Veckorevy från min högst personliga utkikspunkt på livet
Så var det söndag igen. Efter några dagar av mild vinter känns det nu som vår igen. Det vita frosttäcket som gjorde att det liknade vinter är nu borta.
Men trots vårkänslorna märks det att vi börjar närma oss det mörkaste dygnet på året. Så här färgrikt var det en tidig eftermiddag då vi gick en promenad rund udden på Jelöy.
Men det finns ändå tecken som påminner oss om att vi närmar oss slutet på året.
I veckan har v i varit på ett antal julfester. Jelöy Folkhögskola hade sin terminsavslitning under veckan med stor middag för mer än hundra personer med efterföljande konsert med mycket musik. Det bjöds till och med på ett riktigt fint luciatåg. Det var nästan så att man trodde att man var i Sverige. Luciatåg är inte lika vanliga i Norge.
En annan påminnelse om att vi närmar oss slutet på året är julgrytorna. Kåren här i Moss har tre julgrytor på tre av stadens köpcentra. Varje år blir jag påminnd om vilken givmildhet som visar sig då det är julgrytedags i Norge. Många människor som går förbi lägger stora sedlar i grytan och mumlar "Tack för allt vad ni gör". Och raden av människor som kommer till Frälsnignsarmén i juletid för att få hjälp att kunna fira jul, är lång.
På hemsidan fortsätter serien 22 dagar med Uppenbarelseboken nästan hela vägen fram till jul. Den boken känns mer aktuell idag än någonsin tidigare. Jesus vill att vi ska ge akt på tiden tecken.
På tal om tiden tecken undrar jag om det inte är ett tidens tecken på att jag börjar uppnå mogen ålder då vårt äldsta barnbarn fick sitt körkort den gångna veckan.
Ikväll har vi konsert på kåren i Moss "Vi sjunger julen in". Det blir säkert fint och sedan går vi in i julveckan. Jag ber att det ska bli en välsignad vecka för dig som äser detta.
/Peter Baronowsky
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar