Här är Paulus uttryckliga bön: ”Så att I förstån … huru översvinnligt stor hans makt är på oss som tro - allt i enlighet med den väldiga styrkas kraft” (Efesierbrevet 1:18–19).
Kyrkan idag har en stor vördnad för den Jesus som vandrade på jorden. Jag refererar till galileen, Marias son, läraren och undergöraren. Vi blir aldrig trötta på att höra och berätta om Jesu Kristi nasaréns väldiga makt.
Vi älskar att påminna oss om hur denne Jesus jagade iväg demoner och stadigt stod emot alla frestelser. Han öppnade blindas ögon, öppnade dövas öron, fick förlamade att hoppa, återställde förtvinade armar, helade spetälska. Han förvandlade vatten till vin, livnärde mängder av folk med bara några bröd och fiskar, och vid mer än ett tillfälle väckte han upp döda.
Men ändå, vid något tillfälle i historien, började kristna begränsa den nuvarande makten hos vår stora undergörande Frälsare. Kyrkan utvecklade en teologi som gjorde Kristus till Gud över det andliga men inte det naturliga.
Låt mig ge dig ett exempel. Nuförtiden tror vi att Jesus kan förlåta våra synder och lätta på vår skuldbörda. Vi tror han kan ge oss frid och glädje och till och med evigt liv. Och han gör allt detta i den dolda och osynliga världen.
Men inte många av oss känner Jesus som Gud över den naturliga världen som vi lever i. Ofta känner vi inte honom som Herre över våra vardagliga bestyr, som Gud över våra hem, våra barn och äktenskap, våra jobb och räkningar.
Läs mer HÄR.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar