Den ena sorten är de som övertalats att ställa upp.
De kämpar bara därför att de måste.
De gör helt enkelt sin plikt, det är allt.
De har inte sitt hjärta i striden, de fyller bara en plats.
De klagar om maten inte är god eller om sovplatsen är obekväm.
De bryr sig mer om sig själva än om uppdraget.
Deras medsoldater vågar inte räkna med dem.
De är där, men tillför ingenting.
Den andra sorten är de som frivilligt sökt värvning.
De lever för striden. De kämpar därför att de vill kämpa.
De tror på sin sak och de är villiga att ge sitt liv för uppdraget.
De klagar inte om maten är usel och sängen är obekväm.
Av kärlek till uppdragsgivaren och passion för uppdraget
är de villiga att offra sin egen bekvämlighet
och utstå obehag och obekvämlighet.
Dessa utgör ett hot för fienden. Dessa är farliga!”
Läs mer HÄR.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar