Veckorevy från min högst personliga utkikspunkt på livet
Så var det söndag igen. Den sista söndagen i maj. Vi hade planerat veckan så här: på onsdagen skulle vi åka till södra Norrland för ett mentorssamtal. Direkt efter det skulle vi åka till Arlanda och ta flyget till Riga för några dagars mentorssamtal i Lettland. Det hade vi räknat ut bra eftersom Kristi Himmelsfärdsdagen inte är någon helgdag i Lettland. Men så kom Coronan...
Mentorssamtalet fick vi ha hemifrån per telefon och plötsligt kunde jag vara med musikkåren och spela på Kristi Himmelsfärdsdag under den ekumeniska gökottan på Djäkneberget. Den spelningen är en lång tradition i Västerås. Normalt brukar vi stå längst ut på en liten klippavsats med Domkyrkan och hela Västerås vid våra fötter, eller snarare bakom ryggen. Det är speciellt dom som spelar bas som lever farligt. De står längst ut på klippan med ryggen mot stupet. Men i år flyttades gudstjänsten till en stor gräsplan för att vi skulle kunna hålla distans mellan oss. Och det var ju bra det, för hade musikanterna stått där vi brukade stå och sedan tagit ett steg tillbaka för att hålla distansen, så hade det nog saknats en del musikanter då vi skulle åka hem.
I fredags hade vi mentorssamtal per telefon med de officerare i Lettland som vi kan samtala med på engelska. De tre andra som vi skulle ha haft samtal med fick vi ställa in eftersom vi behöver tolk för att kunna ha ett vettigt samtal med dem. För två av dem behöver vi rysktalande tolk och för en behöver vi lettisktalande tolk. Det fungerar inte så bra med trepartssamtal över telefon.
Efter mentorssamtalet fortsatte vi att tala med en av de lettiska officerarna om det stundande trettioårsjubileet av Frälsningsarméns verksamhet i Lettland. Firandet kommer att ske någon gång under höstterminen, om det nu går att samlas.
För tio år sedan var vi med om tjugoårsjubileet. Rut och jag bodde då i Riga och hade ansvaret för Frälsningsarméns arbete i Lettland. I slutet av högtiden, då vi skulle dricka kaffe marscherade det in tjugo frälsningssoldater i olika åldrar med varsin tårta. På varje tårta stod ett av årtalen som Frälsningsarmén hade arbetat i Lettland, och varje tårta bars av en person som hade blivit frälst det året som stod på tårtan.
Du kan se bilder och läsa mer om tjugoårsfirandet här: https://lettlandsbloggen.blogspot.com/2010/11/tjugoarsfesten-av-fralsningsarmens.html
Men nu är det söndagsmorgon och snart dags att ta del av en digital gudstjänst. Förra söndagen såg vi gudstjänsten från Frälsningsarmén i Västerås och senare på dagen Templet korps från Frelsens hær i København. Idag börjar vi naturligtvis med gudstjänsten från Västerås, så får vi se vilka andra kårer vi gör ett digitalt besök till.
Sedan är det snart dags för en ny vecka.
Jag ber att du ska få en välsignad vecka
Peter Baronowsky
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar