”Och han som satt på tronen sade: ”Se jag
gör allting nytt” (Upp. 21:5)
Det har berättats, att när den
store konstnären Michelangelo på 1500-talet skapade den fantastiska, över 5 meter höga, Davidstatyn i
Florens, gjorde han det utav ett skadat och kasserat marmorblock. En dag kom
han till en stengård, för att söka efter ett lämpligt material till en
skulptur. Han gick omkring där och hamnade å småningom på bakgården, där det
bara fanns en massa skräp. Bland all bråten såg han ett stenblock som fångade
hans intresse. Det var ett marmorstycke som många klåpare till konstnärer hade
försökt göra något av, men misslyckats, och nu låg det där på bakgården,
kasserat. Michelangelo kisade, och betraktade stenblocket noggrant och sa. ”Tjaae – jag tror att jag skulle kunna göra
något fantastiskt av det där stenblocket” – och det gjorde han.
Våra liv kan ibland vara som det
där bortkastade stenblocket. Andra människor har klåfingrigt varit där med sina
mejslar och spett och försökt forma om oss, men misslyckats. Själva har vi
försökt att slipa av oss lite här och där, men vi har också misslyckats – och
nu känner vi oss fullständigt ratade. Det känns som att vi ligger på samhällets
bakgård, ensamma, onyttiga och bortkastade. Då kommer den store Mästaren, Jesus
Kristus. Han ser på oss, kisar lite grann och så säger han: ”Tjaae – jag tror
att jag skulle kunna göra något fantastiskt av den där människan” – och det
kommer han att göra om vi bara låter honom få ta hand om oss.
BÖN
Herre, forma mig så som du vill.
Jag vill låta mig formas av din hand. Tack för att ingen människa är förskjuten
eller ratad i dina ögon. Tack för att du kan göra något fantastiskt av det som
ingenting är.______________________
Dagens andakt på norsk http://dagensandaktpanorsk.blogspot.com.
Daily devotion in English: http://dailydevotioninenglish.blogspot.com.
______________________
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar