Under linjen=i Landet - Över linjen=utanför Landet (Se bilden)
U - Urhistorien
P - Patriarktiden
E - Tiden i Egypten
E - Tiden i Egypten
Ö - Ökentiden
D+K - Domartiden+Kungatiden
N + S - Det delade riket: Nordriket Israel och Sydriket Juda
B - Den babyloniska fångenskapen
P+G+R - Israel ockuperat av Perserna, Grekerna och Romarna
---------------------------------
B - Den babyloniska fångenskapen
P+G+R - Israel ockuperat av Perserna, Grekerna och Romarna
---------------------------------
Kapitel 11 – Det delade riket
Innehåll i perioden ”Det delade riket”
|
|||
Nordriket Israel 1 Kung 12 – 2 Kung 17
|
Sydriket – Juda 1 Kung 12 – 2 Kung 25
|
||
Kungar
|
Profeter
|
Kungar
|
Profeter
|
A. Den första
tiden 927-882
|
Alla kungar från
Davids hus
|
||
Jerobeam
1 927-907
|
Rehabeam 926-910
|
||
Nadab 907-906
|
Abia 910-908
|
||
Basja 906-883
|
Asa 908-868
|
||
Ela 883-882
|
Josafat
886-847
|
||
B. Omris
dynasti 882-845
|
Joram 847-845
|
||
Omri 882-871
|
Akasja 845
|
||
Akab 871-852
|
Elia
|
Atalja 845-840
|
|
Akasja 852-851
|
Joas 840-801
|
||
Joram 851-845
|
Amasja 801-773
|
||
C. Jehus
dynasti 845-747
|
Asarja
(Ussia) 787-736
|
Jesaja
|
|
Jehu 845-818
|
Elisa
|
Jotam 756-741
|
Mika
|
Joakas 818-802
|
Akas 741-725
|
||
Joas 802-787
|
Hiskia 725-697
|
||
Jerobeam
II 787-747
|
Amos
|
Manasse 696-642
|
Nahum
|
D. Israels sista
tid 747-722
|
Amon 641-640
|
Sefanja
|
|
Sakarja 746-745
|
Hosea
|
Josia
639-609
|
Jeremia
|
Sjallum 745
|
Jojakas
(Sjallum) 609
|
||
Menahem 745-738
|
Jojakim 608-598
|
Habackuk
|
|
Pekaja 737-736
|
Jojakin 598-597
|
||
Peka 736-732
|
Sidkia 597-586
|
||
Hosea 731-722
|
|||
Samarien faller
722
|
Jerusalem faller
586
|
Delningen
Då Salomo var död kom hela Israel tillsammans för att göra hans son Rehabeam till kung. Folket sa till Rehabeam: ”Din far gjorde vårt ok tungt. Lätta nu vår arbetsbörda, det tunga ok din far lade på oss, så skall vi tjäna dig.” (1 Kung 12:4). Men Rehabeam svarade: ”Om min far gjorde ert ok tungt skall jag göra det ännu tyngre, och om min far pryglade er med spö skall jag prygla er med skorpiongissel.” (1 Kung 12:14).
Då nu Israels folk förstod att Rehabeam
inte ville lyssna på dem, svarade de: ”Vad har vi för del i David? Vi har inget
gemensamt med Jishajs son. Vänd hem, israeliter! Sköt ditt eget rike, David!”
(1 Kung 12:16).
Resultatet blev att riket
delades. De tio nordliga stammarna drog hem och bildade Nordriket – Israel.
Rehabeam blev bara kung över de tv stammarna i syd, Juda och Benjamin, och det
blev Sydriket-Juda.
NORDRIKET – ISRAEL
A. Den första tiden
A. Den första tiden
Den förste kungen i Israel blev Jerobeam.
Han hade tidigare varit tjänare hos Salomo, men man misstänkte att han var
förrädare flydde han till Egypten.
Jerobeam gjorde Sikem till huvudstad i
Israel. För att hindra folket att åka ned till Jerusalem för att offra,
inrättade han två nya helgedomar i Israel. Dan i norr och Betel i söder. På
bägge platserna ställde han upp en guldkalv och sa: ”Nu
får det vara slut med era färder till Jerusalem. Se din Gud, Israel, som har
fört dig ut ur Egypten.” (1 Kung 12:28).
Läs
1 Kung 12:25-31
B. Omris dynasti
Under Omris dynasti flyttades huvudstaden
till Samarien. Omris son, Akab, gifte sig med en utländsk prinssessa, Isobel,
som dyrkade Baal. Ett Baalstempel byggdes i Samarien och Herrens profeter
avrättades.
