Bibelstudier från Efesierbrevet - 4

Lektion 4 – Vila-Vandra

”Ja, han har uppväckt oss med honom och satt oss med honom i den himmelska världen” (Ef 2:6)

”Ty hans verk är vi, skapade i Kristus Jesus till goda gärningar, som Gud har förberett, så att vi skall vandra i dem”  (Ef 2:10)

I vers 6 sitter vi tillsammans med Jesus och i vers 10 går vi in i de gärningar som han har förberett för oss. Detta kan illustrera de två olika positioner som är nödvändiga för ett kristenliv i balans.

Sitta är en vilande ställning. Det är då vi i stillhet och vila är tillsammans med honom i bön och tillbedjan.Vandra är en aktiv ställning. Det är vår tjänst för Gud, då vi går ut i dagens olika uppgifter.

Tjänst för Gud – Tjänst för människor

I det gamla förbundet, på tabernaklets tid, hade prästerna två olika riktningar i sin tjänst.

En tjänst var riktad utåt, mot folket, på förgården. Där hjälpte man folket med deras religiösa aktiviteter vid offeraltaret.

En tjänst var riktad inåt, mot Gud, i det heliga. Där utförde prästerna en tjänst som bara var för Gud. Där tände de rökelse framför Guds ansikte varje morgon och kväll.

I Hesekiel 44 hade prästerna försummat tjänsten inför Gud (vers 8), och blivit helt upptagna av tjänsten för människor. Straffet blev att de inte längre fick träda fram för Gud (vers 13). De fick fortsätta att göra tjänst för människorna (vers 11), medan andra blev satta att göra tjänsten inför Gud (vers 15, 16).

När vi kommer i obalans i vårt kristna liv och blir så upptagna av den yttre verksamheten att vi försummar tjänsten inför Gud (bön och tillbedjan), är straffet att Gud inte stoppar oss. Han låter oss bara fortsätta tills vi en dag upptäcker att vi inte längre lever. Vi upptäcker då att vi bara upprätthåller en form av verksamhet som en gång utfördes i liv, men som nu bara har blivit form.

Det gamla templet och det nya

Det gamla templet existerar inte längre. Gud bor inte längre där. Han har flyttat in i det nya templet. Templet som består av kött och blod. ”Vet ni inte att ni är Guds tempel och att Guds Ande bor i er?”  (1 Kor 3:16). När vi blir födda på nytt och tar emot Jesus, så flyttar han med sin Ande, den Helige Ande, in i vår kropp.

Det gamla templet hade tre avdelningar. Det har också det nya templet (1 Tess 5:23). En yttre, synlig del, kroppen (förgården). Genom den har vi kontakt med andra människor och världen omkring oss. Det ger oss omvärldsmedvetande.

Vi har också två inre rum. Själen (det heliga) som är platsen för vårt jag: vilja, förstånd och känsloliv. Den ger oss självmedvetande. Vår ande (det allra heligaste) är platsen där Gud bor. Den ger Gudsmedvetande. 

Det gamla templet hade två olika riktningar i sin tjänst. Utåt mot folket och inåt mot Gud.

Det har också det nya templet: Inåt: ”…gå in i din kammare…” (Matt 6:6). Detta talar om vår tjänst för Gud (bön, tillbedjan, bibelläsning). Utåt: ”Gå ut i hela världen…” (Mark 16:15). Detta talar om vår tjänst för andra människor.

Hela idén, hela poängen , med templet var att det som hände där hade förbindelse med Gud. Om inte templet hade haft någon förbindelse med Gud var det helt meningslöst att komma dit med sina offerdjur. Om tjänsten inför Gud försummades kunde det kanske för de flesta se ut som om allt fungerade perfekt. Människor kom med sina offerdjur och utförde sina religiösa aktiviteter. Men hela grunden för templet, gudsnärvaron, hade då totalt fallit ihop.

Nu är det vi som är kallade att vara ett tempel för den Helige Ande. När vi blir så upptagna av den yttre verksamheten och försummar tjänsten inför Gud, kan det kanske se ut som om det fungerade för en stund. Vi blir då ett tempel till utseendet men inte till funktionen. Även om vi för en tid lyckas se ut som ett fungerande tempel, så har hela idén med att vara ett tempel (att leva i gemenskap med Gud) fallit ihop.

Uppgifter för självstudium och samtal

Läs:
Efesierbrevet  2:10-10
Hesekiel 44:6-16

S    1- Samtala om likheter mellan det gamla tabernaklet och det nya templet (du och jag) där Gud bor idag

2      2- I vilken del blir tjänsten för Gud utförd? (då och nu)

3      3- I vilken del blir tjänsten för människor utförd? (då och nu)

4      4- Vilka saker i kristenlivet tycker hör hemma under begreppet ”vila”?

5      5- Vilka saker hör hemma under begreppet ”vandra”?

6       6- Vad blir resultatet om det blir för mycket ”vila”?

7       7- Vad blir resultatet om det blir för mycket ”vandra”?

8       8- Vilken av de två tycker du det är lättast att försumma? (Jämför Jesu balans mellan tjänst för människor och tjänst för Gud i Matt 14:21-23)

EKHO och Frälsningsarmén

Min tisdagskommentar förra veckan "Ska FA byta färg?" har fått en hel del kommentarer, både här på rupeba.se och på flera andra nätsidor där den publicerats. Inlägget har också översatts till engelska och publicerats internationellt.

Efter att jag lagt ut mitt inlägg är det många andra som kommenterat att EKHO har fått statsbidrag för att förändra Frälsningsarméns bibelsyn. Här kommer några inlägg:

Världen idag - "Statliga pengar ska ändra arméns bibelsyn"
Dagen - "När staten vill styra bibeltolkningen"
Svenska Evangeliska Alliansen - "Frälsningsarmén bör söka statsbidrag för att påverka EKHO"
Norske Dagen - "Statsstøtte til homofilipress mot Frelsesarmeen"

Flera har också kommenterat detta i olika bloggposter. Mikael Karlendal, pingstpastor i Ängelholm, skriver ett inlägg med rubriken "Tala ur skägget".

Karlendal skriver om Ungdomsstyrelsen som beviljat statliga medel till EKHO: "Men denna ungdomsstyrelse har så vitt jag minns gjort en del märkliga saker förr, så det bästa kanske vore att avskaffa den helt. Det verkar sitta en del beskäftiga individer där som inte begriper vad demokrati är. De begriper uppenbarligen inte vad religionsfrihet, föreningsfrihet och yttrandefrihet betyder. Sådana personer borde inte ha rätt att fördela statliga pengar på detta sätt."

Men Karlendals rubrik syftar på en intervju i Dagen där han tycker att Marie Willermark yttrycker sig för försiktigt och diplomatiskt. Karlendal skriver också hur han tycker att Marie skulle ha svarat.

Men jag vill gärna försvara Maries svar. Hon svarar bland annat på frågan om man kan vara homosexuell och soldat. Marie svarar: "Det är inte en så enkel fråga". Man kan naturligtvis, som Mikael Karlendal, tycka att det är ett luddigt svar. Men frågan är inte så enkel. Om man svarar med "ja", kan det missuppfattas, och om man svarar med "nej" kan det missuppfattas.

Man skulle lika gärna kunnat fråga om man får bli soldat om man är heterosexuell. Svaret kan då bli "ja" om man är frälst, delar Frälsningsarméns lära och är villig att leva efter Frälsningsarméns etiska principer (det måste man skriva under för att få bli soldat). Om man inte fyller de kraven blir svaret "nej".

Här är det ingen skillnad på homosexuella och heterosexuella. Om en homosexuell person är frälst, delar Frälsningsarméns lära och är villig att leva efter Frälsningsarméns etiska principer, skulle han eller hon kunna bli frälsningssoldat. Om han eller hon inte fyller de kraven måste svaret bli nej.

I övrigt tycker jag det skulle vara intressant att se vad som händer om Frälsningsarmén skulle söka statsbidrag för ett projekt som går ut på att ändra EKHO:s syn på homosexualitet.

Tidig söndagsmorgon den 27 januari

Veckorevy från min personliga utkikspunkt på livet

Min personliga utkikspunkt på livet har förändrats. Under några år var min utkikspunkt sovrumsfönstret mot Bruninieku iela i Riga, med en stor frälsningsarméflagga utanför fönstret. Nu ser min personliga utkikspunkt ut så här då jag tittar ut från sovrumsfönstret en vintermorgon:

Annars har en stor del av veckan upptagits av flyttbestyr och en tillbakablick i minnenas arkiv. Igår var vi på "Värtan" i Hjorthagen och tömde vårt förråd där. Det var där jag växte upp. Från det jag var 9-10 år gammal till dess att Rut och jag gifte oss några år senare.

I flyttboxarna hittade vi också några gamla tidningsutklipp från tiden då jag bodde på Värtan. Här är ett klipp från tidningen Femina, det måste vara runt 1957. På texten står det att mamma Ruth och Peter ackompanjerar Pia som sjunger en solosång. Det är naturligtvis lögn. Om jag hade spelat kornett hade det varit meningslöst för Pia att försöka sjunga solo. Hon kunde inte alls höras. Dessutom kunde jag knappast spela kornett på den tiden. Jo förresten, jag kunde en låt. Det var "Jesu lilla lamm jag är" från Ungdomsmusikjournalen. Men den kunde inte Pia. Lägg förresten märke till min stiliga frisyr. Om man kammade håret med sockervatten så blev det alldeles stelt då det torkade och man kunde få håret att stå rakt upp (jämför med storebror Jans frisyr, utan sockervatten).

I övrigt har jag använt en del tid för att slutredigera Claphaminstitutets nya bok. Den ska lämnas in till tryckeriet i början på nästa vecka. Titeln blir "På goda grunder - Fem år med Claphaminstitutet". Framsidan kommer antagligen att se ut så här och boken kommer att ges ut på rupeba förlag. Den kommer att säljas här på hemsidan i Affären. Den är absolut värd att läsas. En stark och tydlig kristen röst i samhällsdebatten.

Min tisdagskommentar om EKHO:s ansatser att förändra Frälsningsarméns bibelsyn har kommenterats på olika platser i sociala medier. Mitt inlägg har också översatts till engelska och publicerats internationellt. Jag återkommer till ämnet i min tisdagskommentar kommande vecka.

Jag önskar dig en välsignad vecka
Peter Baronowsky

Inför söndagen - Nåd och tjänst

Söndagens texter - Septuagesima:
Bibel 2000: Jon 3:10-4:11 | Fil 1:3-11 | Luk 17:7-10 | Ps 25:4-11

"Jag tackar min Gud var gång jag tänker på er, alltid, i alla mina böner för er alla. Och det är med glädje jag ber för er: ni har varit med i arbetet för evangeliet ända från första dagen, och jag är övertygad om att han som har börjat ett gott verk hos er också skall fullborda det till Kristi Jesu dag. Det är som sig bör att jag tänker så om er alla. Jag har er ju i mitt hjärta; både när jag bär bojor och när jag försvarar och befäster evangeliet delar ni allesammans nåden med mig. Gud kan vittna om att jag längtar efter er alla med Kristi Jesu ömhet. Och min bön är att er kärlek ständigt skall växa och bli rik på insikt och urskillning, så att ni kan avgöra vad som är väsentligt och stå rena och skuldfria på Kristi dag, fyllda av den rättfärdighet som är frukten av Jesu Kristi verk, Gud till ära och pris." (Fil 1:3-11)

Söndagens tema är nåd och tjänst. De finns kanske de som anser att den största nåden är att slippa tjäna, men där tar dom fel.

Det finns inget bättre liv än att leva för Jesus och ge sig ut i tjänsten. Det är att verkligen leva ett meningsfullt liv. Se bara hur Paulus sprudlar av livsglädje, till och med då han sitter i fängelse, då han tänker på tjänsten och sina medsyskon.

Han ber speciellt om två saker. Dels att deras kärlek ska växa och dels att de ska få urskillning för att avgöra vad som är väsentligt.

En växande kärlek borde vara naturligt för ett sunt kristenliv. Då man varit kristen i fem år borde kärleken till Gud och medmänniskor vara mycket större än då man var nyfrälst.

En bön om urskillning för att se vad som är väsentligt är en bön vi också borde be i våra församlingar. Det är så lätt att vi bara fastnar i våra interna församlingsaktiviteter och glömmer bort vad som verkligen är väsentligt. Det väsentligaste av allt är att berätta för andra människor att Gud älskar dem så mycket att han inte vill att någon enda ska förgås utan att ha evigt liv. Det är det som är det väsentliga. Att hindra att människor förgås, därför att ingen berättade för dem om Jesus. 

Du är också kallad till den tjänsten. Av bara nåd. 

Peter Linck uttryckte förhållandet mellan tjänst och nåd på ett fint sätt i sin sång (Nummer 523 i Frälsningsarméns sångbok):
"Tack att du , Herren, valt mig att tjäna.
Tack att av nåd jag får följa dig.
Hjälp mig att leva helt i din vilja.
Hjälp mig att gå dit du sänder mig. 

    Nåd bara nåd, nåd bara nåd
    Tänk att få tjäna av nåd, bara nåd."

Bibelstudier från Efesierbrevet - 3

Lektion 3 – I Honom

Kristus - Guds slutsumma

I den förra lektionen såg vi hur Gud har gjort det möjligt för oss att bli frälsta, men att det är vi själva som måste ta ett aktivt steg in i frälsningen. Samma princip gäller även då det gäller andra löften.

Förlåtelse

I Ef 1:7 står det att vi i honom har fått förlåtelse för våra synder. I Kristus har Gud gett oss en fullkomlig förlåtelse. Vi har den. Den ligger färdig. Men även om Gud redan har betalat det fulla priset för vår förlåtelse, så är förlåtelse inte något som kommer till oss automatiskt.

Vi måste först bli så uppfyllda av längtan efter rening att vi är villiga att göra något med synden och orenheten. När vi har kommit dit, kan vi ta emot förlåtelse och rening från Gud. Vi går in i förlåtelsen genom munnens bekännelse: ”Om vi bekänner våra synder, är han trofast och rättfärdig, så att han förlåter oss våra synder och renar oss från all orättfärdighet.” (1 Joh 1:9).

Guds del, ”han förlåter” är något vi aldrig kan göra. Vår del ”vi bekänner” är något Gud aldrig kommer att göra. Denna förlåtelse och rening är inte en engångserfarenhet utan något vi ständigt måste leva i.

Den helige Ande

” I honom har också ni……tagit emot den utlovade helige Ande som ett sigill.” (Ef 1:13). Detta löfte uppfylldes på pingstdagen. Petrus förklarar vad som händer på pingstdagen och säger: ”Sedan han nu genom Guds högra hand har blivit upphöjd och av Fadern tagit emot den utlovade helige Ande, har han utgjutit detta som ni ser och hör.” (Apg 2:33). Från och med pingstdagen gäller löftet om att Gud utgjuter sin Ande över alla människor (Apg 2:17).

Gud har gjort det möjligt. Guds Ande är utgjuten över alla människor, men var och en måste personligen ta emot denna pingstupplevelse.

När vår törst efter Gud och vår önskan att överge oss helt till honom har blivit så stark att vi är villiga att göra något med den, då kan vi be Jesus att han döper oss med den Helige Ande. I Luk 11:13 säger Jesus att han kommer att ge den Helige Ande till den som ber honom. Om du i ditt hjärta tror att detta är sant, kan du bekänna det med din mun genom att tacka Jesus för att han har döpt dig med den Helige Ande.

Gud har gjort det möjligt. Han har utgjutit den Helige Ande över alla människor, men du måste aktivt gå in i den erfarenheten för att göra den till din.

I honom

I Kristus eller i honom är ett nyckelbegrepp i Efesierbrevet. (Kap 1, verserna 3,4, 6, 7, 10, 11, 13, Kap 2, verserna 10, 13, Kap 3 vers 11, Kap 4 verserna 21, 32). Det är i Jesus som Gud har gett os det totala svaret på vår totala livssituation. Vårt behov är Jesus, och bara honom. I Jesus har vi allt. Vi behöver inte Jesus och glädje, frid eller rättfärdighet, för i Jesus finns vår glädje, I Jesus finns vår frid och Jesus är vår rättfärdighet.

Guds svar på vår situation är inte ett antal saker eller gåvor som kärlek, frimodighet eller kraft. Guds svar är inte saker, utan en person, och den personen är Jesus Kristus. I honom har Gud sammanfattat allt i himmel och på jord (Ef 1:10).

Jesus säger: ”Jag är vägen, sanningen och livet” (Joh 14:6). Jesus är inte bara den som visar vägen till Gud. Han själv är vägen till Gud, och den enda vägen. Jesu är inte den som ger oss sanningar att leva av. Han själv är sanningen. Jesus är inte bara den som ger oss liv. Han är livet och vid sidan av honom finns det inte något verkligt liv.

Kristus – Guds slutsumma

Guds frälsningsplan var att sammanfatta allt i Kristus, allt i himmelen och på jorden (Ef 1:10).

Några översättningar uttrycker det som att Gud har beslutat att summera allt i himmel och på jord i Kristus. Då Gud skulle sammanfata allt som finns i himlen och på jorden, allt vad Gud hade tänkt, allt vad Gud är, då blev slutsumman detta: Jesus Kristus. ”Ty i honom bor gudomens hela fullhet i kroppslig gestalt” (Kol 2:9).

Guds totala svar på vår totala situation är personen Jesus. Vårt behov är att gå in i en djup gemenskap med honom.

Förutsättningen för att jag sedan ska kunna leva i detta, allt i honom, är att han får allt i mig.

Kristus – Guds slutsumma.

Uppgifter för självstudium och samtal

Förlåtelse

         1/ Studera 1 Joh 1:9. Att bekänna betyder ”att säga detsamma som” eller ”att hålla med om”. I den här versen är det två saker som vi måste hålla med om (bekänna)

a.       Vi bekänner våra synder

b.      Vi bekänner att han förlåter oss och renar oss.

2       2/ Vilket av dessa två bekännelser är det lättast att göra? (Vi måste hålla med om bägge två för att kunna erfara förlåtelsens verklighet.

3     3/ Vad blir resultatet om vi bara kan hålla med om det första (att vi har många synder)?

4       4/ Vad blir problemet om vi bara kan hålla med om det andra (att allt är förlåtet)?

Den Helige Ande

5      5/ Gud har gett oss den Helige Ande som var utlovad (Ef 1:13). Gud har utgjutit den Helige Ande över alla människor (Apg 2:17). Finns det några villkor för att vi ska kunna ta emot Andens fullhet i våra liv?

6       6/ Vilka hinder tror du det finns för att vi ska kunna hålla med om det som står i Guds ord och bekänna: ”Tack Jesus för att du har fyllt mig med den Helige Ande”?

7      7/ Vilken skillnad tror du det skulle innebära för mig då jag tar steget och håller med Guds ord?

Inför söndagen - Livets källa

Andra söndagen efter trettondedagen - Livets källa
 Söndagens texter:
-Jes 55:1-4
-Upp 22:16-17
-Joh 4:5-26
-Ps 19:2-7

Inbjudan till dem som törstar
"Hör på, alla ni som törstar, kom hit till vattnet, och ni som inte har pengar, kom hit och köp säd och ät. Ja, kom hit och köp säd utan pengar och för intet både vin och mjölk. Varför ger ni ut pengar för det som inte är bröd, era inkomster för det som inte kan mätta? Hör på mig, så skall ni få äta gott och njuta av utsökt mat. Böj ert öra hit och kom till mig! Hör, så får er själ leva! Jag vill sluta med er ett evigt förbund: Ni skall få den trofasta nåd som jag lovade David. Se, honom har jag satt till ett vittne för folken, till en furste och ledare för folken." (Jes 55:1-4)

Nyckelord i texten från Jesaja: Kom - Varför - Hör - Få

Kom alla ni som är törstiga ljuder inbjudan från Jesaja. Alla får komma, bara de är törstiga. Det är inte bara för de rika, eller de populära eller de som lyckats bra här i livet. Alla får komma. Den enda förutsättningen är att ni är törstiga.

Varför satsar ni på fel saker? Varför söker ni det som inte är värt något? Varför kastar ni bort era liv på oväsentligheter? Varför satsar ni på det som inte kan mätta, då det finns något äkta som verkligen kan mätta?

Hör. I stället för att lyssna till alla lockrop som finns därute, böj ert öra till mig, säger Herren.

Få. Ni ska få det som är utlovat. Ni ska få del av "den trofasta nåd som jag lovade David".

Jesus fortsätter med samma inbjudan till dem som är törstiga: "Om någon törstar, så kom till mig och drick! Den som tror på mig, ur hans innersta skall strömmar av levande vatten flyta fram" (Joh 7:37-38). Här kommer det levande vattnet inte utifrån utan från vårt innersta. Då vi tar emot Jesus i vårt liv får vi del av livets källa, Jesus själv, inne i oss. Jesus säger till kvinnan i Samarien "Det vatten jag ger skall i honom bli en källa som flödar fram och ger evigt liv" (Joh 4:14).

Löftet gäller "den som tror på mig", säger Jesus. Tror du på honom? Tror du på vad han säger? Ta emot i tro. Tacka honom för källan i dig och tacka honom för att det Helige Ande kan frigöra källan i dig genom dopet med den Helige Ande.

Inbjudan fortsätter att ljuda genom Bibeln. I Uppenbarelseboken då det talas om en ny himmel kan vi läsa: "Åt den som törstar skall jag ge att dricka fritt och för intet ur källan med livets vatten" (Upp 21:6).

Och i Bibeln sista kapitel återkommer inbjudan: "Och Anden och bruden säger kom! Och den som hör det må säga: ´Kom!´ Och den som törstar må komma. Ja, den som vill, må ta emot livets vatten för intet" (Upp 22:17).

Anden säger det gång på gång i Bibeln. Genom Jesaja och genom Jesus. Men det är inte bara Anden som ska säga det. Även bruden (=församlingen) ska säga det. Församlingen borde nog vara mycket ivrigare att säga ´Kom´. Det finns många ´därute´som törstar och längtar och aldrig har hört ett ´kom´. Var frimodig, du Guds församling, och följ uppmaningen i Uppenbarelseboken: ´Kom!´

Är du törstig? Längtar du efter att få uppleva mer av Guds kraft i ditt liv? Vill du låta källan i dig frigöras och strömma ut mot andra människor? Då gäller löftet dig! Kom!

Bibelns dag

FÖRSTA SÖNDAGEN EFTER TRETTONDEDAGEN - Jesu dop

Söndagens texter:
2 Mos 1:22-2:10;  1 Joh 5:6-12;  Luk 3:15-17, 21-22;  Ps 89:20-29

Döpt med den helige Ande och Eld
"Folket var fyllt av förväntan, och alla frågade sig om inte Johannes kunde vara Messias. Men han svarade dem alla: ”Jag döper er med vatten. Men det kommer en som är starkare än jag, och jag är inte värdig att knyta upp hans sandalremmar. Han skall döpa er med helig ande och eld. Han har kastskoveln i handen för att rensa den tröskade säden och samla vetet i sin lada, men agnarna skall han bränna i en eld som aldrig slocknar.” (Luk 3:15-17)

Detta var första gången som Jesus presenterades offentligt som vuxen. Varför kom Jesus till jorden?

I förbindelse med Jesu dop vid Jordanfloden, presenterar Johannes Jesu uppdrag på två olika sätt:
1. Som Guds lamm som tar bort världen synd (Joh 1:29)
2. Som den som döper med helig Ande och eld (Luk 3:16)

Jesu uppdrag var att förmedla frälsning och dopet med den Helige Ande. Detta är centrum i det kristna budskapet: Påsk och Pingst, Blod och Eld.

Då Jesus hade farit tillbaka till himmelen, höll Petrus sin berömda pingstpredikan. I den repeteras Jesu uppdrag, två löften som gäller för alla människor:
1. Och det skall ske att var och en som åkallar Herrens namn skall bli frälst (Apg 2:21 FB)
2. Det skall ske i de sista dagarna, säger Gud, att jag utgjuter min ande över alla människor (Apg 2:17)

Det är det världen behöver få se idag: Blods- och Elds-kristna. Människor som tagit emot frälsning och rening från synd och som blivit uppfyllda av den Helige Andes eld.

Amen=Låt det ske

Fasta inslag på rupeba.se

Här kommer en översikt över vad du kan förvänta dig att hitta på rupeba.se under veckorna framöver.

Nyhetslödet varje dag. Aktuellt från den kristna sfären från media och bloggar.

Kommentar till den dagliga bibelläsningen varje dag.

Personlig kommentar varje tisdag.

Bibelskola på nätet varje torsdag.

Tidig söndagsmorgon varje söndag. Personlig revy av den gångna veckan från min utkikspunkt på livet.

Söndagens texter med mini-kommentar varje söndag.

TRETTONDEDAG JUL - Guds härlighet i Kristus

Söndagens texter:
-Jes 49:5-7
-2 Kor 4:3-6
- Joh 8:12
- Ps 72:10-15

Det lilla ljus jag har, det ska få lyda klart
"Om mitt evangelium är dolt är det dolt för dem som går förlorade. Ty denna världens gud har förblindat förståndet hos dem som inte tror, så att de inte ser ljuset från evangeliet om härligheten hos Kristus, Guds avbild. Jag förkunnar inte mig själv utan Jesus Kristus: han är herre, och jag är er tjänare för Jesu skull. Ty Gud, som sade: ”Ljus skall lysa ur mörkret”, har lyst upp mitt hjärta, för att kunskapen om Guds härlighet som strålar från Kristi ansikte skall sprida sitt ljus."  (2 Kor 4:3-6)

"Gud har lyst upp mitt hjärta", skriver Paulus. Det är vad som händer då jag tar emot Jesus och blir frälst. Det tänds ett ljus därinne som lyser upp i mörkret i mitt inre.

"Jag är världens ljus" säger Jesus (Joh 8:12). Då vi blir frälsta, tar vi emot Jesus och blir ett tempel för den Helige Ande. Jesus, som är världen ljus, bor i mig. Han har tänt sitt ljus i mig.

Dessvärre finns det många kristna som lyckas dölja det ljuset. Men poängen med att ha ljuset inom sig är att ljuset ska kunna sprida sitt sken (2 Kor 4:6).

Det är det som är vår uppgift som kristna. Att lysa för Kristus. Att göra den här världen till en ljusare plats. Det är vår uppgift och därför säger Jesus till oss idag: "Ni är världens ljus" (Matt 5:14).

Många säger att de inte kan göra så mycket, att de inte har förmåga att åstadkomma något för Guds rike. Det är fel! Sätt igång och lys för Jesus. Släpp fram ljuset. Låt Jesus lysa genom dig.

 

NYÅRSDAGEN - I Jesu namn

Nyårsdagen texter:
Jes 49:13-16
Heb 13:5-8
Luk 13:6-9
Ps 121

"Jubla, himmel, och gläd dig, jord, brist ut i jubel, alla berg!

Ty Herren tröstar sitt folk, han förbarmar sig över de plågade.

Sion sade: ”Herren har övergett mig, Gud har glömt mig.” Glömmer en kvinna sitt lilla barn, bryr hon sig inte om den hon själv har fött? Och även om hon skulle glömma, glömmer jag aldrig dig. Nej, ditt namn är skrivet i mina händer." (Jes 49:13-16)

Någon ser dig
Du är skriven i Guds händer. Ditt namn finns ständigt framför hans ögon. 

I den Aronitiska välsignelsen ber vi med orden "Herren vände sitt ansikte till dig." Men det är egentligen för sent att be den bönen. Herrens ansikte är redan vänt till dig. Då du vänder ditt ansikte till honom kommer du att finna att hans ansikte redan är vänt till dig.

Den verbform som används här, "vände", kan i grundtexten peka på tre olika tempus: Det som varit, det som är och det som ska komma*. 

Så är det. Gud har vänt sitt ansikte till dig i det förgångna. Också vid de tillfällen då du hade det svårt. Han har vänt sitt ansikte till dig just nu. I framtiden har han redan vänt sitt ansikte till dig. Du behöver inte oroa dig för det nya året. Hans ansikte är redan vänt till dig under 2013. Ha ett Välsignat Gott Nytt År!

*Språkkommentar från Wikipedia: Översättningen från hebreiska till svenska är problematisk med avseende på tempus. Verben ('välsigna', 'bevara', 'vända sitt ansikte') i den hebreiska texten rymmer i denna framställning dåtid, nutid och framtid i samma ord ('har välsignat/bevarat/vänt', 'välsignar nu', 'kommer att välsigna'), vilket med svenskans verb enbart går att uttrycka i ett av dessa tempus.(Översättningen i 1917 års översättning använder här konjunktivformen som i långa stycken motsvarar den hebreiska textens intention.)