11 sep. 2013

Helgelse = vandra i ljuset



Vandring i ljuset. Brev nr. 3 av GENERALEN, skrivna 1907.

Kamrater och vänner!

Jag har vid detta tillfälle tagit ett av Bibelns härligaste och mest uttrycksfulla uttalanden, en gedigen frälsningssanning, till grundval för mitt budskap. Det är omöjligt förstå, huru en kraftigare helgelselära skulle kunna framställas med så få ord. Texten återfinnes i 1 Joh 1:7 och lyder: "Om vi vandra i ljuset, såsom han är ljuset, så hava vi gemenskap inbördes, och Jesus Kristi, hans Sons `blod renar oss från all synd."

Först vilja vi undersöka, vad som menas med att "vandra i ljuset." Detta är en bild. Låg mig försöka förklara den. Antag för ett ögonblick, att du helt oväntat befinner dig i en stiglös skog, insvept i svartaste mörker, med vilda djur rytande runt omkring dig och vid varje steg stode i fara att trampa på krälande, väsande ormar: med bråddjup framför dig och vid båda sidorna, allt under det att det tjocka mörkret hindrat dig från att se ens en handsbredd framför dig!
Antag vidare, att jag just då kommer till det ställe, där du befinner dig, att jag vore hemmastadd med platsen och att jag med ljuset från en lykta i min hand utvisade den väg du hade att gå, under det jag uppmanade dig: "Vandra i ljuset, och du skall undkomma hvarje fara samt tryggt nå din bestämmelseort!" Vad skulle du göra? Jag tänker, att du med glädje skulle välja att vandra i ljuset.

 Detta är, vad vår välsignade Herre säger till oss just nu: "Du befinner dig i en värld fylld av faror för kropp, sinne och själ, för familj och omständigheter. Djävlar och onda människor lura på dig för att fördärva dig, död och elände förfölja dig. Ett felsteg kan kasta dig i förtvivlan, ja, över gränsen ned i helvetet. Du kan ej med din egen skicklighet utfinna den trygga vägen. Jag skall komma och bli din vägvisare. Jag skall visa dig vägen, som leder till rättfärdighet, nyttighet och himmel. Men alla mina ansträngningar skola vara värdelösa, såvida du icke rättar dig efter mina anvisningar. Du måste vandra i ljuset."

Att "vandra i ljuset", betyder varken mer eller mindre än ständig lydnad mot Guds uppenbarade vilja. Med andra ord, det är att göra, vad du vet vara din plikt.

 Detta ljus har åtskilliga utmärkande drag, vilka jag önskar påpeka:
1. Det måste bliva ditt ljus, d. v. s. det ljus Gud giver dig, vad du ser vara Guds vilja rörande dig, ej vad jag ser vara min plikt.

2. Detta ljus skall nå dig på olika sätt:
a) Det skall komma genom ditt eget samvete, den röst i din själs innersta, som säger dig, vad du bör göra. Detta ljus har nått dig. Vandrar du i det?

b) Det skall komma genom Den Helige Andes inre ledning. Detta är såsom Johannes säger oss, "det sanna ljuset, vilket upplyser alla människor, då det kommer i världen". Detta ljus har nått dig. Vandrar du i det?

c) Vidare har vi det ljus som kommer genom Bibeln. Läser du och följer Guds ords undervisning? Om så är, vandrar du i ljuset.

d) Kanske ljuset har kommit till dig från en älskad moders läppar, från en bedjande fader, genom en broder eller syster eller kanske från en son eller dotter. Vandrar du i detta ljus?

e) Och så ha vi det ljus, som nått ditt hjärta genom Guds tjänares undervisning, genom kaptenen och löjtnanten och kamrater från när och fjärran, av vilka några redan äro i himlen.
Ljus har, som du väl vet kastats på din väg hundratals källor. Lyder du detsamma? Fyller du pliktens mått? Om så är, kan du enligt detta skriftställe vänta, att stora förmåner skola åtfölja in lydnad.

1. Du skall erhålla mera ljus. Den säkra vägen till att erhålla en tydlig uppenbarelse rörande gudomliga ting är att vara trogen mot, vad du redan erhållit. Du minnes, att Frälsaren sade: "åt honom, som har" -- d. v. s. brukar det ljus han har -- "skall vara givet" och " den som icke har" -- d. v. s. icke vandrar i det ljus han redan har erhållit, -- "från honom skall tagas, det han har."
 Orsaken till, att du är så okunnig, är kanske den, att du icke använder de privilegier du allaredan åtnjuter.
 På ett annat ställe säger Frälsaren: "Jag är världens ljus, den, som följer mig, han skall icke vandra i mörkret." Du vet, att om en människa kunde resa jorden runt fort nog för att följa solen, skulle hon ha solens ljus skinande över sig hela tiden. Så är det. Vandra i ljuset. Den människa, som hela vägen följer Jesus, skall lysas av denna sol hela tiden.

2. Om du vill vandra i ljuset; om du vill göra Guds vilja så långt du känner den, skall han mottaga dig och bliva din fader samt betrakta dig som sin son eller sin dotter.
 Du minnes, att Petrus sade: (Apg. 10: 34.) "I sanning inser jag, att Gud icke har anseende till person, utan i varje folk är den, om fruktar honom och övar rättfärdighet, honom täckelig". Så är det. Frukta Gud, så långt Gud uppenbarat sig för dig! Öva rättfärdighet i det, som du insett vara rätt! Undvik det orätta, så långt du satts i stånd att igenkänna detsamma! Och han skall sluta dig i sina armar och välsigna dig hela vägen genom livet och evigt efter detsamma.

3. Om du vandrar i ljuset -- d. v. s., om du lyder Gud däri, att du skiljer synden ifrån dig, lever ett liv dagligen invigt åt hans tjänst, litar på honom med hela din själ, att han skall frälsa och helga dig -- - skall du i högsta grad få erfara det välsignade offrets renande förtjänst och i din erfarenhet erhålla bevis på verkligheten af skriftstället: "Jesu Kristi Guds Sons` blod renar från all synd."

4. Slutligen skall vandrandet i ljuset medföra åt dig en ytterligare välsignelse av gemenskap och delaktighet med Fadern. Du skall få åtnjuta den höga förmånen att vandra och tala med Gud.
 Min kamrat! Vad gör du med det ljus Gud redan givit dig? Du sluter väl icke dina ögon detsamma? Eller handlar i motsats till dess fodringar? Jag kan ej tro det!

 Kanske det gives någon, som har ringaktat och varit olydig mot detta välsignade ljus från Gud, till Gud sett sig nödsakad att återtaga detsamma. Någon otrogen vandrare, som en gång åtnjöt ljuset, har åter kommit i mörkret och släpar sig nu som en stackars affäling ned mot förtvivlans hemvist. Om så är, låt mig få nödga denna stackars förmörkade själ att komma åter, på det att rättfärdighetens sol ännu en gång må få kasta sina välsignade strålar på honom och han sedan tillväxa i kunskap och lycka för evigt.

Inga kommentarer: