Inför söndagen. Tema: VAKSAMHET OCH VÄNTAN

 

FRÅN GAMLA TESTAMENTET
Sef 3:8-13

8 Vänta därför på mig, säger Herren,

på dagen då jag reser mig

för att ta byte,

för detta är mitt domslut:

Jag ska samla folk

och hämta riken

för att ösa min vrede över dem,

hela min glödande harm,

för hela jorden ska förtäras

av min lidelses eld.

9 Då ska jag ge folken renade läppar,

och de ska alla

åkalla Herrens namn

och tjäna honom tillsammans.

10 Från landet bortom Nubiens floder

ska mina tillbedjare,

mitt förskingrade folk,

frambära offer åt mig.

11 På den dagen

ska du inte behöva skämmas

för alla överträdelser

du begått mot mig,

för då ska jag rensa bort ur dig

dem som stoltserar

i högmod hos dig,

och du ska inte längre

förhäva dig på mitt heliga berg.

12 Men jag ska lämna kvar i dig

ett folk som är ödmjukt och svagt

och har sin tillflykt

i Herrens namn.

13 De som är kvar av Israel

ska inte göra orätt eller tala lögn,

och ingen falsk tunga

ska finnas i deras mun.

De ska få beta och lägga sig ner

utan att någon skrämmer dem.

FRÅN NYA TESTAMENTET
Upp 3:10-13

 10 Eftersom du har bevarat mitt ord om uthållighet ska jag bevara och rädda dig ur prövningens stund som ska komma över hela världen för att pröva jordens invånare. 11 Jag kommer snart. Håll fast vid det du har så att ingen tar din krona.

12 Den som segrar ska jag göra till en pelare i min Guds tempel, och han ska aldrig mer lämna det. På honom ska jag skriva min Guds namn och namnet på min Guds stad, det nya Jerusalem som kommer ner från himlen, från min Gud, och mitt eget nya namn. 13 Du som har öron, hör vad Anden säger till församlingarna!

FRÅN EVANGELIERNA
Matt 25:1-13

1 Då ska himmelriket bli som när tio jungfrur tog sina lampor och gick ut för att möta brudgummen. 2 Fem av dem var oförståndiga och fem var kloka. 3 De oförståndiga tog sina lampor men tog inte med sig någon olja, 4 medan de kloka tog olja i kärlen tillsammans med sina lampor. 5 När brudgummen dröjde blev de alla dåsiga och somnade.

6 Vid midnatt hördes ett rop: Brudgummen är här! Gå ut och möt honom! 7 Då vaknade alla jungfrurna och gjorde i ordning sina lampor. 8 De oförståndiga sade till de kloka: Ge oss av er olja, våra lampor slocknar! 9 De kloka svarade: Den skulle inte räcka både till oss och till er. Gå i stället till dem som säljer och köp.

10 Men när de hade gått i väg för att köpa kom brudgummen, och de som var redo gick med honom in till bröllopsfesten. Och dörren stängdes. 11 Till slut kom de andra jungfrurna tillbaka och sade: Herre, Herre, öppna för oss! 12 Men han svarade: Jag säger er sanningen: Jag känner er inte. 13 Håll er därför vakna, för ni vet inte vilken dag eller timme han kommer.

FRÅN PSALTAREN
Ps 139:1-18
1 För körledaren. En psalm av David.

Herre, du rannsakar mig

och känner mig.

2 Om jag sitter eller står vet du det,

du förstår mina tankar fjärran ifrån.

3 Om jag går eller ligger ser du det,

med alla mina vägar

är du förtrogen.

4 Innan ordet är på min tunga

vet du, Herre, allt om det.

5 Du omsluter mig på alla sidor

och håller mig i din hand.

6 Den kunskapen är för underbar

för mig,

den är så hög att jag inte kan

fatta den.

7 Vart kan jag gå för din Ande,

vart kan jag fly för ditt ansikte?

8 Stiger jag upp till himlen

är du där,

bäddar jag åt mig i dödsriket

är du där.

9 Tar jag morgonrodnadens vingar,

gör jag mig en boning

ytterst i havet,

10 ska också där din hand leda mig

och din högra hand hålla mig.

11 Säger jag:

"Låt mörker täcka mig

och ljuset bli natt omkring mig",

12 så är inte mörkret mörkt för dig.

Natten lyser som dagen,

mörkret är som ljuset.

13 Du har skapat mina njurar,

du vävde mig i moderlivet.

14 Jag tackar dig för att

jag är så underbart skapad.

Underbara är dina verk,

min själ vet det så väl.

15 Benen i min kropp

var inte osynliga för dig

när jag formades i det fördolda,

när jag bildades i jordens djup.

16 Dina ögon såg mig

när jag bara var ett foster.

Alla mina dagar blev skrivna

i din bok,

formade innan någon av dem

hade kommit.

17 Hur ofattbara är inte dina tankar

för mig, Gud,

hur väldig är inte

deras mångfald!

18 Räknar jag dem

är de fler än sandkornen.

När jag vaknar är jag kvar hos dig.

Bibeltexterna är hämtade från Folkbibeln 2015