Nu stormar det ordentligt omkring Uppdrag Gransknings program där en man med dold kamera och mikrofon i ett själavårdssamtal med en präst ber om hjälp att bli befriad från sin homosexualitet. Programmet är nu anmält till Granskningsnämnden.
Samma sak hände för bara några år sedan. Då var det Kalla Fakta som utsatte frälsningsofficerare för det falska själavårdssamtalet. Du kan läsa några kommentarer om det HÄR...
Även om situationerna är likartade är det en sak som skiljer avsevärt. Då det stormade kring frälsningsofficerarna som varit med i programmet, ställde sig samfundsledningen bakom frälsningsofficeraren. Svenska Kyrkans ärkebiskop sågar tvärtemot sin präster vid fotknölarna.
Jag har bara så vårt att förstå ärkebiskopens avståndstagande. Om det kommer en man till ett själavårdssamtal med en präst, och uppger att han brottas med något som för honom är ett stort problem, är det då inte naturligt att prästen tar problemet på allvar och försöker hjälpa den hjälpsökande med problemet? Skulle det vara riktigare av prästen att tala om för den hjälpsökande att det problemet han upplever inte är ett problem?
/PB
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar