Bibelläsning: Josua 7
Läs bibeltexten här
"Det är
sant. Jag har syndat mot HERREN, Israels Gud. Detta är vad jag har gjort: Jag
såg bland bytet en dyrbar mantel från Sinear och tvåhundra siklar silver och en
guldplatta som vägde femtio siklar, och jag fick begär till det och tog
det." (Jos 7: 20-21 FB)
Allt hade
gått så bra. Herren hade öppnat alla vägar. Och plötsligt blir de besegrade av
folket i en liten ort, med många dödsoffer till följd.
Israels folk
blev förskräckta. Vad skulle hända nu då alla folk fick veta att israeliterna
hade blivit besegrade. Folkets hjärta smälte (vers 5), Josua kastade sig på
marken och ropade "Varför!" (vers 7).
Det visade
sig att en enda person hade varit ohederlig och stulit och ljugit (vers 11).
Det var orsaken till att framgången för Guds folk upphörde.
Akans förklaring
var att han fick begär till det och tog det (vers 21). Begäret ledde till en
orätt handling.
Begär leder
ofta till synd och synd leder till katastrof.
Men det fanns en väg tillbaka. Folket fick göra upp med synden och helga sig
(vers 13). Det är aldrig hopplöst. Det finns en väg tillbaka. Men vi får aldrig
kompromissa med synden.
Innehåll:
- Vers 1-5
Det misslyckade fälttåget mot Aj
- Vers 6-26
Akan bekänner sin synd
Kommentar:
Inför slaget om Jeriko frågade Josua
Herren hur de skulle göra. Men då de skulle inta Ai frågade inte Josua Herren.
Josua tänkte att detta kunde han klara av själv. Då Josua litade till sin egen
styrka ledde det till katastrof med många dödsoffer.
Detsamma
gäller oss idag. Den församling som tror att man klarar sig bra i sin egen
styrka möter nederlag, medan den församling som är helt beroende av Herren
kommer att finna en väg till seger. I brevet till Filadelfia i
Uppenbarelseboken står det till och med att en av orsakerna till församlingens
framgång var att de hade liten kraft i sig själva (Upp 3:8).
Genom hela
Israels historia kan vi se hur välsignelse kommer som ett resultat av att man
tar itu med synd. På samma sätt som inför övergången av Jordan uppmanas folket
nu att helga och rena sig, för de kommer inte att kunna stå emot sina fiender
innan de avlägsnat synden (vers 13).
Till
eftertanke:
Akan visste att han hade syndat. Han
förnekade synden och gömde den. Han tänkte säkert att så länge ingen visste om
den var det inte så farligt.
- Detta är värt lite eftertanke. Hur
hanterar vi våra synder? Kan vi tänka oss att leva med våra synder så länge
ingen vet om dem? Hur påverkar våra dolda synder vår relation till Gud?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar