Kött och ande

Det blev inte så lätt att förstå för Nikodemus då Jesus talade om att vi måste födas på nytt för att kunna se Guds rike (Det inlägget finner du HÄR). Nikodemus kunde inte förstå hur han som var så stor skulle kunna komma in i sin mamma igen för att kunna födas på nytt.

Men Jesu svar pekade i en annan riktning."Det som är fött av köttet är kött, och det som är fött av Anden är ande." (Joh 3:6 FB). Det som är fött av kött är det som vi föddes med första gången. Det är vi själva, vår personlighet. Det som är fött av Ande är det som sker vid pånyttfödelsen. Guds Ande flyttar in i den som blir frälst.

Då vi tar emot frälsningen blir inte köttet ande. Det fortsätter att vara kött. Vi kanske skulle önska att allt i oss var ande, men så är det inte. Kött är kött och ande är ande.

Köttet, vår personlighet, utvecklas under livet och fortsätter att vara kött. Ibland tror vi att helgelse är att försöka uppfostra köttet att bli lite mer bättre. Vi försöker att bli mer lika Jesus.Vi tar i mer och mer och försöker bli snällare, godare, gladare, mer kärleksfulla eller gästvänliga. Men hur bra vi än lyckas fortsätter det att vara kött. För köttet är kött och ande är ande.

En del mäniskor är av naturen (köttet) underbara personligheter och andra har kanske mycket att kämpa för och har inte alls samma naturliga läggning. Men hur väl vi än skulle lyckas uppfostra vårt kött är det fortfarande bara kött. Ett väluppfostrat kött blir inte ande. För kött är kött och ande är ande.

Längtan att bli lik Jesus handlar inte så mycket om att ta i som att ta emot. Det är bara Jesus som kan forma oss till Kristuslikhet. Helgelse handlar om att bära Andens frukt (Gal 5:16-23), inte producera vår egen frukt.

Bibeln talar om hur vi kan bli mer lika Jesus, och då handlar det inte längre om att det är vi som tar i. I 2 Kor 3:18 kan vi läsa att vi förvandlas då vi är tillsammans med Jesus. Då vi betraktar Jesus som i en spegel, då vi är tillsammans med honom i bön bibelläsning och tillbedjan händer det något med oss. Vi förvandlas (passiv verbform) mer och mer till den bild vi ser. Vi blir mer och mer lika Honom. Då är det inte längre vi som producerar. Vi tar emot. 

För hur bra det än skulle lyckas i vår egen uppfostran av köttet förblir det bara kött och ingenting annat.

(Det här var den andra kommentaren vid genomläsningen av Johannes kapitel 3. En av kommentarerna jag fick på det första inlägget kan du läsa HÄR.)

/PB