Sommarkonferenser 1: Kongress i Norge

Sommaren är på väg och det är traditionellt tiden för kristna konferenser.

Den här veckan kommer vi att presentera ett antal av sommarens konferenser. Har du en konferens som du tycker borde vara med är du välkommen att tipsa oss på info@rupeba.se.

Först ut är Frälsningsarméns årskongress i Norge den 26-29 juni i Oslo.

Huvudtalare i kongressen är territoreielle ledare för Västterritoreiet i USA, kommendör Jim Knaggs. Han kommer även att ta med sig Western Territory Staff Band. Du kan se och lyssna på musikkåren HÄR...

Kongressen kommer att ha en speciell Ungdomskongress (Booth(h)Camp) och en speciell Barnens kongress.

 

Kommendör Jim Knaggs

Western Territory Staff Band

Tidig söndagsmorgon på Jeløy den 8 maj

Veckorevy från min personliga utkikspunkt på livet

Så var det söndag igen. Var det inte det alldeles nyss? Förra veckan avslutades med en Bibel- och Inspirationsdag på Asker kår.

På de flesta platser i Norge där vi dyker upp, händer det något spännande för oss personligen. Det dyker nästan alltid upp några gamla elever från den tid vi var lärare på Jelöy folkhögskola för mer än 25 år sedan. Vi arbetade på skolan i nio år och det brukade vara drygt hundra elever på skolan varje år, så det finns en del att ta av.

Så var det också på bibeldagen i Asker: Liv Grethe och Kjartan dök upp. Liv Grethe var elev hos mig på bibellinjen och då det gäller Kjartan kommer jag inte ihåg vilken linje han gick på. Du kan se Kjartan och Liv Grethe på bilden till höger, under Jesu välsignande händer. Ja, tiden går fort. Det är nästan svårt att tänka sig att de var två snälla små folkhögskolelever för bara 25 år sedan.

Det har, som sagt, gått en del år sedan de var elever på Jelöy, och de har hunnit med många saker sedan dess. De har bland mycket annat arbetat med fösamlingsplantering inom Frälsningsarmén i Danmark och Norge. Numera bor de i Spanien och är evangelister både i Spanien, Norge och allt däremellan. Då jag mötte dem var de på väg att börja en cykeltur från Norge till Spanien och stanna på vägen och predika evangeliet om Jesus på alla möjliga och omöjliga ställen. De räknar med att cykelturen ska ta tre månader. Jag kan känna det i baken vid bara tanken på att sitta på en cykel i tre månader.

Du kan läsa mer på deras hemsida HÄR, och om du klickar på "Rock Rider Tour 2014" kan du läsa lite mer om cykelturen.

I övrigt har veckan innehållit den sista delen av min undervisning för kadetterna om Psaltaren i Gamla Testamentet, och den sista av sju torsdagskvällar av vårt soldtakurs i Moss. Rapport kommer i det norska Krigsropet. Soldatkursen kommer att avslutas med en hel lördag den 24 maj, och sedan räknar vi med att ha soldatinvigning i juni.

Igår var vi talare på Östra divisionens "Vårstevne" i Porsgrunn med möten 12 och 14.30. Temat för dagen var "Du är älskad", och det är inte svårt att tala om Guds kärlek, för han älskar ju var och en av oss så mycket att han gav sin enfödde son, så att ingen av oss skulle gå förtappad utan att vi alla skulle få evigt liv.

Det är till och med så att han inte älskar oss för att vi är speciellt älskvärda, utan snarare tvärtom. Och Gud älskar oss dessutom alltför mycket för att låta oss förbli dem vi är. Vi blir alla förvandlade i mötet med Gud.

Lokalen var fullsatt under lördagens möten och många sökte sig fram till böneplatsen under avslutningen för att motta ny kraft till att frimodigt proklamera evangeliet.

Nu är det söndag morgon och snart dags att gå upp till förmiddagsgudstjänsten på kåren i Moss. Korpskoret, där Rut och jag är med, ska sjunga. Om du undrar vad korpskoret betyder, så betyder det inte en kör av korpar, utan det betyder helt enkelt korps- (=kårens) kor (=kör).

Sedan väntar antagligen en ny spännande vecka runt hörnet. Då blir det syttendemaj-firande och mycket annat.

Ha en välsignad vecka!
Peter Baronowsky

Sarkasm

Från Josten Nielsens blogg

 

Å bruke sarkasme på en riktig måte kan forsterke et budskap. Sarkasme kan også oppfattes som lun humor dersom den blir formidlet på en god måte, men det ligger også en fare i at den kan virke dypt sårende på dem som blir rammet, for ordets egentlige mening er at det skal «skjære litt i kjøttet».  Den blir ofte beskrevet som «den laveste form for vittighet», og i og med at humor i form av ironi ofte forekommer i Johannesevangeliet, er det ikke utenkelig at han også bruker sarkasme. I så fall er dagens vers et godt eksempel. Mannen som var født blind, blir igjen bedt om å forklare hvordan han er blitt seende og svarer:

«Jeg har jo allerede sagt det, og dere ville ikke høre på meg», sa han. «Hvorfor vil dere høre det nå igjen? Vil kanskje dere også bli hans disipler?»Joh 9:27

Den siste setningen er høyst sannsynlig ment å være en sarkasme – og den treffer. Det som blir min utfordring er: «Hva er det som treffer Ola Nordmann i 2014?». Martin Cave i IMI-kirken er opptatt av at det er godhet. Kanskje det var derfor at de unge på Sagene fikk dratt meg med på dugnad i de kommunale boligene på Sagene i går kveld? Mennesker må nås med det gode evangeliet og da må jeg la Ånden lede meg slik at jeg bruker en form for språk som er forståelig for dagens mennesker.

Fariseerne forsto budskapet, men de likte deg ikke. Mer om det i morgen.

Dagens ‘manna’:

Det er viktig å bruke et språk som blir forstått.

Tror vi på det vi gör?

Det börjar dra ihop sig till ishockey-VM. Med andledning av det skriver Anders Lindblad i Svenska Dagbladet en krönika om olika ledastilar inom idrotten. Bland annat skriver han om Pär Mårts:
"Mårts har vunnit respekt med sin professorliknande framtoning, men det jag imponeras av mest är hur han oavsett spelarmaterial lyckas få laget att snabbt ta till sig de taktiska ritningarna och att våga tro på det de gör."

Jag tror att det är det slags ledare vi behöver inom kyrkan idag. Ledare som hjälper oss återerövra tron på det vi gör. Den första församlingen trodde att Jesus menade vad han sa då han lovade dem den Helige Andes kraft och att de skulle vara hans vittnen intill "Världens ände". De trodde det var möjligt!

Den första tidens frälsningssoldater trodde att uppdraget var "Världen för Kristus". Och de trodde det var möjligt!

Vi måste återerövra tron på vårt budskap:  "Hos ingen annan finns frälsningen. Inte heller finns det under himlen något annat namn, som givits åt människor, genom vilket vi blir frälsta." (Apg 4:12)

Vi måste återerövra tron att det är på riktigt. Att det handlar om liv eller död. Att det handlar om att gå förlorad eller få evigt liv: "Ty så älskade Gud världen att han utgav sin enfödde Son, för att den som tror på honom inte skall gå förlorad utan ha evigt liv" (Joh 3;16)

Vi måste återerövra tron på att den Helige Ande kan utrusta oss med kraft så att vi kan bli förvandlade och förvandla världen.

Vi måste återerövra tron på vad vi gör!

Jag tror jag börjar se det hända mer och mer i den verklighet jag ser just nu....

/PB

Kyrkan som anpassats till postmodernismen

Under den här vinjetten lägger vi med jämna eller ojämna mellanrum in äldre inlägg i repris. Inlägg som har publicerats tidigare på rupeba.se och som är väl värda att sägas ännu en gång. Detta inlägg publicerades i maj 2009.

Det postmoderna tänkandet har svårt att anpasssa sig till färdigformulerade trossatser. Postmodernismen kan inte tänka sig att det finns vissa sanningar som är större än andra. Bara det "känns rätt" för mig så är det rätt för dig.

