17 aug. 2015

"Hele himmelen er open over meg"


Gästblogg av Karin Eriksson
 ”Hele himmelen er open over meg”, så ljuder sången på Storefjell,  när Frälsningsarméns seniorer i Norge har festival. 370 norrmän, 4 danskar och så vi, 2 svenskar,  har varit tillsammans på fjället i 5 dagar. Vi har varit där 2 gånger tidigare men vi återkom även detta år. Nu är vi hemma igen och jag försöker smälta lite av det jag varit med om. Vad är det som får oss att resa den långa vägen till Gol för att vara med på Storefjell?

Är det Hotellet på Storefjell som lockar?

Det är ett fantastiskt fint och stort hotell. En konferensanläggning som fungerar perfekt. Det är service och god mat. Väldigt mycket mat blir det, frukost o lunchbuffé som är något av det största jag sett. Varje kväll serveras 3-rättersmiddag vid sittande bord. 
   Hotellet är beläget vid trädgränsen och man har en vidunderlig utsikt där man kan se långt bort över fjällen. Bättre än så här kan det inte bli.

Är det det duktiga ledarteamet som drar oss till fjället?

Leif-Erling och Anne Beth Fagermo och deras medarbetare gör ett enastående jobb. De är mästare i att organisera och de har omsorg om alla. Programmet är väl sammansatt med både nöje och starkt allvar. Talarna detta år Rut o Peter Barnowsky samt domprosten David Gjerp var strålande förkunnare och delade ordet på ett direkt och enkelt sätt. Gudstjänsterna var starkt berörande och många mötte Gud på ett speciellt sätt vid förbönsstunderna.
Ett möte som väckte uppmärksamhet i bygden  var då 250 personer transporterades till Fagernes för att ha torgmöte. En marsch inledde mötet. Hornmusik strömmade ut genom högtalarna på en bil i täten, därefter kom fanan och sedan alla pensionärer, med käppar, rollatorer och en liten hund sist i ledet. Lyckan över att få marschera lyste i ögonen på många som troligen marscherat för mycket länge sedan men nu åter fick gå där för att proklamera Jesus som sin Herre.

Är det längtan efter att känna Gemenskap som får oss att återvända?

Vi känner inte så många av dessa norrmän, men vi upplever varje år en stor gemenskap. Där finns en öppenhet hos dessa människor som man inte ofta upplever med främlingar. Alla talar med alla och ingen behöver känna sig utanför. Gemenskapen präglas av glädjen över att mötas.

Är det Sången o Musiken som väcker längtan till fjälls?

Det är mycket sång o musik under dessa dagar. Solister, duettpar, manskör, damkör, dragspel och gitarrer men framför allt sång där alla var med. Vi sjöng inte bara i gudstjänsterna utan också mellan mötena. I baren på kvällen var det allsång som ljöd i hela hotellet.
Svaret på frågan om varför vi återvänder är att alltsammans detta bidrar till vår längtan till fjället, men framförallt är det Gudsnärvaron som är så stark. Jag tror att dessa festivaler är så väl förberedda i bön att Gud verkligen har dukat bordet och förberett platsen för oss så att när vi kommer dit, faller vardagen undan och vi går in i en helig närhet med Herren själv. 

Med övertygelse kan vi sjunga sanningen:
”Hele himmelen er open over meg, det er nåde over nåde, jeg kan aldri helt förstå de´, att hele himmelen er open over meg!”

För mig personligen återkommer jag nu ständigt till den bön som Anne Beth sjöng och som skrivits av Aage Samuelsen. Sången blev den verkliga ”pärlan” som jag fick med mig hem och kan lyfta upp till Jesus varje dag.
Å, Jesus du som fyller alt i alle
som rik på miskunhet og nåde er.
Jeg lik Maria for din fot vil falle
for intet hvilested er skjønt som der.
Min Frelser kjær ditt skjønne navn jeg nevner
i fra mitt hjertes dyp jeg priser deg!
Når alle tvilens mørke skyer revner
din nådesol skal gjennomstråle meg.
Jeg er jo skjult i dine sår og vunder
ditt ord nu er blitt lykten for min fot.
Når du meg fører inn i prøvens stunder
din Hellig Ånd skal gi meg kraft og mot.
La ilden alltid i mitt hjerte brenne
fyll du meg mere med din kjærlighet!
Så jeg igjen kan andre sjeler tenne
i brann for deg som skjenker liv og fred.
Jeg intet annet ønske har på ferden
enn blott å være deg et ærens kar.
At jeg må være lys og salt i verden
og skinne som en stjerne ren og klar.
Du er mitt alt, o Jesus du er livet
Hva enn jeg møter du min lovsang er!
Du har jo himlens herlighet meg givet
i evighet skal jeg få være der.
Uppsala 10 aug 2015
Med tacksamhet/
Karin Eriksson.

Inga kommentarer: