Kristus har uppstått

Jesus lever!
Var inte orolig. Du kan vara lugn. 
Kristus har uppstått från de döda och han lever idag!

Tidig söndagsmorgon i Tjöme den sista mars

Veckorevy från min personliga utgångspunkt på livet samt rapport från  Påskefestival i Tjöme, Norge.

Så var det söndag igen. Den här söndagsmorgonen vaknar jag upp i Tjöme, Norge, nära en plats som heter "Verdens ende". Här finns det ingen återvändo, ska man tillbaka till civilisationen är det bara att vända om och åka tillbaka över alla broar och öar tills man kommer tillbaka till fastlandet igen. Bilden ovanför är från vårt fönster på hotellrummet där vi bor i nästan en vecka.

Idag är det inte bara jag som är uppe tidigt. Första gudstjänsten börjar klockan 8!! Före frukost!! Med tanke på att vi också går över till sommartid den dagen så börjar mötet egentligen klockan sju. Vi får se om det är någon som orkar upp så tidigt. Hittills har möteslokalen varit nästan fullsatt (170 personer) en halvtimme före mötena.

Det har varit en fantastisk och intensiv vecka.

Veckan började med att vi, på väg till Tjöme, sov över ett par nätter hos en av sönerna med familj som bor på Jelöy i Norge. Därefter har vi tillbringat veckan på Rica Havna Hotel i Tjöme med att tal på Påskefestivalen 2013. Det har varit tre möten varje dag och det fortsätter även idag och i morgon och konferensen avslutas på tisdagsmorgonen efter morgonandakt och frukost. Jag har publicerat en dagliga rapport varje dag här på rupeba.se.

Igår var det en "mellandag". Korsfästelsen var fredagens budskap och Uppståndelsen är dagens budskap. Påskafton hamnar mitt emellan. Rut talade på förmiddagen om befrielsen i att kunna förlåta. Många människor är fångar i saker som hänt i det gångna och behöver förlåta, släppa taget, för att själva komma ut i frihet. Många var starkt berörda av budskapet och tog steget att "släppa taget" och ta ett steg ut i frihet.

På eftermiddagen var det påskvandring med olika stationer i påskens budskap. Vi fick vandra tillsammans med Jesus. Efter påskvandringen talade jag om den fortsatta vandringen med Kristus. Vi får vandra vidare i de gärningar som Gud har förberett för var och en av oss (Ef 2:10).

På kvällsmötet tog man upp en kollekt till vårt nystartade ReBoot-projekt i Lettland. Offervilligheten var överväldigande. Arrangörerna av konferensen bestämde innan mötet att de skulle bidra med 5.000 Norska kronor till ReBoot. Du kan läsa mer om projektet HÄR.

Imorgon fyller rupeba.se fem år! Du kan läsa mer om det imorgon. Då är det förutom en ny månad också en ny vecka och jag ber att det ska bli en välsignad vecka för dig.

Peter Baronowsky

Långfredag i Tjöme

Rapport från Påskefestival 2013 i Tjöme, Norge

Skuldebrevet som anklagade oss har Jesus spikat fast på korset
Långfredag gästades konferensen av den nytillträdda ledare för Frälsningsarmén i Norge, Island Och Färöarna: Dick Krommenhoek. Vibeke kunde dessvärre inte vara med denna dag, men Dick kom med ett förlösande budskap i sin predikan om att vi har blivit befriade från det skuldebrev som anklagade oss genom att Jesus spikade fast det på korset. "Ni som var döda på grund av era överträdelser och er oomskurna natur, också er har han gjort levande med Kristus. Han har förlåtit oss alla överträdelser och strukit ut det skuldebrev som med sina krav vittnade mot oss. Det har han tagit bort genom att spika fast det på korset. Han har klätt av väldena och makterna och förevisat dem offentligt, när han på korset triumferade över dem." (Kol 2:13-15)

Här kommer en presentation av kommendörerna Dick och Vibeke Krommenhoek (från FA:s hemsida i Norge):
"Dick og Vibeke Krommenhoek er et levende bevis på at Frelsesarmeen er en internasjonal bevegelse. Dick er nemlig nederlandsk, mens Vibeke har dansk opprinnelse. I løpet av sine 29 år som offiserer har de hatt ulike oppgaver for Frelsesarmeen, både innen korps og som territorialledere. Dette har ført til at Dick og Vibeke har bodd i mange forskjellige europeiske byer, for eksempel Amsterdam, København, Paris og London. Før de kom til Norge, bodde de i Helsinki og tjenestegjorde som territorialledere for Finland og Estland. I tillegg har Dick på oppdrag fra general Shaw Clifton, jobbet med å utvide Frelsesarmeens arbeid til nye land, som for eksempel: Namibia, Hellas, Burundi, Mali, Kuwait, De forente arabiske emirater, Sierra Leone, Vietnam og Nepal. Vibeke har i samme periode vært ansvarlig for etableringen av Frelsesarmeen i Polen."

Inför söndagen - Kristus är uppstånden!

Söndagens texter - Påskdagen - 2 Mos 15:1-11 | Mark 16:1-14 | 1 Kor 15:12-21 | Ps 118:15-24

Kristus är uppstånden
"När sabbaten var över köpte Maria från Magdala och Maria, Jakobs mor, och Salome välluktande kryddor för att gå och smörja honom. Tidigt på morgonen efter sabbaten kom de till graven när solen gick upp. Och de sade till varandra: ”Vem skall rulla undan stenen från graven åt oss?” Men så fick de se att stenen var bortrullad, den var mycket stor. De gick in i graven och såg en ung man i lång vit dräkt sitta där till höger, och de blev förskräckta. Men han sade till dem: ”Var inte förskräckta. Ni söker efter Jesus från Nasaret, han som blev korsfäst. Han har uppstått, han är inte här. Se, här är platsen där han blev lagd. Men gå och säg till Petrus och de andra lärjungarna: ’Han går före er till Galileen. Där skall ni få se honom, som han har sagt er.’” Då lämnade de graven och sprang därifrån, darrande och utom sig. Och de sade ingenting till någon, för de var rädda.
[När Jesus hade uppstått på morgonen efter sabbaten visade han sig först för Maria från Magdala, från vilken han hade drivit ut sju demoner. Hon gav sig i väg och berättade det för dem som varit tillsammans med honom och som nu sörjde och grät. När de fick höra att han levde och att hon hade sett honom trodde de inte på det.
Därefter visade han sig i annan skepnad för två av dem medan de var på väg ut på landet. Också de gick bort och berättade det för de andra, men inte heller de blev trodda.
Sedan visade han sig också för de elva medan de låg till bords, och han förebrådde dem deras otro och halsstarrighet, då de inte hade trott på dem som sett honom uppstånden." (Mark 16:1-14 Bibel 2000).

Kan man verkligen tro på Jesu uppståndelse?

För det första tror jag att man med ganska stor säkerhet kan påstå:
GRAVEN VAR TOM! 

Om den inte hade varit tom hade kristendomen aldrig uppstått. De första lärjungarna vittnade under stort motstånd om att Jesus uppstått från graven. Om inte graven hade varit tom hade motståndarna enkelt kunnat avslöja bluffen, gå till graven och säga: "Hallå, ser ni inte...."

Om nu graven var tom finns det två möjligheter:
1/ Någon har flyttat bort kroppen
2/ Jesus har uppstått

Om någon flyttat på kroppen, vem kan det ha varit?

Det judiska etablissemanget?
Nej det verkar inte logiskt. Det dom fruktade mest av allt var att graven skulle vara tom. Dom tvingade till och med romarna att sätta ut soldater utanför graven för att det inte skulle ske.

Den romerska armén?
Nej det verkar inte logiskt. Det var ju ett totalt misslyckande för den romerska armén att de inte ens kunde vakta en död från att rymma! Det är svårt att se vad de skulle haft för intresse av att ta bort kroppen.

Lärjungarna?
Ja det var ju det lärjungarna hade hoppats på. Men då man ser på lärjungarnas liv, hur i stort sett alla apostlarna dog martyrdöden, så ser det ut som om dom verkligen trodde att Jesus var uppstånden. Det är många som är villiga att dö för det dom tror på, men det verkar inte logiskt att man är villig att dö för något man vet är en lögn.

Om nu graven var tom och om varken Jesu fiender eller Jesu vänner flyttat kroppen. Ja, då är det mest logiska alternativet att Jesus uppstått.

GLAD PÅSK - JESUS LEVER!

Skärtorsdag på Tjöme

Rapport från Påskefestival 2013 på Tjöme, Norge.

Skärtorsdagen började med förmiddagsmöte där jag talade om händelserna dagarna före påskmåltiden. Då Jesus uppväckte Lasarus från döden (Joh 11) var det en profetisk händelse. Det pekade fram mot Jesu egen död, begravning och uppståndelse.

Jesusorden  "Har jag inte sagt dig att om du tror, skall du få se Guds härlighet?" (Joh 11:40) var de centrala orden i förmiddagens gudstjänst. Guds härlighet finns ständigt runt oss. Men det är bara med trons ögon som vi kan uppleva den.

Under gudstjänsten började man också duka bordet inför kvällens minnesmåltid, Jesu sista kväll tillsammans med lärjungarna före korsfästelsen. Församlingen bjöds på bittra örter.

På eftermiddagsmötet talade Rut om hur Jesus knäböjde inför var och en av lärjungarna för att tvätta deras fötter. Jesus, ledaren, han som kunde utföra underverk, knäböjer inför var och en av oss för att betjäna oss. Kan du ta emot det det? Eller tycker du, precis som Petrus, att du inte kan bli betjänad av Jesus på det sättet. Petrus utropade: "Aldrig någonsin skall du tvätta mina fötter." Men då svarade Jesus: "Om jag inte tvättar dig, har du ingen del i mig." (Joh 13:8). Att bli betjänad av Jesus, att få sin synd borttvättad är en förutsättning för den djupa gemenskapen med Gud.

Under gudstjänsten fortsatte dukningen inför kvällens påskmåltid. Församlingen bjöds på blad doppade i saltvatten för att minnas Jesu tårar.

På kvällmötet stannade jag inför vad Jesus sa till sina lärjungar den sista kvällen. Vi fick alla vara en del av Jesu samling med lärjungarna och höra Jesus tala orden till oss.
- "Utan mig kan ni ingenting göra" (Joh 15:5). Det talar om vårt totala beroende av Jesus i allt vi gör.
- Jesus talar om att ingen kan komma till Fadern utan genom honom. "Jag är vägen och sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig" (Joh 14:6).
- Om hur Jesus ger oss makt att fortsätta Jesu gärningar i hans kraft. "Den som tror på mig skall utföra de gärningar som jag gör, och större än dessa skall han göra." (Joh 14:12)
- Om hur Jesus talar om att han kommer att komma tillbaka för att hämta alla troende hem till sig. "Låt inte era hjärtan oroas. Tro på Gud och tro på mig. I min Faders hus finns många rum. Om det inte vore så, skulle jag då ha sagt er att jag går bort för att bereda plats åt er? Och om jag än går och bereder plats åt er, skall jag komma tillbaka och ta er till mig, för att ni skall vara där jag är." (Joh 14:1-3)

Kvällsgudstjänsten avslutades med att alla 160 deltagarna inbjöds till långbordet för att ta del av brödet och vinet som en minnesmåltid.

Dagen avslutades med ett bönemöte runt midnatt för att ta del i Jesu bönekamp innan han förråddes av Judas.

Här finns några fler bilder från den innehållsrika dagen som också innehöll några timmar ute i vårsolen.

På plats i Tjöme

Ja, då var vi på plats i Tjöme för "Påskefestival 2013". Hotellet är fyllt med 150 deltagare som ska vara tillsammans till tisdag morgon nästa vecka.

Hotellet ligger vackert nere vid vattnet. Rut och jag har varit här en gång förut. Då ledde vi en friskvårdskurs för äkta makar, men det måste nog vara femton år sedan om inte mer.

Igår kväll inledde Rut med att tala över ämnet "De planla att döda Honom." Rut talade om två olika perspektiv på vad som hände. Det ena perspektivet var översteprästerna och de äldstes persektiv. De tog beslutet att döda Jesus (Matt 26:4) och de trodde att det var de som hade makten att styra utvecklingen. Det andra perspektivet var Guds perspektiv. Det var  Han som var den som verkligen bestämde. Jesu död på korset var inte en motgång utan en del av Guds frälsningsplan för människorna.

I dramat intog människorna tre olika ståndpunkter:
1/ De som var emot Jesus (även om det fanns dem i den gruppen som i hemlighet var för Jesus).
2/ De som var för Jesus (även om det fanns någon i den gruppen som i hemlighet var emot Jesus)
3/ Folkmassan som inte visste vad de skulle tro och vacklade mellan att tro och att förneka Jesus.

Frågan för människor idag är densamma: Vem säger du att Jesus är?
- Det finns många idag som är starkt emot Jesus. Kristna är den mest förföljda gruppen i världen.
- Det finns de som är för Jesus till hundra procent.
- Det finns de som inte är helt säkra på vad de ska tro.

Var finns du? Varje människa måste ta ställning!

Idag kommer fokus för de tre mötena att vara händelserna före Getsemanenatten.

Kongress i London 2015

Den första veckan i juli 2015 blir det internationell kongress i London. Kongressen markerar Frälsningsarméns 150-års jubileum.

Kongress i Stockholm 2014

Nästa år blir det kongress i Stockholm den 27-29 juni 2014. Huvudtalare blir Clive och Marianne Adams, Territoriella ledare för Frälsningsarmén i Storbritannien.

På väg...

Bastöfärjan Moss-Horten

Nu är det tidig onsdagsmorgon på Jelöy i Moss, Norge. Snart ska vi köra ombord på bilfärjan. Den här gången är det inte färjan till Riga, utan färjan över Oslofjorden mellan Moss och Horten. Då vi har kommit över till den andra sidan av Oslofjorden ska vi köra söderut till Tjöme där vi ska tillbringa påskhelgen tillsammans med ca 150 andra konferensdeltagare.

Temat för kvällens inledningsmöte är "De planerade att döda Honom". På tisdag morgon nästa vecka, 15 möten senare, är det dags att vända tillbaka.

Vi ber om en välsignad gudsnärvaro under påskhelgen i Tjöme och på alla andra platser runt jorden där många miljoner människor samlas för att på olika sätt påminnas om att Gud älskade världen så mycket att han sände sin egen son för att dö på korset för att ingen skulle gå förlorad utan att alla skulle få evigt liv. Gud sände sin son till världen för att världen skulle bli frälst genom honom (Fritt efter Joh 3:16-17).

Om det verkligen är sant att Jesu död på korset är förutsättningen för människors frälsning, hur viktigt är det då inte för oss som tror att berätta det för andra så att också de kan bli frälsta.

Avskaffat helvete

Avskaffat helvete av Francis Chan

Francis Chan har skrivit en bok som till stor del är en reaktion på Rob Bells bok Love Wins.

På Bokus hemsida kan vi läsa:

"Detta är inte en bok om vem som säger vad.
Det är en bok om vad Gud säger.
Det är inte en bok med opersonliga teologiska resonemang. Det är en bok om människor som Gud älskar.
Det är inte en bok om argument, läror eller att ha rätt i någon enskild fråga. Det är en bok om Guds karaktär.
Författarna till "Avskaffat helvete" hjälper dig här att utifrån Skriften hitta sanningen och samtidigt fatta mod att leva ut den."

Avskaffat helvete är absolut en läsvärd bok!
Boken kostar 189:- på www.bokus.com. Du kan beställa den HÄR.

Rådslag om Bön för Sverige

Nationaldagsbön 2013

Nu är det åtta år sedan Sveriges nationaldag blev en helgdag. Det finns en längtan från många kristna håll att den dagen ska få bli en speciell bönedag för Sverige. Vad skulle hända om Sveriges alla kristna kunde samlas i bön på sina orter bad för vårt land i år? 

Läs mer på Sverigebönen

ReBoot

ReBoot
”Alternatively referred to as restart, reboot is a term used to describe the process of restarting the computer or electronic device. Rebooting is sometimes necessary to recover from an error”

ReBoot betyder att starta om datorn. Ibland låser det sig då man arbetar med sin PC. Det låser sig och man kommer inte vidare. Hur man än försöker löser sig inte problemen. Då finns det bara en sak man kan göra och det är att starta om datorn. Det blir då en ny start. De gamla problemen har man lämnat bakom sig.

Ibland kan det låsa sig i våra liv. Saker händer i livet som gör att allt låser sig. Man ser ingen utväg och man kommer inte vidare. Då är en ReBoot, en omstart det enda alternativet. En ny start en ny början. Jesus gav människor han mötte en ny start. En landsförrädare, en sköka, en kriminell och många fler. Genom Jesus får vi uppleva en omstart vid pånyttfödelsen. William Booth arbetade för att ge människor en ReBooth.

I Lettland har vi mött många människor som behöver en ny start. Människor där allt gått fel. Du kan hjälpa en människa till en ny start genom att stödja Frälsningsarméns arbete i Lettland. Rupeba.se startar nu en insamling som kommer att pågå några månader framåt. Välkommen att vara med!

Här är några exempel där ReBoot kan gå in och stötta:

-          En ung man som vill bli officer, men som bara har tre års grundskola. Redan som liten tvingades han hitta tillfälliga arbetet för att överleva. Han har nu börjat ta tag i sin grundskoleutbildning med Frälsningsarméns hjälp. Han har lång väg framför sig, men han är på väg. Han är frälst och aktiv soldat samtidigt som han arbetar och försöker komma ifatt med skolgången. En fantastisk ReBoot.

-          En medelålders kvinna med en dotter i tonåren. Kvinnan har varit svårt alkoholiserad. Kvinnan har bott med sin dotter i ett fallfärdigt hus, utan vatten, avlopp eller värme. Hon har nu, med hjälp av Frälsningsarmén, fått en ny lägenhet. Hon är nu nykter, frälst och soldat och arbetar i Frälsningsarméns soppkök i byn där hon bor.

Du får vara med och bidra till att människor får en ny start i livet. Du kan vara med och ReBoota någon där allt gått snett.

Du kan ge ditt bidrag till Frälsningsarmén i Lettland direkt. Du kan betala med internetbanken till Pestisanasarmija (Frälsningsarmén på lettiska)/Nordea Bank
IBAN: LV31NDEA0000080011705
S.W.I.F.T code: NDEALV2X
Märk talongen ReBoot

Om din internetbank inte erbjuder utlandsbetalningar kan du kan också betala in på FA:s konto i Sverige: 90 04 80-5
Märk talongen Lettland/ReBoot

Tidig söndagsmorgon på Färingsö

Veckorevy från min personliga utgångspunkt på livet

Söndag igen! Vintern behåller sitt grepp även om det finns tecken på att våren är på väg.

Den här veckan har vi släppt två nya böcker i AFFÄREN  på rupeba. Du kan läsa om det HÄR om du missat det i veckan.

En annan höjdare är att äldste sonen med familj är på besöker på vår nya boplats för första gången sedan vi flyttade hem från Lettland. Det är den del av familjen som fortfarande spelar brass-musik. Äldste sonen och hans näst äldsta son spelar i Borås Brand och han skickade förresten i veckan ett videoklipp från musikkårens resa i Danmark. Sonen hörs väl med flera soloinpass på soprankornett. Äldste sonens näst äldsta son spelar andra kornett och syns också på bilderna. För den brassintresserade finns videoklippet här:

I morgon bär det av mot Norge och Påskkonferensen i Tjöme. Var ligger Tjöme? Ja det ligger längst ner på västsidan av Oslofjorden. Det ser ut att bara vara öar, men det är fint där. För många år sedan hade Rut och jag en äktenskapskurs på hotellet där vi ska tillbringa påsken. Det är i alla fall havsnära.

Det blir en intensiv påskhelg med tre möten varje dag. På långfredagen kommer de nya territoriella ledarna för Frälsningsarmén i Norge, Dick och Vibeke Kromenhok att vara med. Det kommer säkert ett och annat blogginlägg därifrån under veckan.

På vägen dit kommer vi att korsa Oslofjorden med Bastöfärjan som går mellan Moss och Horten. I Moss bor näst äldste sonen med familj och han arbetar som lärare på Jelöy Folkehögskole, där hans föräldrar var lärare på 1980-talet. Vi sover över hos familjen ett par nätter.

Men just nu är det som sagt söndagsmorgon som vi ska dela tillsammans med familjen som är på besök på Färingsö.

Jag ber att du ska få en välsignad vecka.
Peter Baronowsky

Inför Söndagen - Palmsöndagen, Vägen till korset

Söndagens texter - Palmsöndagen 2 Mos 13:6-10 | Mark 11:1-11 | Heb 2:14-18 | Ps 118:19-29

Herren behöver den

"När de närmade sig Jerusalem och var vid Betfage och Betania vid Olivberget skickade han i väg två av sina lärjungar och sade till dem: ”Gå bort till byn där framme. När ni kommer in i den hittar ni genast en ungåsna som står bunden där, en som ännu ingen har suttit på. Ta den och led hit den. Om någon frågar er vad ni gör, så svara: Herren behöver den, och han skall strax skicka tillbaka den.” De gav sig i väg och såg en ungåsna stå bunden ute på gatan vid en port, och de tog den. Några av dem som stod där frågade: ”Vad gör ni? Tar ni åsnan?” Lärjungarna svarade som Jesus hade sagt, och då lät man dem gå. De ledde åsnan till Jesus och lade sina mantlar på den, och han satte sig upp på den. Och många bredde ut sina mantlar på vägen, andra strödde ut löv som de tog från träden runt om. Och de som gick före och de som följde efter ropade: ”Hosianna! Välsignad är han som kommer i Herrens namn. Välsignat vår fader Davids rike som nu kommer! Hosianna i höjden!” Så kom han in i Jerusalem och gick till templet. Och när han hade sett på allt vände han tillbaka till Betania med de tolv, eftersom det redan var sent." (Mark 11:1-11 Bibel 2000)

Påsken börjar närma sig. Vi går snart in i påskveckan med alla de dramatiska händelserna där. Vi vet redan nu hur det kommer att sluta efter det att Jesus ridit in i Jerusalem. Men även om vi redan vet hur berättelsen slutar är det viktigt att stanna upp och komma ihåg. Att komma ihåg vad Jesus fick genomlida. Och varför han fick genomlida det. Och hur det påverkar mitt liv idag.

Om du skulle få en ingivelse att gå till en bilhandlare och köra iväg med en speciell bil, skulle du göra det då? Bilhandlaren skulle naturligtvis fråga "Vad gör du? Tar du bilen?" och du skulle lugnt svara "Herren behöver den."

Det var den uppmaningen lärjungarna fick. Och de gjorde som Jesus sa. Du kanske tror att det var lättare på den tiden. Det var kanske lättare då Jesus fanns bland oss i kött och blod. Då kunde man ju ändå fråga "Menar du verkligen att..." Men ändå. Gå till en okänd människa och säga "Herren behöver den".

Vad var det Herren behövde? Han behövde lärjungarnas lydnad och han behövde en åsna. Behövde Gud verkligen en åsna? Ja. Och om Gud behöver en åsna för att förverkliga sin frälsningsplan för världen, hur mycket mer skulle inte Gud behöva dig och mig. Och han behöver också din lydnad inför Andens maning.

Frelsesarmeen i Norge er 125 år og det skal markeres gjennom hele året

Frelsesarmeen i Norge er 125 år og det skal markeres gjennom hele året

Läs mer HÄR

The Bible

Storsatsning på Bibeln i TV i påsk 

Världen idag - "Nya storsatsningen The Bible, som gjort succé på amerikanska tv-kanalen History Channel, visas på SVT i påsk. Med start på skärtorsdagen visas de fem två timmar långa avsnitten, som samlat mångmiljonpublik i USA.
Med över 13 miljoner tittare blev första avsnittet av The Bible det näst mest sedda programmet någonsin på History Channel vid premiären nyligen, som Världen idag berättat tidigare. Den mycket påkostade serien, som producerats av Mark Burnett och Roma Downey, kommer nu också till Sverige. Den tio timmar långa serien visas på sena kvällar under påskhelgen, med start på skärtorsdagen, 28 mars, i SVT 1 klockan 22."

Två nya böcker

Två nya böcker!

Två nya böcker i AFFÄREN på rupeba.se samma vecka.
Det är inte varje vecka som det händer. Men nu händer det.

Den första boken är Ruts andaktsbok på norska: Dagboken - små tanker for merkverdige dager.

Den har tidigare givits ut på svenska och engelska och nu har turen kommit till den norska utgåvan. Boken har översatts till norska av en av våra gamla elever på Folkhögskolan, Marianne Spor.

Vi kommer att ha med boken till försäljning på de påsk- och sommarkonferenser i Norge där vi medverkar som talare. Boken kommer också att säljas på Frälsningsarméns norska webbutik: FA-Handel.

Den andra boken är ännu en e-bok med bibelstudier. Bibelstudier från Efesierbrevet innehåller elva lektioner och tar oss med från "välsignelsestadiet" i kapitel 1 där allt fokuseras kring mig och mina välsignelser till "användbarhetsstadiet" i kapitel 6 där fokus ligger på Guds rikes utbredande.

Bibelstudierna har tidigare varit publicerade i det norska Krigsropet under vinjetten Krigsropets Bibelskole med en lektion per vecka. Nu är den också översatt och varsamt reviderad till svenska. I boken finns också frågor för samtal och självstudium.

Bygget Mälardalen 2013

13 - 16 juni 2013. Hjälmargården, Vingåker

Bön – "djup ropar till djup"
"Som hjorten trängtar efter vattenbäckar, så trängtar min själ efter dig, o Gud".
Jo, visst känner vi igen oss i psalmistens ord (Ps 42) – "djup ropar till djup"! Bön, denna underbara förmån där du och jag inbjuds till närhet med Gud själv, in i en gemenskap av härlighet och helighet!

 

En konferens med härlig gemenskap och heliggörande undervisning

Välkommen till konferensen "Bygget Mälardalen 2013" där temat är just "Bön – djup ropar till djup". Det är nu fjärde året som kårerna i Uppsala samt Västerås har förmånen att inbjuda till dagar av härlig gemenskap och heliggörande undervisning.

Program    Talare   Hjälmargården

Hur tänkte man egentligen?

En stor nyhet förra veckan var att man på ett konfirmationsläger i Rödeby hade undervisning i samlevnad. Konfirmanderna som deltagit i undervisningen fick ett "Knullborgarmärke", ett märke som till utseendet liknar ett simborgarmärke, samt ett certifikat på att man var kvalificerad att ligga med någon. Bara man väntade tills man fyllt 15 år.

För att genomföra undervisningen hade man hyrt in en konsult från RFSU och märkena som delades ut var också tillverkade av RFSU. Prästen fick inte närvara vid undervisningen eftersom det kunde inverka hämmande på barnen.

RFSU har redan tagit över en stor del av sexualundervisningen i skolan. Ska de också ta över kyrkans sexualundervisning? Förr hade kyrkan något viktigt att förmedla till barnen då det gällde sex och samlevnad. Traditionellt har kyrkan haft ett helt annat budskap till barnen än det som predikas av RFSU. Har kyrkan helt abdikerat i denna fråga? Har kyrkan inte längre något att säga till ungsomarna om sex och samlevnad? Hur tänkte man egentligen?

Många har naturligtvis reagerat på den konfirmationsundervisningen. Prästen Dag Sandal avslutar sitt inlägg med orden: "Det där certifikatet att få ligga stod väl annars Kyrkan för förr i världen.
Och märket var en krona, som bruden bar."

Svenska Dagbladet  
Världen idag  
BloggarDag

Bibelstudier från Efesierbrevet 11

Lektion 11 – Översikt och sammanfattning
I Hesekiel 37 finns en beskrivning av de döda benen som blir levande.

Det börjar med en stor mängd döda ben utspridda i en dal (vers 2). Nästa steg är att det börjar bli liv i benen och de lägger sig intill varandra (vers 7).

Efter det kommer det senor, kött och hud (vers 8). Till slut blir kroppen fylld av ande och blir levande. Kroppen reser sig upp och blir stående.

Resultatet blir en väldig här. Det som började med en begravningsplats fylld av torra ben slutar som en stor stridsberedd armé.

Hela Guds vapenrustning
I Efesierbrevet kan vi se något av samma utveckling som i Hesekiel 37.

Det börjar med att Gud börjar verkar i oss som individer. Vi blir fokuserade på de välsignelser som Herren låter oss få ta del av (lektion 2). Därefter leder han oss fram till det som är Guds tanke för sina barn på jorden: En kropp växer fram, Kristi kropp, församlingen.

Kroppen fogas samman och hålls ihop ”genom det stöd som varje del ger, alltefter den kraft som är utmätt åt varje särskild del”, och på det sättet fogas kroppen samman och byggs upp i kärlek. (Ef 4:16).

Slutprodukten i Efesierbrevet är en stridsberedd soldat klädd i hela Guds vapenrustning, som har lärt sig att hålla stånd mot djävulens lömska angrepp (Ef 6:10-13), iklädd sanningens bälte, rättfärdighetens pansar, beredskapens skor, trons sköld, frälsningens hjälm och Andens svärd som är Guds ord (Ef 6:14-17).

Det sammanhållande bandet
I Efesierbrevet 4:16 står det att varje del har en kraft utmätt åt var särskild del. Dessa delar, lemmar i kroppen, är alla vi som är födda på nytt in i Kristi kropp. Då vi hittar vår uppgift och fungerar i den, kan kroppen växa. Men det som avgör kårens, församlingens, styrka är inte hur starka vi är som kristna individer. Det som avgör styrkan i kroppen är det som finns mellan lemmarna, det som fogar samman lemmarna. Det som binder ihop dig med de andra delarna i Kristi kropp.

Om jag har världens starkaste överarm och världens starkaste underarm, och det som finns mellan dessa två, leden, inte fungerar ordentligt, är armen oanvändbar.

Den kår som har tio starka individer som drar år varsitt håll är inte stark.
Den kår är stark där gemenskapen byggs upp i kärlek och förlåtelse, även om det inte finns några individuellt starka kristna där. ”Så byggs kroppen upp i kärlek” (Ef 4:16).

”Över allt detta skall ni klä er i kärleken, som binder samman till en fullkomlig enhet” (Kol 3:14)

Frågor för självstudium och samtal
1.    Samtala om utvecklingen genom Efesierbrevet
a.    Hur Gud välsignar oss på det individuella planet
b.    Hur vi kommer tillsammans och växer ihop till en kropp
c.    Hur vi utvecklas till en här som är användbar i Guds hand i den andliga striden
2.    På vilket stadium (a, b, eller c i fråga 1) tycker du att vi har de största svårigheterna att vara det Gud har tänkt att vi ska vara.
3.    Studera de olika delarna i Guds vapenrustning. Förklara och fördjupa förståelsen av de olika delarna (Ef 6:13-17)
a.    Bältet
b.    Pansaret
c.    Skorna
d.    Skölden
e.    Hjälmen
f.    Svärdet
4.    Samtala om det ”sammanhållande bandet”. Vad är det som gör en kår/församling stark? Vad är det som försvagar kraften i kåren/församlingen?

Om "den dubbla utgången" - igen...

Jag har tidigare skrivit ett antal inlägg om den dubbla utgången, eller om himmel och helvete, även om de begreppen kan ha en del brister. Jag har fått en del kritik för att den undervisningen kan göra en del människor oroliga.

Men låt mig säga det rakt ut. Det är inte så att jag tycker om att tala om helvetet. Jag har säkert predikat flera tusen gånger och måste dessvärre erkänna att jag aldrig har haft en predikan om helvetet. Jag borde kanske ha haft det, eftersom det är ett så pass centralt tema i Jesu undervisning, men jag har nog inte varit särskilt bra på det. Det är naturligtvis mycket trevligare att tala om Guds kärlek, och det gör jag säkert ganska ofta.

Men Gud Fader trodde själv att den dubbla utgången var en realitet. Han trodde på det så mycket att han gjorde det största tänkbara offret för att rädda människorna från helvetet. Därför att han älskade världen så högt, sände han sin egen son för att dö på ett kors. Varför då? Jo, därför att han inte ville att någon skulle gå förlorad utan att alla ska få evigt liv (Joh 3:16).

Jesus själv trodde tydligen på den dubbla utgången och han varnar starkt för att en gång kommer det vara för sent att bestämma sig. De som inte hade valt rätt upplåter ett ramaskri då de möter en stängd dörr. De ber om att porten ska öppnas för dem, men Herren svarar "Jag känner er inte". Man kan läsa berättelsen i Matteusevangeliet 25, och Jesus säger att den berättelsen handlar om himmelriket. Om det inte är så farligt, varför skulle då Jesus så starkt varna för att inte bestämma sig i tid?

I samma kapitel säger Jesus något till dem som inte kommer in i himmelriket. Jag vet inte ens om jag vågar återge det. Jag kanske till och med önskar att Jesus inte sagt det, men jag kan ju inte hålla för ögonen och säga "jag har inte sett det." Jesus säger "Gå bort från mig ni förbannade, till den eviga elden som är beredd åt djävulen och hans änglar" (vers 41). Jesus avslutar berättelsen med att tala om den dubbla utgången, några ska gå till evigt straff och några till evigt liv (vers 46).

Om det är sant det som Jesus säger, vore det inte ytterst kärlekslöst att inte tala om det för människorna så att de får en chans att omvända sig?

En av de farhågorna som William Booth såg i framtiden var att man skulle predika en himmel utan helvete. Det är förmodligen därför som Frälsningsarméns sista lärosats lyder: "Vi tror på själens odödlighet, de dödas uppståndelse, den allmänna domen vid världens ände, de rättfärdigas eviga salighet och de orättfärdigas eviga straff."

Jag skriver inte detta för att starta en diskussion eller vinna en diskussion. Jag skriver detta för att jag undervisar i vad Bibeln säger. Inte om vad jag önskar att Bibeln säger. Jag vill inte möta Jesus en dag och få frågan: "Du visste ju, varför sa du inget?"

Söndagsmorgon på Färingsö

Veckorevy från min personliga utsiktspunkt på livet

I veckan som gick har vi besökt lillasyster Pia som numera bor i Tranås. Man kan säga att Tranås är utgångspunkten för familjen Baronowskys liv. Mamma och pappa möttes en gång för länge sedan på Frälsningsarméns söndagsskola i Tranås. Några år senare gifte de sig. Kan det vara runt 1943, mitt under brinnande världskrig? Så här såg det ut vid det tillfället. Bilderna från bröllopet fick jag förra veckan från kusin Annika i Tranås.

Om man tittar riktigt noga på bilden kan man se musikkåren till vänster på plattformen. Den dirigeras av morbror Gunnar Borg med ryggen mot lokalen. Musikkåren växte senare till antal och kvalitet och som liten pojke gjorde jag ett mindre lyckat gästspel i musikkåren. Det kan man läsa mer om HÄR.

Under besöket i Tranås återfick vi bröllopsringen som varit förlorad i trettio år. Du kan läsa den makalösa "Sagan om ringen" HÄR.

Ja, det blev lite historiskt perspektiv på det här inlägget. Mina föräldrars bröllop 1943, vårt eget bröllop 1969 och nu är vi plötsligt framme i en tidig söndagsmorgon 2013. Och eftersom det är söndagsmorgon är det snart dags att åka till Stockholm för att gå på förmiddagsmötet. Idag är det musikgudstjänst med Templets musikkår, Lidköpings musikkår, Templets minibrass och Kalle Ljungholm som solist.

Sedan kommer det förmodligen ytterligare en vecka. Dom säger att det ska bli en kall vecka, men jag hoppas att det ska bli en välsignad vecka för dig.
Peter Baronowsky

Inför söndagen - Guds mäktiga verk

Söndagens texter - Jungfru Marias bebådelsedag: Mik 5:2-4 | Rom 4:18-21 | Luk 1:39-45 | Luk 1:26-38 | Ps 147:7-15

<sup>Ängelns budskap till Maria (Luk 1:26-38) 
I sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd av Gud  till en jungfru i staden Nasaret i Galileen. Hon var trolovad med en man som hette Josef och var av Davids släkt, och jungfruns namn var Maria.  Ängeln kom in och sade till henne: "Gläd dig, du benådade. Herren är med dig."  Men hon blev förskräckt vid hans ord och undrade vad denna hälsning kunde betyda.  Då sade ängeln till henne: "Frukta inte, Maria. Du har funnit nåd hos Gud.  Se, du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus.  Han skall bli stor och kallas den Högstes Son, och Herren Gud skall ge honom hans fader Davids tron.  Han skall vara konung över Jakobs hus för evigt, och hans rike skall aldrig få något slut."  Maria sade till ängeln: "Hur skall detta kunna ske? Ingen man har rört mig".  Ängeln svarade henne: "Den helige Ande skall komma över dig, och den Högstes kraft skall vila över dig. Därför skall också barnet kallas heligt och Guds Son.  Och se, din släkting Elisabet skall på sin ålderdom också få en son. Hon som man har sagt är ofruktsam, hon är nu i sjätte månaden.  Ty för Gud är ingenting omöjligt."  Maria sade: "Se, jag är Herrens tjänarinna. Må det ske med mig som du har sagt." Och ängeln lämnade henne.

Det finns en del saker i Bibeln som många människor har svårt att tro på. Jungfrufödseln är en av de sakerna som kan vara svårsmälta. Men om man tror på ängelns ord att ingenting är omöjligt för Gud så tycker jag inte det är så svårt att tro. Vi har en övernaturlig Gud som kan göra saker som inte tycks "naturliga". 

Och förresten måste det väl ändå anses som ett "litet" under att skapa en människa i en existerande livmoder jämfört med att att skapa den första människan av ingenting. 

Nåväl, det var ett alldeles speciellt uppdrag som gav till Maria. Idag talas det mycket om surrogatmödrar. Maria blev befruktad av någon annans liv, för att föda Guds son, som en gåva, inte till sig själv, utan till hela världen.

Du och jag kommer förmodligen aldrig att få ett liknande uppdrag. Men, utan tvekan kommer du att få uppdrag från Gud. Gud ber dig göra saker. Ibland livsavgörande val och ibland enkla vardagshändelser.  Gud talar till dig om du bara blir så stilla i ditt inre att du låter hans röst höras i det mediebrus som omger oss alla. 

Då Gud talar - vad svarar du då? Jag tror att vi alla har mycket att lära av Marias gensvar på Guds tilltal. Jag skulle vilja att jag i mitt liv skulle leva med inställningen "Jag är din tjänare. Det får bli som du har sagt."</sup>

"You and me" På väg till Malmö

Den Schweiziska Frälsningsarmé-gruppen som kvalificerade sig till Melodifestivalen i Malmö får av arrangörerna inte uppträda i uniform eller under Frälsningsarméns namn. De kommer att uppträda under namnet Takasa, som betyder rening. Här är en "Roadmovie" med gruppen på väg till Malmö.

Läs mer om bakgrunden till att de inte får uppträda i uniform i Sydsvenskan

Kristen tro är inte förhandlingsbar

Den katolska kyrkan har valt en ny påve. För många är den nye påven, som tagit påvenamnet Franciskus, inte speciellt känd och genast börjar man ställa frågan i media: "Vem är han?"

Dagen efter att påven blev vald hörde jag en intervju i radio med den svenske katolske biskopen Arborelius. Den återkommande frågan från reportern var "Kommer vi att få en mer modern påve?" Så småningom kom det fram vad reportern avsåg med "modern". Att vara "modern" i hennes ögon var att företräda en mer liberal abortsyn och vara positiv till samkönade äktenskap.

Arborelius svarade med att ifrågasätta om det verkligen var modernt med aborter. Han sa också att den nya påven inte alls var emot homosexuella människor. Den tillträdande påven hade engagerat sig starkt för HIV-smittade i Argentina. Vad katolska kyrkan är emot är att frångå synen på äktenskap som en livslång förening mellan en man och en kvinna.

Av reporterns fråga kunde man ana den underliggande frågan om hur länge det skulle dröja innan kyrkan anpassade sig till den allmänna opinionen i dessa frågor.

Det var inte så länge sedan vi hade en restriktiv abortpolitik i Sverige. Det resulterade i att svenska kvinnor reste till Polen, som var en del av Sovjetunionen då. Där kunde man få frihet att göra aborter. Då sedan Polen blev fritt och fick bestämma själva valde de en mer restriktiv abortpolitik, med påföljd att många i Sverige tyckte att vi skulle erbjuda polska kvinnor fri och gratis abort i Sverige. Det var inte så många år sedan man i Sverige hade en helt annan syn på homosexuella än vad man har idag. De uppfattningar som är politiskt korrekta i samhället ändras väldigt snabbt.

Då inte kyrkan är beredd att ändra uppfattning i samma takt uppstår ofta en irritation över att kyrkan inte följer med i den omgivande världen svängningar.

Men den kristna tro är inte förhandlingsbar. Man brukar säga om det som inte förändras att det är hugget i sten. Det kan man säga också om den kristna tron. Till vissa delar är den, eller var den, bokstavligt talat hugget i sten. Också Jesus hade en orubblig tro på att Guds ord skulle bestå genom alla tider: "Men förr skall himmel och jord förgå än en enda prick i lagen faller bort" (Luk 16:17).

Gud har inte förändrat sig. Gud har inte ändrat åsikt. Kristen tro kan inte definieras genom diskussioner som sammanfattas i kompromisser. Kristen tro kan inte fastställas genom majoritetsbeslut.

"Och anpassa er inte efter den här världen, utan låt er förvandlas genom sinnets förnyelse, så att ni kan pröva vad som är Guds vilja, det som är gott och fullkomligt och som behagar honom." (Rom 12:2)

Bibelstudier från Efesierbrevet - 10

Lektion 10 – Helgelse, att ge upp och ta emot

Innan vi går vidare kommer här några sammanfattande kommentarer då det gäller tjänstegåvorna (Lektion 8 och 9).
1.    När vi blir födda på nytt, blir vi inte bara kristna som enskilda individer. Vi blir också insatta i ett större sammanhang, i församlingen som är Kristi kropp.
2.    I församlingen finns många olika uppgifter och funktioner. De fem tjänstegåvorna i Ef. 4 är mycket viktiga, men det finns många fler, till exempel tjänsten att hjälpa och tjänsten at styra (1 Kor 12:28).
3.    Alla kristna är kallade att gå in i olika uppgifter och tjänster.
4.    Många, kanske till och med de allra flesta, har en kombination av flera tjänster. Paulus var till exempel profet och lärare i Antiokia (Apg 13:1).
5.    Våra tjänsteuppgifter kan förändras över tid. I Apg 13 var Paulus profet och lärare i församlingen. Från och med vers 4 förändras hans tjänst till att bli apostel (Apg 14:4).

Vatten och ande
”Ni har lämnat ert förra liv och lagt av den gamla människan som går under, bedragen av sina begär, och ni förnyas nu till ande och sinne. Ni har iklätt er den nya människan, som är skapad till likhet med Gud, i sann rättfärdighet och helighet.” (Ef 4:22-24)

I vår utveckling som kristna finns det ständigt något vi måste lägga av oss och något vi ska ikläda oss, något att lämna och något att få. Redan vid de första stegen när vi blir födda på nytt finns detta med. Att det gamla och ta emot det nya . Jesus säger i sitt samtal med Nikodemus: ”Den som inte blir född av vatten och ande kan inte komma in i Guds rike” (Joh 3:5).

Vatten använder vi för att bli rena. Det talar om vår rening från synden: ”… för att helga den (församlingen) , sedan han renat den genom vattnets bad, i kraft av ordet.” (Ef 5:26). Det talar om det vi måste lämna för att bli födda på nytt. Vi måste vara villiga att göra oss av med synden.

Anden är det nya vi tar emot när vi blir födda på nytt. Guds Ande kommer in i oss och vi blir ett tempel för den Helige Ande.

Ge upp – Ta emot
Det är på samma sätt i fortsättningen av det nya livet, i helgelseprocessen. Att helga har redan i Gamla Testamentet två betydelser (2 Krön 29:5 + 15-18):
1.    Helga ifrån. Rena från orenhet. Ta bort allt som inte skulle vara där.
2.    Helga till. Överge sig, inviga sig till Gud. Komma in i ett nytt förhållande till Gud.
Det är viktigt att vi upplever båda dessa sidor då vi vandrar med Jesus:
1.    Det vi inte ska göra, det vi ska lämna och
2.    Det vi ska göra, det nya vi ska komma in i

Israels barn blev kallade ut från fångenskapen i Egypten och kallade in i det förlovade landet.
De lämnade det gamla. De övergav fångenskapen. Men den första generationen gick inte in i det nya, där Gud hade lovat ett rikt land, ett land med överflöd. De blev stående mitt emellan det Gud kallade dem från och det Gud kallade dem till.

Tragedin var ett faktum. De missade den glädje de hade i Egypten (många gånger längtade de tillbaka till det gamla livet) och de missade också den glädje som Gud hade förberett för dem i det förlovade landet. De stannade mitt emellan. Resultatet blev ett torrt ökenliv.

Klä av – klä på
I Efesierbrevet 4:22-24 läser vi om att lägga av och att klä på. När vi blir kristna lägger vi av många saker och vanor (vers 22). Dessvärre stannar det där för många människor istället för att komma in i förnyelsen (vers 23) och klä på sig den nya människan (vers 24). Kristenlivet blir då bara ett negativt ”låt bli att göra” i stället för att fortsätta in i det positiva ”gör detta istället”.

Romarbrevet 12:1 talar om att vi ska ge oss helt över till Gud. I vers två ser vi de båda sidorna i denna process. Den negativa sidan: ”anpassa er inte efter denna världen”, och den positiva ”låt er förvandlas”.

Om vi bara lever i den negativa sidan och inte går in i den positiva sidan som talar om förnyelse, då blir vårt kristenliv som en torr ökenvandring. Vi missar både den glädje som världen ger och den glädje som finns i Guds rike.

Bli fylld av Anden
Efesierbrevet 5:18 visar oss också dessa två sidor. Den negativa ”Berusa er inte med vin”, och den positiva ”låt er i stället uppfyllas av Anden”.

Den första delen, den negativa att inte dricka sig full av vin, har kristenheten i stort sett klarat bra. Det finns naturligtvis undantag, men som helhet har vi nog klarat det bra. Om vi låter det andra ske, det positiva, att bli uppfyllda av anden kommer det säkert att väcka en törst hos många som ser det. En törst efter något som är bättre än vin. Då kommer många säkert att förstå att kristenlivet inte bara är att låta bli att göra vissa saker, men framför allt att bli fylld av något som är värt att satsa sitt liv på.

Frågor för samtal och självstudium
1.    Samtala om de sammanfattande kommentarerna om tjänstegåvorna.
a.    Ge exempel på andra viktiga uppgifter i Kristi kropp
b.    Samtala om kombinationen av tjänstegåvor (De flesta människor kan säkert fungera mer eller mindre bra i flera olika tjänstegåvor)
c.    Samtala om hur tjänster kan förändras över tid (Behovet kan göra att jag måste fungera i en tjänst som kanske inte passar bäst för mig)
2.    Samtala om de två betydelserna av att helga. Helga från något och helga till något. Hur kan vi praktiskt uppleva dessa två sidor?
3.    Vad blir resultatet om vi bara upplever den första negativa betydelsen av ordet? Är det vanligt?
4.    Vad sker om vi bara upplever den andra positiva sidan av helgelsen?
5.    Vad kan vi göra för att bättre lyda uppmaningen ”Låt er uppfyllas av Anden”?

På goda grunder

Förklara och försvara

Förklara och försvara - den bibliska grunden för apologetik - Stefan Gustavsson

Sångbok eller lovsångskörer?

I ett tidigare inlägg "Jag tror på Frälsningsarmén" fick jag en del kommentarer och frågor på olika webbsidor där artikeln var publicerad. En kommentar handlade om lovsången i församlingen. Här är mitt svar på kommentaren:

Jag håller med om vad du skriver. Jag var själv en drivande kraft i "lovsångsväckelsen" i den karismatiska väckelsen på 70-talet där jag blev drabbad av Gud. Jag har otaliga gånger undervisat om och försvarat lovsångens fantastiska betydelse.

Men jag tror vi behöver både lovsångskörerna och sångerna i sångboken (eller andra sånger). Om vi bara sjunger lovsånger förlorar vi en hel del av teologin. Sångerna förmedlade både vittnesbörd och undervisning. De tjänade samma syfte som kyrkmålningarna gjorde i en tid då människorna inte kunde läsa Bibeln själva. Bilderna berättade bibelberättelserna.

Jag tror att vi på nytt lever i en tid då bibelkännedomen bland Guds folk är väldigt grund. Vi behöver undervisningen, teologin, vittnesbörden från sångerna, samtidigt som vi behöver innerligheten och gudsgemenskapen i lovsångerna. Vi behöver både och...

Tänk bara på William Booths sång "O, gränslösa frälsning", med vittnesbördet om hur han efter mycken tvekan kastade sig ut i floden. Det är verkligen ett vittnesbörd många behöver höra idag om att våga släppa taget och gå in i Guds välsignelser. Eller Levi Petrus sång "Löften kunna ej svika" där vi uppmanas att följa Abrahams exempel att blicka upp mot himlen och se Guds trofasthet och låta tron växa...

Jag skulle vilja säga att Frälsningsarmén har alltid varit en lovsångsväckelse. Sedan tror jag att lovsångstonen i Frälsningsarmén var starkt nedtonad under många år. Jag växte upp "Sjung och le"-perioden där det kanske var mer allsång än lovsång.

Men så här var det i början:
Det första frälsningsarmémötet i Sverige 1882 recenserades i Dagens Nyheter. Kritiken mot mötet var enorm. En av de sakerna man kritiserade med mötet var att frälsningssoldaterna sjung en kör som upprepades tjogtals gånger med orden "Vi må Jesus prisa".

I den första "Order och regler för fältofficerare (=kårledare)" skriver William Booth under avdelningen "Avsjungandet av körer" att man bör sjunga körerna minst sju gånger, för det är ofta efter den sjunde gången som välsignelsen kommer. Jag tror att William Booth såg lovsången som en väg in i Guds närhet. De första gångerna man sjunger kören kanske man är upptagen av orden eller melodin, men ju mer man sjunger, ju mindre tänker man kanske på orden och kommer i stället fram till Honom som lovsången handlar om. Det är lovsångens funktion, att föra oss in i gemenskap med Gud.

Så, till slut, ska vi sjunga sångbokssånger eller lovsångskörer? Svaret är nej. Vi ska inte sjunga antingen det ena eller det andra. Vi ska sjunga både och.

Generalens besök i Jönköping

Missade du Linda Bonds besök i Jönköping? Här kan du se och höra hela gudstjänsten.

Nya påven blir den sista enligt profetia

Det är inte så ofta det händer, men förra veckan hände det. Aftonbladet rapporterar på förstasidan seriöst om en profetia. Det är dessutom den näst mest lästa artikeln i Aftonbladets digitala utgåva den dagen. Man gör till och med en ansats att pröva profetian enligt 1 Kor 14:29 "Två eller tre profeter ska tala, och de andra skall pröva det som sägs."

Så här skriver Aftonbladet:
"Den nya påven kan bli den sista någonsin - sen kan hela Rom förstöras.
Enligt en profetia från 1100-talet kommer "den fruktansvärda domaren döma folket" efter att Benedictus XVI efterföljare valts.
Profetian namnger även den "siste påven" till Petrus - samma namn som toppkandidaten Turkson heter i förnamn...
..Profetian - kallad "Påvarnas profetia" - skrevs av det irländska helgonet Malachy som efter en resa till Rom fick en uppenbarelse och skrev ner 112 kryptiska fraser som beskriver varje påve.
Den nya påven kommer få siffran 112 - som enligt Malachy kommer bli den sista påven någonsin. Efter valet kommer så småningom "staden med de sju kullarna förstöras och den fruktansvärde domaren kommer att döma folket".

Vad ska man säga om detta? Vad vi kan säga med säkerhet är att Bibeln klart förutsäger att denna jorden inte ska finnas för evigt. Samma budskap kan man idag till och med få höra från icke-troende röster. Både från vetenskapsmän och politiska bedömare.

Vad vi också kan säga med säkerhet är att ingen känner till tiden för Jesu tillkommelse och denna tidens avslutning.

Så vad säger vi om denna profetia? Det kan ske under nästa påve och det kan ske senare. Hur ska vi förhålla oss till detta? Det bästa tipset får vi av Jesus som i sitt stora tal om de sista dagarna upprepade gånger uppmanar oss att vara beredda och vaka eftersom vi inte känner till den rätta tiden:
"Himmel och jord skall förgå, men mina ord skall aldrig förgå." (Matt 24:35)
"Var därför vaksamma. Ty ni vet inte vilken dag er Herre kommer." (Matt 24:42)
"Var därför också ni beredda! Ty i en stund när ni inte väntar det kommer Människosonen." (Matt 24:44)
"Vaka därför, ty ni vet inte vilken dag eller timme han kommer." (Matt 25:13)
"Vid midnatt hördes ett rop: Se, brudgummen kommer!" (Matt 25:6)

Så lyder Herrens ord. Tiden känner vi inte till, men den som lever får se!

Någon ber för dig - Stanley Sjöberg

Tidig söndagsmorgon på Färingsö den 10 mars

Veckorevy från min personliga utkikspunkt på livet

Söndagsmorgon igen och vi har kommit en vecka närmare sommaren.

Den här veckan har vi skickat in Ruts andaktsbok, Dagboken på norska, till tryckeriet. Det är inte vi som har översatt den till norska, utan den är översatt till norska av en en äkta nordman. Eller kanske nordkvinna rättare sagt. Det är en av våra tidigare elever, Marianne Spor, som under mer än ett år översatt andakterna och publicerat dem på en norsk hemsida som hon ansvarar för.

Vi räknar med att få boken från tryckeriet i god tid, så att vi kan ta med den till påskkonferensen i Tjöme, Norge, där Rut och jag kommer att tala.

På tal om påskkonferensen i Tjöme så är jag faktiskt imponerad av arrangemanget. Konferensen börjar onsdagen före påsk och slutar tisdagen efter påsk. Det är tre möten varje dag och eftersom den är förlagd till ett dyrare hotell så är deltagaravgiften mycket hög. Kommer det någon till en sådan konferens? Ja, vi fick just besked om att hotellet är fullt, 140 anmälda deltagare, och att det finns en väntelista med, för närvarande, åtta namn. Jag undrar om det skulle gå att samla till en liknande konferens i Sverige?

Under veckan som gick var vi också och lyssnade på Åke Petersson som berättade om "Mitt liv som musikant" på Templet i tisdags. Åke var under 1970-talet ledare för ungdomskören "Det nya livet" i Stockholm. Den kören och den perioden hade livsavgörande betydelse för Rut och mig och vårt fortsatta liv. Du kan läsa mer om det i Mitt Personliga vittnesbörd del 2.

Åke hade på sig sig en T-shirt med bild från ett friluftsmöte på Hötorget i Stockholm någon gång efter 1975. Jag finns med på bilden, men det är det inte så många som kan se.

Nu i helgen har vi också besök från Riga. Det är Norm och Isabel Beckett som är ansvariga för officersskolan i Lettland. De är australiensiska officerare och har tjänstgjort i Lettland i snart tre år. Det blev förstås en del sightseeing i Stockholm. Mest från bilen på grund av det blåsiga vädret, Drottningholms slott, Gamla Stan, Djurgården och Kaknästornet.

Men, som sagt, nu är det söndagsmorgon och snart dags att åka in till Stockholm för att lyssna på General Linda Bond som är på besök i Stockholm över dagen. Det blir Gudstjänst klockan 10.00 och Officersmöte klockan 14.00.

Sedan blir det nog måndagsmorgon och då åker Becketts tillbaka till Riga och en ny vecka börjar. Jag ber att det ska bli en välsignad vecka för dig.
Peter Baronowsky