dotter till en av våra elever för 25 år sedan och hon (alltså mamman) är samtidigt kadett på officersskolan på Jelöy. Det får mig att tänka på strofen i en av de gamla sångerna "släkten följa släktens gång".

Frälsningsarméns ledning i Norge var närvarande på skolavslutningen, och där fanns också Frälsningsarmén personlachef, också hon var elev hos oss för 25 år sedan. Jag skulle kunna fortsätta, men det får räcka med nostalgi för den här gången.

Musikalen heter "Frans" och handlar om en desillusionerad ung man, Sebastian, som upplever ett möte med munken Frans av Assissi. Tillsammans utforskar de några av de viktiga frågorna i livet.

Men nu är det söndagsmorgon den 17 maj. Det är snart dags att hänga ut den norska flaggan på balkongen och gå ut och se på paraderna i Moss.
Ha en välsignad ny vecka!

Peter Baronowsky