Torsdagsbibelskolan. Del 11 KRAFTKÄLLAN

 

11 - Kraftkällan

Bönelivet i Apostlagärningarna
När man läser Apostlagärningarna blir man ständigt påmind om vilken stor betydelse bönen hade för de första lärjungarna. Det ser ut som det är i bönen och bönemötet var platsen där de tog emot kraft, inspiration och ledning för att kunna leva ett segrande liv i en värld där kristendomen, mänskligt sett, hade mycket små möjligheter att överleva. I slutet av det andra kapitlet ser vi hur lärjungarna samlades dagligen för att be och prisa Gud - och varje dag blev nya människor frälsta.

Hur fungerar bönelivet i den kristna gemenskap som du är en del av? Man kan kanske också fråga sig hur det skulle ha gått om den första församlingen i Jerusalem bytte ut sitt veckoprogram med veckoprogrammet i din kår eller församling?

I Apostlagärningarna finns det många verser som direkt pekar på situationer där de troende ber:

1:14; 1:24-25; 2:42; 2:47; 4:24-31; 6:4; 6:6; 7:59-; 8:15; 8:27; 9:11; 9:40; :9; 10:30-31; 10:46; 11:5; 12:5; 12:12; 13:2; 13:3; 14:23; 16:13; 16:16; 16:25; 20:36; 21:5; 22:17; 24:11; 27:35; 28:8; 28:15;

Den som vill lära mer om bönelivet, har god hjälp att läsa dessa bibelverser och fråga:
-När bad de?
-Hur bad de?

-Vad blev resultatet av bönen?

Bön frigör Guds kraft
De flesta hänvisningarna i Apostlagärningarna talar bara om att de bad, men några gånger får vi en inblick i vad de bad. En sådan bön finner v i i Apg 4:24-30. Läs den.
Det är utan tvekan en bön som frigör Guds kraft: "När de hade slutat att be, skakades platsen där de var samlade, och de uppfylldes alla av den helige Ande och predikade frimodigt Guds ord." (Apg 4:31 FB)

Denna bön bads i en mycket problemfylld situation. Motgångarna hade börjat komma för lärjungarna. De hade blivit arresterade och förhörda av Rådet. De blev hotade och förbjudna att tala mer i Jesu namn. Och Rådet var inte att leka med. Det hade nyligen ombesörjt att Jesus hade blivit avrättad.

Men även om situationen var problemfylld då de började be, är det inte problemen som dominerar bönen. Bönen är inte problemcentrerad. Den är Guds-centrerad. Den ser inte nedåt och borrar sig djupare och djupare fast i problemen så att man till slut bara ser det omöjliga. I stället ser den uppåt, och ser Gud och hans möjligheter. Problemen nämns i bönen, men de är inte det centrala. Det centrala är inte en problemfylld situation eller vad apostlarna inte kan klara av. Det centrala är Gud och vad han kan göra.

Bönen börjar med orden: "Herre, du som har skapat himmel, jord och hav och allt som är i dem" (Apg 4:24 FB). det grekiska ord som här är översatt med Herre, är inte det vanliga ordet för Herre, Kyros, som används ungefär 700 gånger i NT. I stället används ordet despota. Vi har det som ett främmande ord i svenskan i ordet despot. Det talar om obegränsad makt och auktoritet. Det talar om Guds totala herradöme.

Detta är lovprisning, tillbedjan: Man ser Herrens storhet och man ärar Gud som är värd all ära.

Lovprisning
Det finns säkert ingenting som kan frigöra Guds kraft i oss i oss så som lovsång och tacksägelse.

Lovprisningen hindrade att de fastnade i problemen. I stället kunde de se Guds storhet, Guds kraft och Guds möjligheter. För även om problemen var stora, så var det inte i problemen som lösningen låg. Lösningen fanns hos Gud. När vi upphöjer Herren i lovprisning och tillbedjan, blir vi också mottagliga för det som Herren önskar göra med oss och genom oss. Resultatet av bönen lät inte vänta på sig: lärjungarna blev fyllda med den Helige Ande och fick en ny frimodighet att förkunna Guds ord. Det finns flera exempel på sådan bön i Apg. (Se t.ex. Apg 16:16-34).

Då Jesu lärjungar frågade Jesus hur de skulle be, svarade han dem med det vi kallar Herrens bön (Matt 6:9-13 och Luk 11:2-4)

Den börjar med lovprisning
-Fader vår som är i himlen..

Den fortsätter med våra böneämnen
-Vårt dagliga bröd
-Förlåtelse
-Ledning

Den avslutas med lovprisning-Ty ditt är riket och makten och härligheten i evighet, Amen
När Jesus senare talar med sina lärjungar om svåra tider och problem som ska komma, varnar Jesus dem för att bara se ned i problemen. I stället säger Jesus: "Men när detta börjar ske, så räta på er och lyft upp era huvuden, ty då närmar sig er förlossning." (Luk 21:28 FB).

Lovprisning är att fästa sin uppmärksamhet mot Herrens storhet. När vi börjar upptäcka det, kan vi säkert också på ett nytt sätt uppleva Herrens frigörande kraft i våra liv.

Dagens andakt den 7 november

 

”Guds lov skall vara i deras mun och ett tveeggat svärd i deras hand.” (Ps 149:6)

Dagens bibelord är hämtat från den 149:e psalmen. Guds folk har två kännetecken i denna psalm. För det första är de fyllda av lovsång och för det andra har det ett ”tveeggat svärd” i sin hand.

Det var lovsång som föregick Jerikos murars fall rent fysiskt (Jos 6). Den äkta lovsången, som kommer ur ett älskande hjärta kan bryta ner ondskans fästen i en människa, som längtar efter gemenskap med Gud. Ofta har vi upplevt att människor saknar frid med Gud, inte står ut med att vara i ett sammanhang där man lovsjunger honom. Antingen måste man kasta sig ner för världarnas Herre, eller också måste man gå därifrån.

 Det tveeggade svärdet är en bild som Bibeln använder på flera platser i förbindelse med Guds levande ord. I Domarboken i Gamla testamentet används ett tveeggat svärd för att förgöra Guds fiender (Dom 3:16 ff). I Hebréerbrevet skriver Paulus om Guds ord som ”skarpare än något tveeggat svärd” ( Heb:4:12), och i Uppenbarelseboken där Johannes beskriver sin syn på ön Patmos förstår man av sammanhanget att han såg Jesus, och ur Jesu mun kom ”ett skarpt, tveeggat svärd…” (Upp 1:16).  Bibeln, Guds levande ord, tränger så djupt att det skiljer själ och ande, led och märg och blottlägger hjärtats uppsåt och tankar – om vi vågar utsätta oss för det. 

Lovsången och Guds ord är effektiva vapen i den andliga kampen, både den kamp som föregår inne i varje människa och den som pågår mellan Guds folk och dess motståndare.

BÖN

Herre jag vill leva den här dagen i lovsång till dig och jag vill låta Bibelns budskap, det tveeggade svärdet utföra sitt rannsakande verk i mig. 

DEN STORA VEDERMÖDAN – Dan 9

 

Bibelläsning: Daniel 9
Läs bibeltexten här:
https://folkbibeln.it/?book=dan&chapter=9&verse=1

"Men efter de sextiotvå veckorna skall den Smorde förgöras, helt utblottad. Och staden och helgedomen skall förstöras av folket till en furste som kommer. Men slutet kommer som en störtflod. Intill änden skall det råda krig. Förödelse är fast besluten. Han skall stadfästa förbundet med de många under en vecka, och mitt i veckan skall han avskaffa slaktoffer och matoffer. Och på styggelsers vinge skall förödaren komma, till dess att förstöring och oryggligt beslutad straffdom utgjuts över förödaren." (Dan 9: 26-27 FB)

Den första delen av kapitel nio är en bön av Daniel, där han bekänner folkets synd och ber om förlåtelse och upprättelse.

I den senare delen av kapitlet återger Daniel en syn han tagit emot om den yttersta tiden. Han ser framför sig hur "den smorde" dödas och Jerusalem och templet blir förstört. Sedan talar han om den allra sista tiden och beskriver den som en vecka. Många menar att Daniel här talar om årsveckor, det vill säga sju-årsperioder.

Jesus talar också om hur denna tidsålder ska avslutas med en mycket svår period, vedermödan, och att det kommer att bli den största nöden i världens historia (Matt 24:21).

Daniel profeterar om den händelsen många hundra år före Jesu liv på jorden. Jesus hänvisar till denna profetia (Matt 24:15) och pekar framåt att denna händelse är avslutningen på denna tidsålder.

Denna period avslutas med att människosonen kommer tillbaka till jorden med makt och härlighet. I det sammanhang upprepar Jesus orden flera gånger: "Var därför vaksamma. Ty ni vet inte vilken dag han kommer". (Matt 24:42)

_______________________________
Mannakorn att tugga på under dagen:
"Var därför vaksamma. Ty ni vet
inte vilken dag han kommer"
_______________________________

Innehåll kapitel 9:
Daniels bön (vers 1-19)
De "sjuttio veckorna" (vers 20-27)

Kommentar:
Daniel studerade skrifterna och i Jeremia bok upptäckte han att sjuttio år skulle gå från Jerusalems ödeläggelse och bortförandet till fångenskapen i Babylonien till dess att folket skulle få återvända (vers 2; Jer 25:11). Daniel började då att be speciellt för detta och bekänna folkets synd inför Herren (vers 5-11).

Under Daniels bön kommer ängeln Gabriel och undervisar Daniel om tider som ska komma. Där kommer profetian om de sjuttio årsveckorna (1 årsvecka= en vecka av år = 7 år). En vanlig tolkning är att det går 69 veckor från det att budet gick ut att Jerusalem skulle återuppbyggas (vers 25) fram till att "den smorde" ska förgöras (vers 26). Den återstående veckan (sjuårsperioden) pekar fram mot  vedermödan som Jesus talar om i Matteus 24. I det talet hänvisar Jesus till den profetia som Daniel fick del av (Matt 24:15).

Till eftertanke:
I Daniels bön bekänner Daniel folkets synder. De två grundläggande synderna var att de inte lyssnade på Gud (vers 6) och att de inte lydde Guds röst (vers 10).
- Vad gör du för att kunna höra Guds röst?
- Och då du har hört Guds röst, vad hindrar dig för att göra det Gud sagt till dig?

Det var då det...

Det här kunde man läsa på vår sida för ungefär femton år sedan.

TIDIGT PÅ MORGONEN

Den kår jag tillhör, Riga 1, har varje månad 24/2-bön. Det vill säga att vi har bönevakt 24 timmar om dygnet två dygn varje månad. Jag abonnerar på bönetimmen mellan fem och sex varje gång vi har dygnet-runt-bön. Det är en bra tid för mig för då är jag normalt ändå vaken.

Men idag har vi sammanträde i Stockholm. Vi kom till Stockholm i går kväll och eftersom det är en timmas tidsskillnad mellan Riga och Stockholm kom jag plötsligt på att jag måste börja be klockan fyra för att fylla min tid i bönekedjan. Klockan fyra kan ju kännas som onödigt tidigt...

Men det är ändå en förmån och en välsignelse att vara med i bönekedjan. Det är en speciell känsla att veta att då jag börjar be, så har just någon kamrat i kåren sagt sitt amen. Och då jag säger mitt amen klockan fem, så vet jag att någon annan tar över bönevakten.

Och böneämnen saknas ju inte. Jag ber för min familj. Jag ber för alla medarbetarna i Lettland. Jag ber för alla barn och vuxna som under dagen kommer att möta våra medarbetare i soppköket, förskolan, klädutdelningarna, duscharna, själavårdssamtalen och i alla andra sammanhang. Jag ber att vi ska få sex kadetter till vår nya kurs på officersskolan i Riga som startar i september. Och inte vilka sex som helst, utan just de som som Herren har kallat. Jag ber för samlingen på lördag, där vi inbjudit till "Open door to SFOT" (Öppet hus på Officersskolan), där alla intresserade kan komma och besöka Officersskolan, få information om utbildningen och om livet som officer. Det kommer förmodligen över tjugo personer till den informationsdagen.

Och tacksägelseämnen saknas verkligen inte heller. Alla nya soldater, civilmedlemmar och rekryter i Lettland. Möjligheten vi fick att i vinter dela ut extra matpaket till människor som inte har mat. Alla våra medarbetare som vi beundrar för deras osjälviska, uthålliga insats. Det Half-way-House vi kunde öppna i Januari, så att sex av våra nyfrälsta soldater och rekryter kan få sova inomhus under resten av vintern och våren.

Det är verkligen inte svårt att fylla en bönetimme. Gud är god!

Peter Baronowsky

Dagens andakt den 6 november

 

”För stunden tycks väl varje tuktan vara mera till sorg än till glädje, men för dem som har fostrats genom den är frukten till slut frid och rättfärdighet. Styrk därför era matta händer och svaga knän. Gör stigen rak för era fötter, så att det ben som haltar inte går ur led utan i stället blir friskt igen. (Heb 12:12-13)

Sammanhanget för dagens bibelord handlar om lidandet som en Guds fostran. Paulus försöker förklara för Hebréerna att de inte ska förtvivla när de utsätts för svårigheter. Fostran är till för den som Herren älskar, och frukten är till slut frid och rättfärdighet.

I den engelska Levande Bibeln står det ungefär: ”Tag ett nytt grepp med dina trötta händer.” Många av oss har säkert försökt att med en skruvmejsel skruva upp en skruv som har fastnat. Vi har använt all vår kraft och skruven har inte gett med sig. Så tar vi ett nytt grepp och det är som om vi då får ny styrka, och vi besegrar den envisa skruven. När vi utan framgång har försökt möta motgångarna i våra liv, får vi tillsammans med Herren ta ett nytt grepp, och vi ska få ny kraft att bemästra svårigheterna.

BÖN

Herre, tack att du ger ny kraft. Tack också för att du har ett mål med din fostran – frid och rättfärdighet i mitt liv.

DEN SISTA TIDEN – Dan 8

 

Bibelläsning: Daniel 8
Läs bibeltexten här:
https://folkbibeln.it/?book=dan&chapter=8&verse=1

"Mot det dagliga offret skedde ett övergrepp: en truppstyrka sattes in, som slog sanningen till marken och hade framgång i vad den gjorde." (Dan 8:12 bibel 2000)

Den apokalyptiska synen fortsätter med olika djur och deras horn. I förklaringen av synen anges att synen gäller en avlägsen framtid (vers 26). Det anges att det handlar om den sista tiden (vers 17). Ännu mer specifikt: "Nu låter jag dig veta vad som kommer att ske i vredens sista skede: det är om den sista tiden det handlar." (vers 19).

Då Daniel talar om vredens tid, är det samma tid som Jesus beskriver i den sista stora nöden (Matt 24:15-28).

Det stora angreppet utförs på sanningen. Sanningen slås till marken (vers 12).

Har det funnits någon tid tidigare, där sanningen så konsekvent förnekas som idag?

Även om det inte nämns i kapitlet så finns undertonen där. Det ondas seger är bara tillfällig. Jesus är sanningen och sanningen kommer att segra.
_____________________________

Mannakorn att tugga på under dagen:
När nu allt detta går mot sin
upplösning, hur heligt och
gudfruktigt bör ni då inte leva
(2 Pet 3:11).
____________________________

Innehåll kapitel 8:
Daniels syn av en bagge och en bock (vers 1-14)
Ängeln Gabriel förklarar synen (vers 15-27)

Kommentar:
Daniels syn handlar om en bagge med två horn (vers 3). De två hornen är de två rikena i det medo-persiska väldet. Därefter kommer en bock västerifrån (vers 5) med ett stort horn. Bocken är Grekland och det stora hornet är Alexander den store. Efter hans styre delades riket i fyra delar (vers 22). I ett av de fyra rikena, det grekisk-syriska, framträder kungen Antiokus Epifanes som är en gammaltestamentlig förebild på Antikrist.

Fortsättningen av kapitlet talar om "Ändens tid" som kommer att attackera mäktiga män och Guds folk (vers 24). Han kommer att lyckas med sitt svek men kommer sedan att krossas (vers 25). Gabriel förklarar också för Daniel att synen gäller en avlägsen framtid (vers 26).

Till eftertanke:
Syner och drömmar förekommer frekvent i Gamla Testamentet. Löftet som senare gavs på pingstdagen då den helige Ande blev utgjuten. Där kan vi läsa att "Era söner och döttrar ska profetera, era unga ska se syner och era gamla ska ha drömmar" (Apg 2:17).
- Är du medveten om att Gud vill kommunicera med oss genom profetior, syner och drömmar?
- Är du mottaglig för att Herren ska tala till dig?

Veckans bok: GÅVOBOKEN - Du är rikare än du tror

GÅVOBOKEN - Du är rikare än du tror av Peter Baronowsky, är en bok om andliga nådegåvor, tjänstegåvor, naturliga gåvor och alla andra slags gåvor. 140 sidor
Boken kostar 120 kronor+porto.

Du kan beställa den genom ett mail till info@rupeba.se eller i vår webbshop: www.rupeba.se

Till Gåvoboken finns också ett häfte med samtalsfrågor till varje kapitel.
Häftet med samtalsfrågor kostar 5:-

_______________________________

Del 1 – Du är begåvad!
Kapitel 1 - Två konfliktområden
Kapitel 2 - Du är rikare än du tror!
Kapitel 3 - Gröna bilar
Kapitel 4 - Olika slags gåvor av nåd
Kapitel 5 – Tjänstegåvor
Kapitel 6 – Andliga gåvor
Kapitel 7 – Sammanfattning del 1

Del 2 – Praktisk tillämpning
Kapitel 8 – Du är inte rikare än du tror
Kapitel 9 – Hur man tar emot frälsningsgåvor
Kapitel 10 – Översikt och funktion av tjänstegåvor
Kapitel 11 – Översikt och funktion av andliga gåvor
Kapitel 12 – Frukt och gåvor
Kapitel 13 – ”Varför säger ni att ni inte har?”
Kapitel 14 – Den största gåvan

Dagens andakt den 5 november

 

”Människa, du har fått veta vad det goda är, det enda Herren begär av dig: att du gör det rätta, lever i kärlek och troget håller dig till din Gud.” (Mika 6:8)

Min man var ansvarig för bibellinjen på skolan, där vi arbetade under många år. Han har en förmåga att undervisa i Bibeln på ett sätt, som gör att människor får lust att bli mer överlåtna till Kristus. Han brukade säga till sina elever, att hans teologi var mycket enkel. Den hade bara två punkter. Detta var något eleverna tog fasta på, och som avskedspresent fick han en T-shirt med hela teologin tryckt på ryggen: GUD ÄR GOD och HANS ORD ÄR SANT stod det.

Kristen tro är inte mer komplicerad än så. Om varje kristen alltid kom ihåg dessa punkter och levde efter dem skulle vi troligen få se en stabil, trygg, kärleksfull och omtänksam kristenhet och många människor skulle dras till våra kyrkor. 

BÖN

Herre, Du är en god Gud. Tack för din ständiga omsorg om oss. Tack för att Ordet är levande. Vi har fått det som en vägledning och hjälp i livet. Hjälp oss att ta emot Ordet i våra hjärtan idag.

DET VINNANDE LAGET – Dan 7

 

Bibelläsning: Daniel 7
Läs bibeltexten här:
https://folkbibeln.it/?book=dan&chapter=7&verse=1

"I min syn om natten såg jag, och se, en som liknade en människoson kom med himlens skyar, och han närmade sig den Gamle och fördes fram inför honom. Åt honom gavs makt och ära och rike, och alla folk och stammar och språk måste tjäna honom. Hans välde är ett evigt välde som inte skall ta slut, och hans rike skall inte förstöras." (Dan 7:13-14 FB)

Från och med kapitel sju förändras innehållet i Daniels bok till att bli apokalyptisk. Här ser vi, på samma sätt som i Uppenbarelseboken, en beskrivning i svårtolkade symboler om en andlig maktkamp mellan det goda och det onda. Även om den senare delen av kapitlet är en förklaring av synerna, så är det inte säkert att man blir så mycket klokare av det.

Kännetecknande är också att det goda till slut kommer att segra. Vi ser människosonen komma med makt och härlighet. Det ger tröst i svåra tider att veta att vi, trots att det kan se mörkt ut omkring oss, är med på det segrande laget: "Men riket, makten och väldet över alla riken under himlen skall ges åt det folk som är den Högstes heliga. Hans rike är ett evigt rike, och alla välden skall tjäna och lyda det." (Dan 7: 27 FB)

Så, ge inte upp. En gång ska alla förstå och alla knän böja sig (Fil 2:10).

==> Mannakorn att tugga på under dagen: "Var inte rädd, du lilla hjord, ty er Fader har beslutat att ge er riket." (Luk 12:32)

________________

Innehåll kapitel 7:
Daniels syn av de fyra djuren (vers 1-8)
Den Gamle (vers 9-14)
Synerna förklaras (vers 15-28)

Kommentar:
Belsassars första regeringsår (vers 1) var 553 f.Kr. Då var Daniel troligen omkring 70 år gammal.

I drömmen ser Daniel fyra riken uppstå i formen av djur.
Lejonet, det första djuret, är Babylonien (vers 4).
Björnen, det andra djuret, är det medo-persiska riket (vers 5)
Leoparden, det tredje djuret, är Grekland under Alexander den store (vers 6). Efter Alexander den store delades hans rike i fyra delar (fyra huvuden).
Det fjärde riket pekar både på romarriket och Antikrist i den sista tiden (vers 7).

Därefter övergår drömmen över till att tala om den sista tiden i bilder som liknar beskrivningarna i Uppenbarelseboken. Där talas det om den Gamle (Fadern) och människosonen (Jesus) som kommer på himmelens skyar, samt om ett evigt välde som inte ska ta slut (vers 14).

Till eftertanke:
Det är intressant att se hur bilderna som Daniel får se på 500-talet f.Kr. återkommer i Uppenbarelseboken på 100 talet e.Kr. 600 år senare.
- Kan du se andra likheter mellan Daniels bok och Uppenbarelseboken?

Dagens andakt den 4 november

 

”Låt Kristi frid råda i era hjärtan, den som ni kallades till som lemmar i en och samma kropp. … Låt Kristi ord bo hos er i hela sin rikedom och med all sin vishet… Låt allt vad ni gör i ord eller handling ske i herren Jesu namn och tacka Gud fadern genom honom.” (Kol 3:15-17)

Dagens bibelord innehåller tre ”Låt” i betydelsen tillåt. Låt Kristi frid råda, låt Kristi ord bo hos er och låt allt vad ni gör i ord eller handling ske i herren Jesu namn. Av dessa tre uppmaningar tror jag att det är svårast att följa den första om att låta Kristi frid råda i våra hjärtan.

Bibelordet påstår faktiskt att det är vi som bestämmer. Och visst kan vi hålla med om att det är vår sak att bestämma om vi ska läsa Bibeln eller låta bli, och vi kan hålla med om att det är vår sak att bestämma om vi ska släppa in Jesus i det vi säger och gör, eller utestänga honom. – Men friden i våra hjärtan, kan vi verkligen bestämma över den? Är det inte så att när tråkiga händelser inträffar, skapar det oro i vårt inre? Är det inte så att friden kommer när alla omständigheter runt oss är i balans?

Guds ord menar att det inte är så. Och vi har säkert alla mött människor, som levt under mycket svåra förhållanden, men ändå kunnat ha frid i sitt inre, och vi vet att det finns människor, som ytligt sett haft tillgång till alla livets fördelar, men som ändå inte haft frid i sitt inre.

Bibeln kopplar friden i vårt inre till vår tro ”Om ni inte har tro ska ni inte ha ro” (Jesaja 7:9).  Tron skapar ro, medan otron skapar oro. ”Känn ingen oro. Tro på Gud och tro på mig” (Joh 14:1).

BÖN

Jesus, jag vill låta din frid råda i mitt hjärta idag. Jag vill tro på dig och din makt att lösa problemen i mitt liv. Jag vill också läsa ditt Ord och leva min dag nära dig.

VAD BRUKAR DU GÖRA? – Daniel 6

 

Bibelläsning: Daniel 6
Läs bibeltexten här:
https://www.biblegateway.com/passage/?search=Daniel%206&version=SFB15

"Där föll han ner på sina knän tre gånger om dagen, bad och tackade sin Gud, så som han tidigare hade brukat göra." (Dan 6:10 FB)

Daniel hade hamnat i lejongropen. Orsaken var att Daniel levde ett så helgat liv att hans kollegor inte kunde hitta något att anklaga honom för, "De fann ingen förseelse och ingen orätt hos honom" (vers 4). Att se någon som levde ett rent och heligt liv irriterade dem tydligen så mycket att de gjorde allt de kunde för att röja Daniel ur vägen. Det är orsaken till att han hamnade i lejongropen.

Orsaken till att Daniel blev räddad undan lejonen var att han förtröstade på Gud "När han hade tagits upp kunde man inte upptäcka någon skada på honom, ty han hade förtröstat på sin Gud" (vers 23). Det lilla ordet "ty" betyder att detta var orsaken till hans räddning.

Tänk vilka resultat förtröstan på Gud kan åstadkomma!

Men i detta kapitel ser vi också orsaken till att Daniel kunde leva ett liv i nära relation med Gud. Han hade skaffat sig heliga vanor. Våra vanor formar våra liv. Dåliga vanor drar ner oss och goda vanor lyfter upp oss.

Daniel föll på knä och bad till Gud tre gånger om dagen, "så som han tidigare hade brukat göra" (vers 10).
______________________________
Mannakorn att tugga på under dagen:
Vad brukar jag göra? Hur ser Mina
vanor ut då det gäller Min
gudsrelation?
______________________________

Innehåll kapitel 6:
Daniel i lejongropen

Kommentar:
Daniel var över åttio år då detta händer, och han tillhörde kungens närmaste män (vers 3).

De övriga furstarna använde sig av kungens högmod. De bad kungen att införa en lag att han skulle vara den ende som man fick tillbe. Vem skulle inte bli smickrad av ett sådant förslag?

I Babylonien hade kungens ord varit lag. Det gällde även nu i den Medo-Persiska lagen, men enligt Medo-Persisk lag kunde inte ett kungligt påbud återkallas. Inte ens av kungen själv. Kungen ville gärna skona Daniel, men han hade inte makt att upphäva sin egen lag.

Då Daniel efter en natt med lejonen kom ut helskinnad blev istället de som förmått kungen att införa lagen kastade i lejongropen (vers 24). Det var helt enligt persisk sed att föra över straffet på den som anklagat en oskyldig. 

I kapitlets sista vers kan vi läsa att detta hände "under Darajavesh regering, det vill säga under persern Koresh regering" (vers 28). En förklaring till detta skrev jag om i kommentaren till föregående kapitel. Den verklige kungen var Koresh och Darejavesh var ståthållare. Detta för att uppnå maktbalans i det Medo-Persiska riket: persern Koresh och medern Darejavesh. Det kan också finnas en helt annan förklaring. En del forskare menar att Koresh och Darejavesh är två namn på samma person.

Till eftertanke:
Genom sitt liv och sin fasta tro på Gud hade Daniel och hans tre vänner fått Nebukadnessar att bekänna deras Gud som den högste och den störste (3:29-33).
- Vad åstadkommer min tro och mitt liv för människorna i min omgivning?
Många år senare resulterar Daniels tro till att även kungen i Medo-Persien bekänner Gud som levande för evigt och som en gud som befriar och räddar och gör tecken och under (6:26-27).

Tidig söndagsmorgon i Halden den 3 november

 

Veckorevy från min högst personliga utkikspunkt på livet

Veckan börjar gå mot sitt slut. På tisdagen hade vi Hemgruppen hemma hos oss och övning med Hornmusikkåren torsdag kväll. På fredagsmorgonen började vi köra mot Halden och helgen på Frälsningsarmén i Halden, Norge.

Då vi körde in i Halden kunde vi se den skräckinjagande fästningen uppe på berget där norrmännen sköt Karl den tolvte någon gång på 1700-talet. Eller om det var en svensk eller norrman som sköt kungen för att de var så trötta på alla krig som han drog ut på. Om det var en norrman eller en svensk, därom tvistar våra historiker.

Fredagskvällen var det lovsångsmöte och på lördagen hade vi tre bibelstudier och lovsångsmöte på kvällen. Det var fint att få möta kårledarna i Halden, goda vänner sedan många år, och de andra från kåren.

Vi blev också överraskade att få möta några tillresande från de omkringliggande kårerna: Fredrikstad, Sarpsborg och Moss.

Men nu är det söndagsmorgon och avslutningsmötet på helgen i Halden börjar klockan 11:00. Efter mötet åker vi någon mil till den svenska gränsen och någon mil in i Sverige finns Strömstad där vår son Daniel bor tillsammans med sin fru Jessica och deras tre barn: Linnea, Maj och Charlie.

Efter det fortsätter vi hemåt för en ny vecka.

Vi önskar er en välsignad ny vecka.
Peter Baronowsky

Dagens andakt den 3 november

 

”Gå ut på vägarna och stigarna och se till att folk kommer hit, så att mitt hus blir fullt.” (Luk 14:23)

Som kristna har vi ett aktivt ansvar. Evangelisation handlar inte bara om att erbjuda människorna en gudstro, utan Jesus vill att vi ska ”se till” att folk kommer och fyller hans hus. I en gammal bibelöversättning står det till och med att vi ska ”nödga” människorna, dvs. be och böna om att de ska komma till Jesus. William Booth sa en gång ”Kyrkklockan säger välkommen hit, men Frälsningsarmétrumman säger gå ut och fånga dem”.

Någon har sagt med tanke på de kristna som människofiskare: ”Vårt uppdrag är inte att göra intryck på fiskarna. Vårt uppdrag är att fånga dem.” Om vi verkligen tror att Jesus Kristus har dött för att alla människor ska kunna få evigt liv i honom, borde vi kanske vara lite mer frimodiga i vår evangelisation och inte tveka när Gud leder till människor som längtar efter mål och mening i sina liv.

BÖN

Herre, gör mig villig idag att följa dig när du leder mig till människor som behöver dig i sina liv. Fyll mig med kärlek och respekt inför dem och gör mig lyhörd, så att jag kan få förmedla en gudomlig hälsning från dig själv.

 

VAD VÄGER DU? – Dan 5

Bibelläsning: Daniel 5
Läs bibeltexten här:
https://www.biblegateway.com/passage/?search=Daniel%205&version=SFB15

"Du är vägd på en våg och funnen vara för lätt" (Dan 5:27 FB)

Ännu en gång sker det. Kungen får ett budskap som ingen av hans spåmän eller vise män kunde tyda. Denna gång heter kungen Belsassar, efterträdare till Nebukadnessar.

Kungen hade sett ett finger skriva på den vita väggen. Då alla andra hade misslyckats tillkallades Daniel. Daniel tyder skriften med orden: "du är vägd på en våg och funnen vara för lätt". Konsekvensen av det var att kungen skulle förlora sitt rike.

Daniel talade också om hur kungens pappa hade blivit fördriven ut ur slottet och fått leva bland djuren och fått äta gräs, ända till han omvände sig till Gud (vers 21). Då fick han tillbaka kungamakten.

Daniel talar också om orsaken varför Belsassar funnits vara för lätt. "Men du, Belsassar, hans son, som har vetat allt detta, har ändå inte ödmjukat dig" (vers 22).

-Han visste vad som var rätt, men gjorde inte det rätta.
-Han visste vem Gud var, men ödmjukade sig inte inför honom.
-Han levde inte efter den kunskap och uppenbarelse han fått.
______________________________

Mannakorn att tugga på under dagen:
Får min kunskap om Gud och Hans
vilja de konsekvenser i mitt liv
som de borde få? Vad "väger" jag?
______________________________

Innehåll kapitel 5:
Belsassars gästabud

Kommentar:
Belsassar visste att Gud hade förödmjukat hans företrädare på grund av han upphöjde sig själv och inte Gud. Ändå väljer Belsassar att hämta guldkärlen från Templet i Jerusalem, Guds hus, för att servera vin till gästerna under gästabudet (vers 2-3). Medan de drack prisade de avgudarna (vers 4).

Då Belsassar såg en hand skriva på väggen mitt i festsalen tillkallades Daniel efter att landets vise män misslyckats med tydningen av skriften (vers 8-13). Daniels tydning innehöll tre saker:
- Slutet är nära för det babyloniska riket (vers 26)
- Belsassar själv "är vägd på en våg och befunnen för lätt" (vers 27)
- Riket kommer att övertas av meder och perser (vers 28)

Meder och perser hade ingått en allians för att störta Babylonien. Medien omnäms bara i Daniels bok. Andra källor anger att det var Koresh som intog Babylonien och blev kung efter Belsassar. Möjligen kan det handla om en maktdelning mellan meder och perser. Persern Koresh som var kung kan ha tillsatt medern Darejavesh som guvernör i Babylon.

Det nya riket som uppstod brukar för det mesta benämnas det Medo-Persiska riket, men ibland kallas det bara Perserriket.

Till eftertanke:
Om Belsassar kan man säga:
-Han visste vad som var rätt, men gjorde inte det rätta.
-Han visste vem Gud var, men ödmjukade sig inte inför honom.
-Han levde inte efter den kunskap och uppenbarelse han fått.

Vad kan jag säga om mig?
- Lever jag efter det som är rätt, eller tillåter jag att det finns "gråzoner" i mitt liv?
-Får min kunskap om Gud och Hans vilja de konsekvenser i mitt liv som de borde få?
-Vad "väger" jag?

Inför söndagen. Tema: VÅRT EVIGHETSHOPP

 

FRÅN GAMLA TESTAMENTET
Hes 37:12-14

12 Fursten som de har i­bla­­­n­d sig ska lyfta upp sin börda på axeln och dra ut i mörkret. Man ska göra en öppning i väggen och ta sig ut genom den. Fursten ska täcka över sitt ansikte så att han inte ser landet. 13 Jag ska breda ut mitt nät över honom, och han ska bli fångad i min snara. Jag ska föra honom till Babel i kaldeernas land, som han dock inte ska se, och där ska han dö.

14 Alla som är omkring honom för att hjälpa honom och alla hans ­trupper ska jag skingra för vinden, och jag ska låta svärdet dra ut efter dem.

FRÅN BREVLITTERATUREN
Upp 22:1-5

1 Och han visade mig en flod med livets vatten, klar som kristall, som går ut från Guds och Lammets tron. 2 Mitt på stadens gata, på båda sidor om floden, står livets träd. Det bär frukt tolv gånger, varje månad ger det sin frukt, och trädets löv ger läkedom åt folken.

3 Och ingen förbannelse ska finnas mer. Guds och Lammets tron ska stå i staden, och hans tjänare ska tjäna honom. 4 De ska se hans ansikte och bära hans namn på sina pannor. 5 Ingen natt ska finnas mer, och de behöver inte lampors sken eller solens ljus, för Herren Gud ska lysa över dem. Och de ska regera som kungar i evigheters evighet.

FRÅN EVANGELIERNA
Luk 12:4-7
4 Till er, mina vänner, säger jag: Var inte rädda för dem som dödar kroppen och sedan inte kan göra mer. 5 Jag ska visa er vem ni ska frukta: Frukta honom som har makt att döda och sedan kasta i Gehenna. Ja, jag säger er: Honom ska ni frukta. 6 Säljs inte fem sparvar för två kopparmynt? Och inte en enda av dem är glömd inför Gud. 7 Ja, till och med alla hårstrån på ert huvud är räknade. Var inte rädda! Ni är mer värda än många sparvar.

FRÅN PSALTAREN
Ps 116:1-9

1 Jag älskar Herren,

för han hör min röst,

mitt rop om nåd.

2 Han har vänt sitt öra till mig,

hela mitt liv

ska jag åkalla honom.

3 Dödens band omslöt mig,

dödsrikets ångest grep mig,

jag var i nöd och förtvivlan.

4 Men jag åkallade Herrens namn:

"O, Herre, rädda min själ!"

5 Herren är nådig och rättfärdig,

vår Gud är barmhärtig.

6 Herren bevarar de enkla,

jag var i nöd och han frälste mig.

7 Vänd om till din ro, min själ,

för Herren har varit god mot dig.

8 Du har räddat min själ från döden,

mitt öga från tårar, min fot från fall.

9 Jag ska vandra inför Herren

i de levandes land.

Bibeltexterna är hämtade från Folkbibeln 2015

Dagens andakt den 2 november

 

”… och vishet är att göra allt på bästa sätt….” (Pred 10:10b)

Gårdagens bibelord handlade om vikten av att slipa eggen när den har blivit slö, för om man inte gör det, lurar man lätt sig själv och får anstränga sig mer än nödvändigt. Vi talade i andakten om vikten av att regelbundet återvända till Kristus så att vi kan hålla oss ”uppdaterade”. Bibelordet från igår fortsätter med de ord som utgör dagens bibelord. De slår fast, att det vi talade om igår är vishet, allt annat är ovist.

 Jag fick en kokbok av en av mina många gudfruktiga mostrar. På första sidan i boken hade hon som vanligt skrivit ett bibelord. Hon gav aldrig bort någonting utan att skicka med ett bibelord. Och det bibelord hon skrivit i kokboken var just orden ”vishet är att göra allt på bästa sätt”. Hon var själv duktig på att laga mat och ville väl överföra något av sina kunskaper till mig, och så var hon mån om att jag inte skulle slarva iväg, utan utföra matlagningens grundarbeten väl.

Orden från kokboken har följt efter mig i livet, och jag påminns om dem i allt vad jag gör, om det handlar om matlagning eller om det handlar om att förbereda mig för att undervisa eller predika. Och om jag någon gång frestas att slarva över grundarbetet, förberedelserna eller researchen, så brukar jag bli påmind om de här orden. Det är inte vist att försöka hitta genvägar. Ett gott arbetsresultat kräver ett gott förberedelsearbete.

BÖN

Jesus hjälp mig idag att göra allt mitt arbete på bästa sätt. Tack att du finns med och vill visa mig vad som är vishet i det arbete som jag har att utföra idag.