Vid denna tidpunkt träder profeten Elia
fram och utmanar kung Akab och hela folket: ”Hur länge skall ni halta till bägge sidor? Är Herren Gud, så håll er
till honom; och om Baal är Gud, håll er till honom” (1 Kung 18:20)
Läs
den spännande duellen på Karmel i 1 Kung 18:17-46
C. Jehus dynasti
Under Jehus dynasti rensas landet från
Baalsdyrkan och från Akabs släkt. Israel upplever nu höjdpunkten i sin
historia. Både politiskt, materiellt och militärt. Men tillsammans med
välståndet kom också en ytlig gudsrelation. Profeterna Amos och Hosea talar
till denna tid.
Läs
Amos 5:21-24 och Hos 6:6
D. Israels sista tid
År 722 föll Samarien för Assyrierna. En del
av folket blev bortförda och Israels koloniserades av andra folkslag.
Resultatet av detta blev att israeliterna blandades med andra folkslag. Detta
är också bakgrunden till samariterna vi möter i Nya Testamentet. En blandad
folkgrupp. Hatad av judarna.
Läs
2 Kung 17:1-8 samt vers 24
SYDRIKET-JUDA
Judas kungar kom alla från Davids hu och
Juda överlevde som nation ungefär 130 år längre än Israel.
Samtidig med Akab i Israel var Josafat kung
i Juda. Han befäste städerna, rensade bort avgudarna och sörjde för lag och
rätt. Han uppmanade folket att hålla sig till Herren: ”Ge akt på vad ni gör, ty det är inte på människors vägnar ni dömer utan
på Herrens, och han är med er när ni dömer. 7Låt fruktan
för Herren vägleda er. Ge noga akt på vad ni gör, ty hos Herren, vår Gud, finns
ingenting orätt, han är aldrig partisk, han kan inte mutas.” (2 Krön 19:7)
Genom att ha ett nära förhållande till Gud
kunde Josafat också stå emot övermäktiga fiender.
Läs
2 Krön 20:1-30 om Josafats seger och om Guds makt vid lovsång
Men Juda hade också långa perioder med avfall då folket vände sig bort från Herren.
I Judas historia finner vi framför allt två
stora perioder av religiös förnyelse och rening från avgudarna. Den första var
under kung Hiskia. Profeterna Mika och Jesaja spelade en stor roll i
förnyelsen. Templet reparerades och återöppnat och Hiskia avskaffade
avgudadyrkan.
Då den assyriske kungen Sanherib omringar
Jerusalem och hotar invånarna, träder Jesaja fram och förmedlar Herrens ord
till folket och ger dem nytt mod.
Läs
2 Kung 18:28-35 och 2 Kung 19:5-7)
Herren räddade också Jerusalem för assyrierna och israeliterna ger uttryck för sin lättnad och tacksamhet i Psalm 46, som är skriven under denna tid: ”Gud är vår tillflykt och vår styrka, en hjälp i nöden, som aldrig svikit.”
Läs Psalm 46
Efter Hiskia kom en 50-årsperiod med
avfällighet och religiös synkretism (blandning av flera religioner), astrologi,
spiritism, barnoffer med mer.
Den andra förnyelseperioden kom under kung Josia,
”Det
hade aldrig före honom funnits en sådan kung som han, ingen som så höll sig
till Herren av hela sitt hjärta, med hela sin själ och med all sin kraft och
helt rättade sig efter Moses lag. Och inte heller efter honom kom en kung som
han.” (2 Kung 23:25). Under restaureringen
av Templet fann han Lagboken. Josia förnyade också pakten med Gud.
Men förnyelsen varade inte så länge. Efter
Josia blev det på nytt en tid av avfällighet. Jeremia profeterade över kungens
och folkets synd och han profeterar också om Jerusalems kommande fall. År 586
faller Jerusalem för kungen i Babylon och i Klagovisorna uttrycker Jeremia sin
sorg över det Jerusalem som har fallit.
Läs
Klag 1:1-4
Frågor för självstudium, samtal och fördjupning
Under perioderna av avfällighet i Israels och Juda historia var det inte så att man slutade att tro på Herren, utan man trodde på Herren och på andra gudar samtidigt. Det är därför profeten Elia säger: ”Hur länge ska ni halta till bägge sidor?”
Läs några av berättelserna som det hänvisas
till i detta kapitel.
-Anser
du att profeternas budskap har något att säga in i vår tid?
-I
vilka sammanhang?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar