”Han för mig till vatten där jag finner ro…” (Ps 23:2)
Ibland har jag mött blicken, hos
en äldre kristen, som under ett långt liv fått föra många människor till tro.
Det är något visst med den blicken. Det finns ett lugn – en stillhet, som
skapar längtan. Ofta undrar jag vad som format karaktären hos en sådan
människa. När mitt eget liv kastats runt i vilda känslostormar, tycks dessa
människor ha varit oberörda också när det stormat friskt omkring dem.
Jag tror att hemligheten finns i
att de om och om igen, låtit sig ledas av Herren till de lugna vattnen. Och
lugnet i det stilla vattnet har speglats in i deras liv. Deras inre har fått
ro, och så fungerar dessa människor i sin tur, som en spegel av lugn, ut till
oss som möter dem. Det är bara ett stilla sinne som rätt kan avspegla himlens
härlighet.
BÖN
Herre, jag vill låta
mig föras till de lugna vattnen i din närhet idag. Tack att du där vill låta
oroliga känslor och tankar få ro.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar