Bibelläsning: Andra Moseboken 13
Läs bibeltexten här
"Det skall för dig vara som ett tecken på din hand och som en påminnelse på din panna, att HERRENS undervisning skall vara i din mun, ty med stark hand har HERREN fört dig ut ur Egypten" (2 Mos 13:9 FB)
Gud hade genom många mirakel räddad sitt folk från Farao. Då håller Gud ett långt förmaningstal till Moses. Talet handlar om att aldrig glömma vad Herren har gjort. Gång på gång poängterar Herren att de inte får glömma Herrens gärningar. Skriv upp det på handen eller i pannan så att du inte glömmer det. Då ni kommer in i det nya landet måste ni varje år ha en högtid för att komma ihåg vad Herren har gjort.
Det är viktigt att vi också, i tacksamhet, kommer ihåg Herrens gärningar i våra liv. Vi kan göra det genom årets olika högtider, men vi får inte heller glömma bort vad Herren gjort personligen i vårt liv. Vi har så lätt att glömma bort vad Herren har gjort och vem han är.
Herren säger också till Moses att alltid ha Herrens undervisning i munnen (vers 9). Det kommer ut många ord ur vår mun. Ord som sårar. Ord som nedvärderar. Ord som fördömer. Ord som inte är sanna. Vad är det vi har i munnen? Guds uppmaning är att alltid ha Guds undervisning i munnen. Att tala Guds ord. Tala ord som helar. Ord som uppbygger. Ord som uppmuntrar. Ord om Jesus.
- Mannakorn att tugga på under dagen: "Herrens undervisning skall vara i din mun" (vers 9 FB)
_________________
Översikt:
- Vers 1-16
Mose talar till folket och säger "Kom ihåg denna dag". Befrielsen från slaveriet i Egypten var något man absolut inte fick glömma. Man skulle påminna sig om denna händelse genom ett märke på handen och ett kännetecken på pannan.
Herren befaller att allt förstfött ska helgas åt Herren.
- Vers 17-22
Gud för inte sitt folk den närmaste vägen, där de kunde komma i strid med filisteerna, utan för dem en omväg. Herren befarade att motgångar skulle få dem att återvända till Egypten.
Herren gick framför sitt folk som en molnpelare på dagen och en eldstod på natten.
Kommentar:
Guds folk fick befallning om att ha ett tecken på sin hand och på sin panna för att aldrig glömma hur Herren förde dem ut ur Egypten. "På handen" kan vara ett tecken på att de alltid hade Guds ord framför sina ögon, och "på pannan" kan vara ett tecken på att alltid ha Guds ord i tankarna så att de "begrundar Guds ord både dag och natt" (Psalm 1:2).
Jämför med Uppenbarelseboken 13:14-18. Under den sista tidens stora nöd kommer människor också att ha ett tecken på sin hand och på sin panna, men då är det inte fråga om Guds märke, utan ett tecken på att man tillber vilddjuret.
Till eftertanke:
"Det är viktigt att vi också, i tacksamhet, kommer ihåg Herrens gärningar i våra liv. Vi kan göra det genom årets olika högtider, men vi får inte heller glömma bort vad Herren gjort personligen i vårt liv. Vi har så lätt att glömma bort vad Herren har gjort och vem han är.
- Vad gör du för att inte glömma vad Herren har gjort i ditt liv?"
- Vilka "tecken" omger du dig med för att inte glömma?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar