Jag läste i helgen ett referat av hearingen inför ärkebiskopsvalet i Svenska Kyrkan. Det var ett referat av Johanna Andersson på Kristen Opinion. Referatet väckte några frågor hos mig.
Fråga nummer 1:
"I ljuset av detta var det lite förvånande att 26-27 minuter in i
"hearingen" av favoritkandidaten Jackelén höra henne beskriva
erfarenheten av hur hon kan befinna sig i samma rum som kristna,
muslimer och judar och uppleva att de just då har mer gemensamt med
varandra än var och en av dem har med vissa delar av den egna
traditionen. Ungefär så sa Jackelén. Till dem hon inte har mycket
gemensamt hör de som är "extrema och fundamentalister".
- Om ärkebiskopskandidaten har mer gemensamt med muslimer och judar än med extrema kristna frågar jag mig hur kristen bör man vara? Tydligen inte "extremt" kristen. Kanske "lagom mycket" eller "ljum" kristen.
Fråga nummer 2:
"Jackelén menar också att det för henne är självklart att judar, kristna och muslimer ber till samma Gud."
- Om kristna och muslimer ber till samma Gud, har inte Jesus tagit gruvligt fel? Han trodde ju att det var nödvändigt att han skulle behöva lida och dö för människornas frälsning. Det trodde till och med Gud Fader som sände sin egen son för att ingen skulle behöva gå förlorad utan få evigt liv. Om det går lika bra att tro på Allah måste Fadern och Sonen tagit fel. Och om de tagit fel på den punkten kan man överhuvudtaget lita på dem?
Fråga nummer 3:
Med anledning av ovanstående måste jag fråga mig:
- Vart är Svenska Kyrkan på väg?
/PB
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar