Om dop

Fråga:
Takk for den fine bibelleseplanen. Det er ikkje alltid eg greier å vera asjoure, men henter meg inn igjen i rolige perioder. Nå lurer eg på dette med dåp som Jesus seier me skal gje dei nye disipplane. Kvifor gjer ikkje Frelsesarmeen det?

Guds velsignelse over dagen og ditt virke. 

Försök till svar:
Hej och tack för din fråga

Det finns en del saker i Nya Testamentet som Jesus föreskriver att hans efterföljare skall göra. En del av dem har i flera kyrkor tagits upp som sakrament (=helig handling).

Dop och nattvard är två sådana sakrament som tillämpas i de flesta kyrkosamfund. Men Jesus har i ännu starkare ordalag gett befallning om att vi ska tvätta varandras fötter: ”Om nu jag, er Herre och Mästare, har tvättat era fötter, är också ni skyldiga att tvätta varandras fötter” (Joh 13:14).

Hur kommer det sig att vi ser befallningarna om dop och nattvard som bindande, medan vi då det gäller fottvagning inte ser det som bindande, trots att den är starkare formulerad än befallningarna om dop och nattvard?

Jag kan ju naturligtvis inte veta hur de olika kyrkotraditionerna har resonerat omkring den frågan, men jag antar att de tänker sig att det som ligger bakom handlingen är viktigare än själva handlingen. Fottvagningen handlar om att i ödmjukhet betjäna varandra och inte bara att genomföra en ceremoni. Man kan kanske till och med genomföra ceremonin och missa hela poängen.

Kanske är det på samma sätt några kyrkosamfund resonerat då man inte praktiserar dop och nattvard.

Dopets innebörd är att bli begravd med Kristus och att stå upp i det nya livet tillsammans med Kristus (Rom 6:4). Kan det vara så att man kan bli döpt utan att begrava det gamla livet och utan att uppstå till nytt liv tillsammans med Kristus? Och är man i sådana fall döpt, eller har man bara genomfört en ceremoni?

En fara med att lägga alltför stor vikt på sakramenten är att man lägger större vikt på den yttre handlingen än den inre förvandlingen.

Jag vill inte sätta mig till domare över de olika kyrkosamfundens syn på sakramenten, men jag kan bara konstatera att man kommit till helt olika slutsatser.

- De flesta frikyrkorna i Sverige har dop och nattvard.

- Den Lutherska kyrkan har också dop och nattvard, även om både dopet och nattvarden har en annan innebörd än hos frikyrkorna.

- Den katolska kyrkan har sju sakrament: dopet, konfirmationen, boten (eller bikten), äktenskapet, de sjukas smörjelse (även kallad sista smörjelsen), prästvigningen samt eukaristin (= nattvarden)

- Den gamle kyrkofadern Augustinus hade ett odefinierat antal sakrament där även korstecknet och FaderVår ingick.

Frälsningsarméns syn kanske påminner om Augustinus. Livet innehåller många sakrament (heliga handlingar): Man ska inte dela upp livet i heliga handlingar och icke-heliga handlingar. Livet är ett sakrament. Varje handling, varje samtal skulle kunna vara en helig handling.

/Peter