Gud, i det postmoderna tänkandet är alltid en Gud som i alla frågor tycker som jag. "Min Gud är inte så´n", säger man. Och om Gud inte tycker som jag, då kvalificerar han inte längre att vara min Gud. Då hittar jag hellre på en annan som har samma uppfattningar som jag.

Delar av kyrkan har alltid varit villig att överge sin tro om man ser något som man tycker låter mer attraktivt. Det är väl i det ljuset man får tolka den danska undersökningen som säger:
"Fler tror på återfödelse än på Jesu uppståndelse
17 procent av medlemmarna i den danska folkekirken tror på reinkarnation - 15 procent tror att Jesus uppstod efter döden" (Dagen)

Läs mer HÄR..

Introduktion av ett nytt system

Då vi ska introducera ett nytt system behöver vi support från helpdesk:

Jesusmanifestationen den 17 maj

JESUSMANIFESTATIONEN i Stockholm den 17 maj. Läs mer HÄR...

Inspirerad och entusiastisk

Igår (söndag) hade kåren i Asker (Norge) inbjudit till Inspirasjonsdag. Jag började med att fråga om det var någon som hade kommit för att blir inspirerad. Och det var det!

Men vet du vad det betyder att bli inspirerad? Det är ett ord som är sammansatt av två små ord: in och spirit. Då vi tar emot den Helige Ande (spirit) blir vi inspirerade. Det kan man tydligt se i berättelsen från pingstdagen i Apostlagärningarna 2. Lärjungarna var modlösa, desillusionerade och fulla av fruktan. De visste inte vad de skulle ta sig till. Då kom den Helige Ande, in+spirit, och de blev inspirerade. De blev så inspirerade att de glömde bort att de var rädda. De gick ut på gatan och förkunnade och tretusen ble frälsta och medlemmar i församlingen.

Då vi låter den Helige Ande slippa till i våra liv blir vi inspirerade och entusiastiska.

Vet du vad det betyder att bli entusiastisk? Det är ett annat ord som är sammansatt av två små grekiska ord, en och theos. Theos betyder Gud och det känner vi igen från till exempel teologi=läran om Gud. En betyder in eller inne. Så entusiastisk betyder att ha Gud inne i sig eller att vara fylld av Gud.

Då jag slår upp entusiastisk i en synonymordbok är det första alternativet brinnande. Och det stämmer ju ganska bra med upplevelsen hos Emmanusvandrarna som hade gått tillsammans med Jesus utan att veta att det var han. De sa: "Brann inte våra hjärtan när han talade med oss på vägen och öppnade Skrifterna för oss?" (Luk 24:31)

Det är så det ska vara. Mötet med Jesus gör oss inspirerade och entusiastiska och ger oss brinnande hjärtan.

Släpp loss! Ta emot inspirationen! Det är vår! Också i Guds rike.

/PB

Tidig söndagsmorgon på Jelöy den 4 maj

Veckorevy från min personliga utkikspunkt på livet

Söndag igen efter en händelserik vecka. En del dagar i veckan såg det ut som om våren hade kommit på riktigt och andra dagar visade det sig att det hade den inte alls.

Fredrikstens fästning

I tisdags var Rut och jag inbjudna att tala på predikantmötet i Halden. Historiskt brukar det inte gå så bra för svenskarna i dessa trakter. Det var ju där, vid Fredrikstens fästning, alldeles innanför gränsen till Norge, som Karl den XII:s fälttåg mot Norge tog sitt snöpliga slut. Där sköts Karl den XII, men de lärde tvistar ännu om det var svenskarna eller norrmännen som sköt honom.

Nåväl, vi planerade att lyckas bättre med vårt besök i Halden än Karl den XII gjorde. Ämnet vi hade fått var "Djupare andligt liv". Präster, pastorer och frälsningsofficerare var samlade och jag talade utifrån Jer 17:7-8 som liknar den välsignade mannen med ett träd som är planterat vid vatten och sträcker ut sina rötter mot bäcken och som inte ens slutar att bära frukt under torketider. Jag talade om att trädet har en synlig del ovanför marken och en osynlig del under marken. Så är det också med oss i vår tjänst för Gud. Vi är förmodligen väldigt angelägna hur den synliga delen av vår tjänst ser ut. Men det måste finnas täckning i det osynliga, vårt dolda liv med Kristus, för det vi är i det synliga. Om trädet inte har täckning i det osynliga för det som finns ovan jord, blåser  trädet omkull eller också torkar det ut. Detta är något som händer alltför ofta med predikanter i våra dagar. Budskapet var: vårda ditt dolda liv med Kristus så att du har täckning i det osynliga för din tjänst i det synliga.

I fredags hade jag undervisning för kadetterna om Psalmerna i Gamla Testamentet. Jag kommer att fortsätta med den serien nästa vecka. På tal om Officersskolan så ber vi fortfarande om tjugo nya kadetter till starten av den nya sessionen i höst. Sist jag hörde något var det åtta kadetter antagna, så det ser inte så ljust ut just nu. Men vi fortsätter att be.

Idag, söndag, ska vi ha en inspirationsdag på kåren i Asker på andra sidan Oslofjorden. Det blir gudstjänst klockan elva med påföljande middag. På eftermiddagen blir det bibelstudium. Ämnet för dagen är "Guds rike bryter igenom", och det ber vi om att det ska göra. Både i Asker och på många andra platser. HÄR hittar du mer information om dagen.

Då vi kommer hem från Asker är det inte så långt kvar till den nya veckan börjar. Under veckan är det planerat undervisning på Officersskolan, Soldatkurs på kåren i Moss och till helgen "Vårstevne" för Östre division. Mötena blir i Porsgrunn. Se mer om det HÄR.

Jag ber att du ska få en välsignad vecka
/Peter Baronowsky

Vilje til tro

Från Jostein Nielsens blogg:

Når jeg har samtaler med mennesker som sliter med å tro, er det viktig for meg å stille spørsmålet: «Vil du tro?». Jeg er nemlig overbevist om at å tro også er et spørsmål om å ville tro. 

Dermed utfordrer jeg påstanden om at «viljen er trellbundet av synd». De som tar en slik påstand til det ekstreme mener derfor at et menneske aldri fritt vil kunne velge å bli frelst, men er avhengig av at det er prester som administrerer deres frelse gjennom rituelle handlinger.

I Johannes finnes det en rekke koblinger mellom vilje og tro, og jeg har allerede berørt tematikken flere ganger*. Det kommer også tydelig fram i dagens vers:

Jødene ville ikke tro at han hadde vært blind og fått synet, før de hadde fått tilkalt foreldrene hans.
Joh 9:18

Å stille betingelser for å ville tro, er typisk for oss mennesker. Til og med Tomas som var en av apostlene, stilte betingelser for å «ville tro» at Jesus hadde stått opp fra de døde – og «selvfølgelig» er det Johannes som har med denne fortellingen også. Dersom det er apostelen Johannes som har skrevet evangeliet, er det sannsynlig at den gamle apostelen hadde masse erfaring med denne formen for argumentasjon knyttet til tro. Derfor var det sikkert viktig at oppstandelsesfortellingen også kulminerte med «Salige er de som ikke ser og likevel tror» (Joh 20:29).

Dagens ‘manna’:

Å ville tro fører til salighet

 Jostein blogg finner du HER...

Lördagstipset: Lyssna på Webb-radion

Har du upptäckt att vi lägger in ett nytt inlägg  varje vecka i rupebas webb-radio?

Bra kristen undervisning som du kan ta med dig i din mobil eller surfplatta var du går.

Besök Webb-radion HÄR...

Besök på rupeba.se

Besök på rupeba.se under det första kvartalet januari-mars:

2009 - 27.466
2010 - 19.578
2011 - 13.877
2012 - 31.616
2013 - 29.113
2014 - 33.155

Välj rätt!

John Wayne och Richard Widmark i filmen "Alamo"

Den gångna helgen har jag haft förmånen att tala på två olika konfirmationsgudstjänster. På vår hemkår i Moss talade jag om att välja rätt. Jesus säger ju att det finns två vägar att välja mellan. En som leder till livet och en som leder till fördärvet.

Jag presenterades lite skämtsamt som att jag var ”frälsningsofficer, en pensionerad sådan”. Det markerade omedelbart det enorma avståndet i ålder mellan konfirmanderna och mig själv. Men jag började med att tala om för konfirmanderna något som de kanske inte kunde tänka sig . Jag talade om att jag faktiskt också hade varit ung. Ja, jag hade till och med varit yngre än de själva var där de satt i sina fina konfirmationskläder.

Så berättade jag om hur jag som treåring flyttade med mina föräldrar, som var frälsningsofficerare, till Paris, där de skulle arbeta på ett hem för hemlösa. Det var en enorm byggnad elva våningar hög och med, som mest, 600 hemlösa boende där. Alla boende hade av olika anledningar hamnat vid sidan av det etablerade samhället. De hade hamnat på gatan utan pengar och utan nästan allt annat också. De flesta var alkoholister. De var alltid smutsiga och trasiga och det har  berättats för mig att första gången jag upptäckte att jag hade smutsiga fötter, utbrast jag ”Jag har fått farbror-fötter”. Det var det jag såg runt omkring mig att farbröderna hade.

Hur hade de hamnat där på Frälsningsarméns hem för hemlösa? Jo i de allra flesta fall hade de hamnat där på grund av felaktiga val i livet. Felaktiga val då det gällde relationer, felaktiga val då det gällde pengar, felaktiga val då det gällde kriminalitet. Många hade hamnat där på grund av en mängd små obetydliga val som till slut fångade dem själva. De kanske började dricka alkohol, och det var väl inte så farligt, men då de gjort det lilla valet att dricka tillräckligt många gånger kunde det hända att de blev fast i det. De förlorade pengar, familj, arbete, allt.

Livet består av val. Man kan kanske till och med säga att vi blir det vi är genom de val vi tar i livet. En del val förändrar helt våra liv, andra val som ”ska jag sova 10 minuter till?” kanske inte är så farliga, men många sådana små val kan också bli en del av våra liv.

Jag berättade också för konfirmanderna om en film jag engång hade sett då jag var bara lite yngre än de var där de satt uppsträckta på konfirmationshögtiden. Filmen hette Alamo och hjälten hette Davy Crockett. De var en liten grupp människor som försvarade fortet Alamo. Den mäktiga mexikanska armén stod utanför fortet och var på väg att anfalla fortet. Davy Crocket, som spelades av John Wayne, samlade fortets inbyggare och soldater på innergården. Han drog sitt svärd och ritade en linje tvärs över innergården. Han berättade att det fanns en möjlighet att fly den kommande natten, men de som vågade stanna kvar för att kämpa skulle komma över på den sida av strecket där han själv stod. Det var alldeles tyst i ändlösa sekunder. Ingen musik. Bara ansiktsuttrycken på dem som inte hade bestämt sig. Så, till sist, klev en man över strecket, sedan en till och sedan en till och till slut stod det en grupp på den flyende sidan och en grupp på den kämpande.

Så är det också i livet. Vi måste välja. Jesus sa att det finns två vägar. En som leder till livet och en som leder till fördärvet. Var och en måste själv välja.

Och så avslutade jag talet med ett gott råd till konfirmanderna och till alla de andra trehundra som var samlade till konfirmationshögtiden: VÄLJ LIVET – VÄLJ JESUS!

/PB

Sökare eller finnare

Under den här vinjetten lägger vi med jämna eller ojämna mellanrum in äldre inlägg i repris. Inlägg som har publicerats tidigare på rupeba.se och som är väl värda att sägas ännu en gång. Detta inlägg publicerades i maj 2009.
(Bild från Petra Medes hemsida)

Dagen skriver om att Petra Mede skriver bok om sitt sökande efter meningen med livet. Det är ju bra och Jesus säger ju att den som söker skall finna.

Men det finns en tendens idag att inte söka för att finna, utan bara söka för att söka. Den postmoderna människan har svårt att slå sig till ro med en sanning. Det måste finnas andra sanningar än den jag funnit, och sökandet blir en livsstil.

Ibland låter det som om det finaste man kan vara är att vara sökare. Om man är framgångsrik i sitt sökande och finner något och tror sig veta något, så betraktas man ofta som arrogant och överlägsen. -”Varför skulle du veta något, som inte vi vet om?” eller -”Varför menar du att din sanning skulle vara sannare än min?”

Förre ärkebiskopen K.G. Hammar betecknade sig själv som sökare, snarare än troende. Han tyckte att det var en ödmjuk inställning till livet. Men det var väl meningen att ärkebiskopen skulle vara ledare och inte sökare. För om en blind leder en blind…

Jag tror att Bibeln har ett helt annat ideal än att vara sökare. ”Den som söker, han finner”. Det är inte meningen att vi ska vara vilsna hela livet. Vi ska söka för att finna, inte för att förbli sökare. Bibelns ideal är inte att vara sökare. Bibelns ideal är snarare att vi ska tro. Tro riktigt mycket, på gränsen till veta. Bibeln säger bl.a. i 1 Joh 5:13 ”Detta har jag skrivit till er…..för att ni skal VETA att ni har evigt liv”

Jesus dog inte på korset för att vi skulle vara sökare. Han dog inte för att vi skulle vara vilsna. Han dog för att vi skulle kunna finna vägen till Jesus.

/PB

Ryska provokatörer i Lettland

Lettlandsbloggen:
- Dagens Nyheter - "Ryssland använder sig av ”specialutbildade, professionella provokatörer” för att piska upp oro i Lettland. Det påstår Lettlands försvarsminister i en intervju, samtidigt som landets myndigheter stoppat en stor manifestation för lettlandsryssars rättigheter i Riga....
...Ordkriget mellan den lettiske försvarsministern och de proryska aktivisterna har väckt uppseende internationellt mot bakgrund av situationen i Ukraina. Omkring 300.000 ryskspråkiga invånare i Lettland saknar lettiskt medborgarskap och har i stället så kallade främlingspass, vilket beror på de restriktiva medborgarskapslagar som infördes vid självständigheten 1991."

Ny vecka med nya möjligheter

Dags för konfirmation i Moss kår

En ny vecka har börjat. Den gamla avslutades med konfirmationshögtid i Moss kår. Det var nio konfirmander som skulle konfirmeras och salen fylldes tidigt med festklädda familjemedlemmar, många med olika folkdräkter.

Kårens folk hade utrustat lokalen med extra stolar med plats för drygt 200 mötesdeltagare. Det kom över 300! Fler extrastolar bars in, glasdörrarna i bakre delen av salen öppnades mot entrésidan där många fick stå ute i sommarvärmen och ta del av gudstjänsten.

Konfirmanderna i Moss

Men nu är det ny vecka med nya utmaningar. Imorgon tisdag ska Rut och jag åka till predikantmöte i Tistedal och tal om "Djupare Andligt Liv".

Mitt i veckan byter vi månad och går över till maj månad. På fredag ska jag undervisa i Gamla Testamentet på Officersskolan och på söndag har Rut och jag en bibeldag på Asker kår. En ganska normal vecka.

Tidig söndagsmorgon på Jelöy den 27 april

Veckorevy från min personliga utkikspunkt på livet

Söndag igen! Veckorna går fort och nu känns det nästan som om sommaren är här.

Församlingen i Fredrikstad

Den gångna veckan har vi haft den näst sista torsdagssamlingen i vår soldatkurs i Moss kår för gamla soldater, nya soldater, de som funderar på att bli soldater och för dem som bara vill lära sig mer om Gud, Bibeln och Frälsningsarmén. Efter nästa torsdagssamling avslutas kursen med en hel lördag i maj, där vi har undervisning, samtal, bön och äter tillsammans. På torsdagssamlingen var vi 25 personer samlade. Krigsropet var där och tog bilder och intervjuade flera av deltagarna.

Några ord på vägen till konfirmanderna

Den här helgen har vi också två konfirmationsgudstjänster. Konfirmation i Norge är stort!!! Moss och Fredrikstad kårer har haft gemensam konfirmationsundervisning sedan september förra året.

Igår var det dags för konfirmationen i Fredrikstad, där två konfirmander skulle konfirmeras. Idag är det konfirmation i Moss med nio konfirmander.

Lokalen i Fredrikstad var sprängfylld med släkt och vänner till de två konfirmanderna. Hur ska det gå idag då släkt och vänner till nio konfirmander ska få plats i Moss kår? Hoppas någon har tänkt på det!

Imorgon börjar förmodligen en ny vecka med nya möjligheter. Ta vara på dem!
En välsignad vecka önskar jag dig.

/Peter Baronowsky

Lördagstipset: HeavenTV7

Har du upptäckt HeavenTV7?
Där kan du hitta mycket matnyttigt.

Kanalen är absolut värt ett besök. Länken till HeavenTV7 hittar du HÄR...

Å se forvandling

Från Jostein Nielsens blogg

«Se sjokkert ut selv om du ikke er det!», sa programlederne Gunnar Andersen og Christina Støp på programmet «Chili» som gikk på TV2 i 1995. Den som skulle «sjokkere meg» var kona mi, Magna. Et TV-team hadde fulgt henne gjennom dagen – først i uniform på jobb. Deretter hadde stylister «fiffet henne opp» til det ugjenkjennelige og kledd henne i en vakker kjole. Så ble hun sendt ut for å selge «Krigsropet» - hun solgte nok bedre i uniform.

Jeg fikk først se henne da hun kom inn i studio på direkten. Forandringen var så stor at jeg kjente henne nesten ikke igjen - jeg trengte ikke spille sjokkert. Hadde hun passert meg på gata, ville jeg ikke ha sett at det var henne. Hun var fin, men originalen er og blir best.

Ofte er det slik at forandring skjer over tid. Foreldre merker ikke at et barn vokser fra dag til dag. Som bestefar går det gjerne noen uker mellom hver gang jeg ser barnebarna, og da merkes forandringen. Når forandringen er stor, forårsaker det undring. Det skjedde med dem som kjente mannen som var født blind:

Naboene og de som før hadde sett at han var tigger, sa da: «Er ikke dette han som satt og tigget?»
Joh 9:8

Et møte med Jesus skal skape forvandling. Det skal merkes. Noen ganger skjer det spontant – som et mirakel, andre ganger er det den daglige veksten som med barnet som vokser i samspill med omsorgsfulle foreldre. Da er det godt å vite at møtet med Jesus også innebærer rett til barnekår der forvandling skjer ved den gode retretten når et barn kommer hjem om kvelden og blir møtt av en vennlig favn.

Dagens ‘manna’:

Gud, hjelp meg å se din forvandling av mitt eget og andres liv!

Jostein Nielsens blogg finner du HÄR...

Varför blir så många präster och pastorer långtidssjukskrivna?

Under den här vinjetten lägger vi med jämna eller ojämna mellanrum in äldre inlägg i repris. Inlägg som har publicerats tidigare på rupeba.se och som är väl värda att sägas ännu en gång. Detta inlägg publicerades i april 2009.

Varför blir så många präster och pastorer långtidssjukskrivna? Den frågan behandlas i en ledare i Världen i dag under veckan med titeln: "Teologisk osäkerhet kan ge utbrändhet". Jag har tidigare hänvisat till artikeln.

Artikeln hänvisar till tre undersökningar:
1/En nyligen framlagd doktorsavhandling vid Uppsala universitet, har Lennart Belfrage med mångårig erfarenhet av själavårdsarbete inom Svenska kyrkan.
"Avhandlingen vill visa, att prästerna mår dåligt och säger sig sakna verktyg och instrument inför att möta den postmoderna människan och på ett gott och relevant sätt kunna få till ett meningsfullt samtal om existensiella och andliga frågor."2/"En relativt ny studie från Saco visade, att akademiker inom Svenska kyrkan var långtidssjukskrivna i mer än dubbelt så hög utsträckning som den grupp man i studien jämförde med, nämligen ingenjörer."
3/ Sjukhusprästen Preben Kok i Vejle i Danmark har tagit initiativ till att hjälpa 80 utbrända präster. I en intervju med Kristeligt Dagblad säger Kok, att ”problemet för dessa präster visade sig ofta vara att de förkunnar ett evangelium, som de inte själva hör. Det betyder inte, att prästerna inte själva tror på det som de förkunnar, men de glömmer själva att höra efter vad de predikar för sin församling” (Udfordringen 26 mars).

Läs mer HÄR...